Utbildningsplan för Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Upper Secondary School Teacher Education Programme

  • 330 högskolepoäng
  • Programkod: UGY2Y
  • Fastställd: 2011-05-05
  • Beslutad av: Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Reviderad: 2022-06-02
  • Reviderad av: Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper
  • Diarienr: UTBVET 2022/595
  • Utbildningsplanen gäller från: HT 2022
  • Ansvarig fakultet: Fakulteten för utbildningsvetenskaper

Behörighet

Biologi

Grundläggande behörighet och Biologi 2, Fysik 1a eller 1b1+1b2, Kemi 2, Matematik 4/Matematik D, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Engelska

Grundläggande behörighet och Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Filosofi

Grundläggande behörighet och Historia 1b eller 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Franska

Grundläggande behörighet och Franska 3, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Fysik och matematik

Grundläggande behörighet och Fysik 2, Matematik 4/Matematik E, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Geografi

Grundläggande behörighet och Matematik 2a eller 2b eller 2c, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Historia

Grundläggande behörighet och Historia 1b eller 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Kemi

Grundläggande behörighet och Biologi 1, Fysik 1a eller 1b1+1b2, Kemi 2, Matematik 4/Matematik D, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Matematik

Grundläggande behörighet och Matematik 4/Matematik D, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Naturkunskap

Grundläggande behörighet och Biologi 2, Fysik 1a eller 1b1+1b2, Kemi 2, Matematik 4/Matematik D, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Religionskunskap

Grundläggande behörighet och Historia 1b eller 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Samhällskunskap

Grundläggande behörighet och Matematik 2a eller 2b eller 2c, Samhällskunskap 2, Engelska 6

Spanska

Grundläggande behörighet och Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Spanska 3, Engelska 6

Svenska som andraspråk

Grundläggande behörighet och Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Svenska

Grundläggande behörighet och Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Teknik med inriktning mot datateknik (digitala informationssystem)

Grundläggande behörighet och Fysik 2, Matematik 4/Matematik E, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Tyska

Grundläggande behörighet och Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Tyska 3, Engelska 6

Beslut och riktlinjer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan är ett utbildningsprogram som inrättats av rektor vid Uppsala universitet 2011-02-01.

Lärarutbildningen är en akademisk professionsutbildning. Den är också ett av statens medel för att uppnå målen för förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, främja ett vetenskapligt förhållningssätt samt förbereda för en kommande yrkesutövning och för fortsatt professionell utveckling. Det innebär att utbildningen ska ge de studerande förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom det yrkesområde och de ämnen/ämnesområden utbildningen avser.

De ingående kurserna ska alla ha en tydlig inriktning mot nåpogt eller några av de mål som föreskrivs i bilaga 2 (examensordning) till högskoleförordningen (1993:100). Innehållet ska vidare relateras rill de olika skolformernas/verksmahetsområdenas styrdokument.

Utbildningen ska präglas av ett nära samarbete mellan Uppsala universitet och regionens förskolor, fritidshem och skolor så att en nära koppling till relevant forskning, verksamhet i förskola, fritidshem, skola samt samhällets krav kännetecknar utbildningen.

Syfte

Ämneslärarprogrammets uppläggning och innehåll syftar till att möta de krav och uppnå de mål som anges i högskoleförordningen och förordning (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare.

Mål

För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.

Kunskap och förståelse
För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten

  • visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.
För ämneslärarexamen ska studenten också
  • visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande,
  • visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
  • visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser,
  • visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
  • visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och
  • visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.
Färdighet och förmåga
För ämneslärarexamen ska studenten
  • visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,
  • visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik,
  • visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling,
  • visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser,
  • visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,
  • visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser, inbegripet specialpedagogiska insatser förelever med neuropsykiatriska svårigheter,
  • visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,
  • visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
  • visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever,
  • visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,
  • visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och relationer,
  • visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,
  • visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och
  • visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För ämneslärarexamen ska studenten
  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare,
  • visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.
Lärarutbildningen ska förbereda de studerande för ett yrkesliv som innebär krav på fortgående professionell utveckling av den egna kompetensen liksom krav på pedagogisk utveckling av verksamheten. Lärarutbildningen ska dessutom utveckla de studerandes ledar- och samarbetsförmåga, både i arbetslag och tillsammans med barn och ungdomar. Under utbildningen ska de studerande tillägna sig kunskaper om styrdokument och verksamhetsmål samt förmåga att, i en målstyrd verksamhet och i samverkan med andra, analysera, planera och utvärdera verksamheten.

All undervisning i lärarutbildningen ska präglas av de studerandes medinflytande och medansvar. Utbildningen ska bidra till att göra de studerande medvetna om sina egna ställningstaganden i värdegrundsfrågor och stimulera de studerande till att kontinuerligt bearbeta dessa som ett led i den professionella utvecklingen.
Utbildningens mål ska konkretiseras i kursplanerna för de kurser som ingår i ämneslärarprogrammet. Målbeskrivningen ska relateras till något eller några av de mål som föreskrivs i examensordningen.

I enlighet med SFS 2021:1335 ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i ämneslärarprogrammet. För målen med de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen hänvisas till de riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning som fastställts av fakultetsnämnden. De utgör en bilaga till utbildningsplanen.

Programmets uppläggning

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan omfattar 300, eller när så krävs, 330 högskolepoäng. Utbildningen består av följande områden: utbildningsvetenskaplig kärna, verksamhetsförlagd utbildning samt ämnes- och ämnesdidaktiska studier. Ämnesstudierna utgörs av ett huvudämne om 120 högskolepoäng och ett biämne om 90 högskolepoäng. I ämnena svenska, samhällskunskap eller musik krävs 120 högskolepoäng vardera. Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.

I utbildningen i engelska, franska, spanska och tyska ingår studier förlagda till ett lärosäte inom respektive språkområde.

Det av fakultetsnämnden fastställda utbudet av kurser inom programmet framgår av anvisningar. Universitetet erbjuder studieinformation och studievägledning inför och under utbildningen.

Utbildningsvetenskaplig kärna
Samtliga lärarstudenter läser en utbildningsvetenskaplig kärna som omfattar kurser om sammanlagt 60 högskolepoäng. Kurserna behandlar dels för läraryrket centrala kunskapsområden, dels kunskapsområden som är specifika för det verksamhetsområde/skolform lärarexamen är inriktad mot. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande:

  • skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,
  • läroplansteori och didaktik,
  • vetenskapsteori och forskningsmetodik,
  • utveckling och lärande som ska ha ett tvärvetenskapligt perspektiv där kognitionsvetenskap ingår, samt specialpedagogik,
  • sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
  • bedömning och betygssättning, och
  • utvärdering och utvecklingsarbete.
Ämnesstudier
Ämnesstudierna är relaterade till det ämnesområde/verksamhetsområde/åldersspann studenternas examen omfattar. I ämnesstudierna för vardera undervisningsämne ingår minst 7,5 högskolepoäng ämnesdidaktik.

Verksamhetsförlagd utbildning
Av totalt 30 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning ska 15 högskolepoäng riktas mot ämnesstudierna. För övrig information om den verksamhetsförlagda utbildningen hänvisas till fakultetsnämndens för utbildningsvetenskaper riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

Självständigt arbete (examensarbete)
För ämneslärarexamen krävs minst två självständiga arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng. De självständiga arbetena ska genomföras inom ämnesstudierna. Ett arbete inom ämnