Utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi

Master's Programme in Industrial Engineering and Management

  • 300 högskolepoäng
  • Programkod: TIE2Y
  • Fastställd: 2019-11-26
  • Beslutad av: Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Reviderad: 2020-11-09
  • Reviderad av: Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Diarienr: TEKNAT 2020/258
  • Utbildningsplanen gäller från: HT 2021
  • Ansvarig fakultet: Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten

Behörighet

Grundläggande behörighet och Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 eller Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet A9/9)

Beslut och riktlinjer

TEKNAT 2008/375 Riktlinjer för tillgodoräknande inom och antagning till senare del av de tekniska yrkesprogrammen har utgått. Motsvarande information finns i detta dokument.

Beslut om att anordna utbildningsprogrammet
Utbildningsplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2020-11-09 för att gälla fr.o.m. 2021-07-01. Enligt beslut av rektor den 18 juni 2019 skallcivilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi finnas inrättat vid Uppsala universitet (UFV 2019/1103).

Engelsk översättning
Civilingenjörsexamen har den engelska översättningen Degree of Master of Science in Engineering.

Programmet anges på examensbeviset som inriktning, den engelska översättningen som används är
Specialisation: Industrial Engineering and Management.

Syfte

Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi är utformat för att utbilda civilingenjörer med de kunskaper och ingenjörsmässiga färdigheter och förhållningssätt som krävs för en framgångsrik karriär inom teknik- och innovationsintensiva områden.

Programmet betonar ledning, omvandling, förändring, rationalisering av skapande aktiviteter i företag. Programmet ger en bred kompetens inom industriell ekonomi, samt fördjupade kunskaper och färdigheter inom industrial analytics. Industrial analytics kombinerar systematisk industriell systemanalys med avancerad databehandling och storskalig datahantering, dataanalys, optimering, sensorer och anslutning via Internet.

Genom hela utbildningen tränas teknologen att tillämpa teoretiska kunskaper på verkliga problem, använda datorbaserade verktyg för utveckling och analys, genomföra simuleringar och värdera resultat.

Mål

Mål för civilingenjörsexamen
Högskolelagen

Högskolelagen innehåller bestämmelser om universitet och högskolor under statligt huvudmannaskap.

3.2 Högskoleförordningen (Examensordningen)
Civilingenjörsexamen

Mål
För civilingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör.

Kunskap och förståelse
För civilingenjörsexamen skall studenten

  • visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövadeerfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
  • visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området.
Färdighet och förmåga
För civilingenjörsexamen skall studenten
  • visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen,
  • visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar,
  • visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar,
  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information,
  • visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För civilingenjörsexamen skall studenten
  • visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
  • visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.

Övrigt
För civilingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Programmets uppläggning

Beskrivning av utbildningen
Upplägg, allmänt

Civilingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.

Civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet är sammanhållna 5-åriga yrkesprogram med möjlighet till teknologie kandidatexamen efter tre år. Civilingenjörsprogrammen innehåller en stor andel obligatoriska kurser framförallt under de tre första åren. Anledningen är att kvalitetssäkra yrkesrollen genom en lämplig grund inom traditionella ämnen och ingenjörsvetenskap vilket är nödvändigt för att studenterna ska uppnå målen i högskoleförordningen. Under de två sista åren ökar andelen valbara kurser. Därmed ges möjlighet till ytterligare specialisering. Utbildningen avslutas med ett examensarbete.

Varje läsår är indelat i fyra läsperioder, två under höstterminen och två under vårterminen.

Progression i utbildningen
Utbildningens progression innebär såväl en successivt högre ämneskompetens som en gradvis utveckling av ingenjörsrollen och ett vetenskapligt förhållningssätt. Programmets studieplaner utformas för att detta ska uppnås på ett väl avvägt sätt. Inom kurser på avancerad nivå arbetar studenterna med större självständighet och ökat ansvar för det egna lärandet. Det betyder ökat djup och komplexitet inom teknik, som är det huvudsakliga området för utbildningen, och inom det valda programmets inriktning. Det betyder även att studenterna fördjupar sina färdigheter och förmågor, så som muntlig och skriftlig kommunikation på både svenska och engelska.

Programmets kurser
Studieplaner

Huvudområde anges i studieplanen. Med beteckningen nivå/djup i studieplanerna anges kursens nivå och djup i förhållande till examenskrav.

Följande beteckningar används:
G1N Grundnivå, kursen kräver inte tidigare högskolestudier
G1F Grundnivå, kursen kräver tidigare högskolestudier mindre än 60 hp
G2F Grundnivå, kursen kräver tidigare högskolestudier minst 60 hp
G2E Grundnivå, examensarbete för högskoleingenjörsexamen och kandidatexamen
A1N Avancerad nivå, kursen kräver endast kurser på grundnivå, minst 120 hp
A1F Avancerad nivå, kursen kräver tidigare kurser på avancerad nivå
A1E Examensarbete för magisterexamen
A2E Examensarbete för civilingenjörsexamen och masterexamen

Det finns olika typer av kurser:

  • Obligatorisk kurs - betyder att kursen är obligatorisk inom examenskravet.
  • Icke obligatorisk kurs - kursen krävs ej inom examenskravet. Dock gäller att alla icke obligatoriska kurser inom en rekommenderad studiegång får medräknas i en examen utan särskilt beslut. Kurserna ingår i programmen och ligger under respektive programs ansvarsområde.
  • Tillvalskurs - kurs som erbjuds i studieplanen utöver den rekommenderade studiegången. Dessa kurser kan medräknas i en examen utan särskilt beslut. Dessa kurser schemaläggs inte på programmet vilket innebär att det blir schemakrockar.
I vissa fall kan inte alla kurser i studieplanen ingå i examen samtidigt. Information om detta finns så fall i studieplanen eller i "Preciserade krav för programmet" i utbildningsplanen.

Huvudområdet teknik
En kurs kan och ska klassas som tillhörande huvudområdet Teknik om den till största delen behandlar minst ett av följande områden:
  • Metoder för utveckling, konstruktion, driftsättning, verifiering, användning eller underhåll av fysiska system som har praktisk användning för att tillfredsställa människans önskan att förbättra sina livsvillkor, eller motsvarande för komponenter i sådana system. Komponenter behöver inte vara fysiska utan kan utgöras av algoritmer eller programvara.
  • Metoder för effektiv organisation av de processer som är involverade i förverkligandet av momenten enligt ovanstående punkt. Exempel på kurser som faller inom denna kategori är kvalitetsteknik, produktionsledning och teknikbaserad affärsutveckling.
En kurs som uppfyller ovanstående kan därutöver klassas som ytterligare ett eller flera huvudområde/n under förutsättning att även detta huvudområdes kriterier är uppfyllda. En kurs som till största delen behandlar ett annat huvudområde kan och ska dubbelklassas i Teknik om den innefattar moment som behandlar hur kursens huvudinnehåll praktiskt kan tillämpas i ett tekniskt sammanhang (definierat enligt ovanstående kriterier). Dessa moment ska utgöra en signifikant del av kursen, de ska tydligt framgå av kursplanen, undervisas på en nivå motsvarande kursens nivå, samt ingå i examinationen. En beslutad dubbelklassning i Teknik ska omprövas av berörda programråd och Tekniska utbildningsnämnden om kursen avviker från dessa kriterier.

Entreprenörskolan vid Uppsala universitet
Entreprenörskolan kan inte medräknas inom examenskravet för civilingenjörsexamen med inriktning mot industriell ekonomi.

Examensarbete
Gemensamma riktlinjer och anvisningar för examensarbeten tillämpas för samtliga tekniska program vid Uppsala universitet och identiska kursplaner används för samtliga civilingenjörsprogram. Blanketter och anvisningar för studenter finns tillgängliga på fakultetens hemsida http://www.teknat.uu.se/student.

Undervisning

Kurser och kursmoment på engelska förekommer i programmet. Kurslitteraturen är till stora delar på engelska.

Examen

Examensbestämmelser
Preciserade krav (examenskriterier) vid Uppsala universitet

För civilingenjörsexamen 300 högskolepoäng från Uppsala universitet krävs

  • godkända kurser omfattande 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå (inklusive examensarbete). För studenter som påbörjat sin utbildning från och med hösten 2017 gäller även: Av dessa 90 hp ska minst 10 hp vara på A1F-nivå.
  • minst 150 hp inom huvudområdet teknik, varav minst 60 hp på avancerad nivå (inklusive examensarbete).
  • alla obligatoriska kurser inom programmet.
  • 30 hp examensarbete på avancerad nivå inom huvudområdet teknik.
Preciserade krav för programmet
För examen krävs att minst 15 hp av de valbara kurserna i årskurs 4 och 5 väljs inom fältet Industriell ekonomi och minst 15 hp inom Industrial analytics.

Övriga föreskrifter

Föreskrifter om behörighet
Särskild behörighet

För att kunna antas till civilingenjörsprogram vid Uppsala universitet krävs grundläggande behörighet för högskolestudier (högskoleförordningen: www.uk-ambetet.se) samt Ma E, Fy B och Ke A (områdesbehörighet 9) alternativt Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9).

Antagning till senare del av utbildningsprogram
Studenter som utanför programmet förvärvat motsvarande kunskaper kan ansöka om antagning till senare del av utbildningsprogram. Dessa studerande ska kontakta studievägledaren. Ansökan behandlas av programansvarig. Antagning till senare del sker enbart till hösttermin.

  • För att kunna antas till senare del av program ska studenten uppfylla kraven om grundläggande och särskild behörighet.
  • Studenten ska ha tillräckliga förkunskaper för att kunna följa programmet på den nivå studenten antas till, vilket innebär att studenten kan läsa minst 15 hp på den termin och program studenten antas till. Övriga 15 hp specificeras också i den individuella studieplanen.
  • För antagning till höstterminen i årskurs två, ska studenten kunna tillgodoräkna sig 40 hp avklarade kurser inom programmets utbildningsplan.
  • För antagning till höstterminen i årskurs tre ska studenten kunna tillgodoräkna 80 hp avklarade kurser inom programmets utbildningsplan.
  • För antagning till höstterminen i årskurs fyra ska studenten kunna tillgodoräkna sig 140 hp avklarade kurser inom programmets utbildningsplan.
  • För antagning till höstterminen i årskurs fem ska studenten kunna tillgodoräkna sig 200 hp avklarade kurser inom programmets utbildningsplan.
  • För studenter som antas till senare del ska en individuell studieplan för första terminen upprättas av programmets studievägledare.
Samtliga punkter måste vara avklarade, och kurserna avslutade, senast vid sista ansökningsdag för program med fler sökanden än tillgängliga platser på den sökta terminen, i övriga fall senast vid terminsstart.
Studenter kan endast antas till senare del av program om det finns plats på programmet den aktuella terminen.

Blanketter finns på http://www.teknat.uu.se/student/

Betyg och examination
Examinationsform och betygsskala framgår av kursplanen. Information angående tentamensanmälan finns på aktuell lärplattform (gäller ej tentamina vid andra lärosäten).

För ytterligare regelverk se "Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor på grundnivå och avancerad nivå vid Uppsala universitet" UFV 2016/327.

Tillgodoräknande av kurser i ingenjörsexamen
Samtliga kurser som ingår i programmets studieplan kan ingå i examen utan särskilt beslut. Det kan förekomma att enbart vissa kombinationer är tillåtna. Detta framgår då av utbildningsplanen under avsnittet Preciserade krav för programmet. Kurser som inte ingår i programmets studieplan kan enbart ingå i examen efter ett tillgodoräknande.

Enligt föreskrifter i högskoleförordningen (6 kap 6-8§) har studerande rätt att tillgodoräkna sig viss utbildning inom eller utom landet. Den studerande får även tillgodoräkna sig motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Ett tillgodoräknande ger underlag för särskild behörighet och urval till fortsättningskurser. Det ger även underlag för Examensenheten vid ansökan om examen.

Vid ett tillgodoräknande av en hel kurs får studenten alltid den redan lästa och godkända kursen inskriven i sitt examensdokument.

Beslut om tillgodoräknande av svensk utbildning fattas av programansvarig eller utbildningsledare på delegation från fakultetsnämnden när det gäller utbildning som motsvarar hel kurs (då studenten läst en hel kurs som motsvarar en hel kurs på programmet). När det gäller del av kurs eller tillgodoräknande av prov fattas beslutet av examinator för kursen (då studenten läst en hel kurs som motsvarar del av en kurs alternativ läst del av kurs som motsvarar hel eller del av kurs).

Beslut om tillgodoräknande av utländsk utbildning fattas på delegation från Rektor av Examensenheten. Studenten ansöker hos Examensenheten genom att lämna in handlingar till Studentservice Ångström. Blanketter för ansökan finns på http://www.teknat.uu.se/student.

Tillgodoräknande kan var vara av två slag: tillgodoräknande där en kurs ersätter en för examen obligatorisk kurs och tillgodoräknande där en kurs kan ingå i examen utan att ersätta en obligatorisk kurs.

Kurs som tillgodoräknas mot obligatorisk kurs ska inom examenskravet räknas med:
  1. Om den lästa kursen har ett lägre eller samma högskolepoängantal jämfört med motsvarande obligatoriska kurs: den lästa kursens poängantal.
  2. Om den lästa kursen har ett högre högskolepoängantal än motsvarande obligatoriska kurs: minst det antal poäng den obligatoriska kursen har och maximalt den lästa kursens poängantal. Detta beror av examenskraven för programmet.
En individuell prövning görs alltid. Kursmoment med överlappande innehåll kan inte ge poäng till samma examen. Vid överlapp räknas motsvarande poäng inte med i examen. Det kan finnas programspecifika begränsningar när det gäller tillgodoräknade av kurser utanför studieplanen. Detta framgår av utbildningsplanen under avsnittet Preciserade krav för programmet.

Kurser från olika högskolor/utbildningar behöver inte överensstämma i detalj för att kunna tillgodoräknas mot obligatoriska kurser. Avgörande för ett tillgodoräknande är att syftet med motsvarande kurs/kursmoment i programmet uppfylls både med avseende på kursmål och i ett progressions- och programperspektiv. För kurser som ej anses uppfylla kraven ska kompletteringar krävas av studenterna. I dessa fall behandlas ärendet av kursens examinator som tillgodoräknande av del av kurs.

Blankett för ansökan om tillgodoräknande av kurs finns på www.teknat.uu.se/student/.

Studieuppehåll och studieavbrott
Studieuppehåll är ett av studenten anmält och av lärosätet beviljat uppehåll med platsgaranti. Studieuppehåll beviljas om studenten har något av de särskilda skäl som anges i högskoleförordningen. Om studenten har andra skäl, avgör ansvariga för utbildningen om studieuppehåll kan beviljas. Ytterligare information och blankett finns på http://teknat.uu.se/student.

Student som gjort uppehåll i studierna utan att ha fått uppehållet beviljat får återta sina studier i mån av plats. Student som vill avsluta programmet kan begära avbrott på blankett som finns på http://teknat.uu.se/student. Student som önskar återuppta sina studier efter avbrott kan söka programmet på nytt via antagning.se alternativt söka till senare del av program.

Versioner av utbildningsplanen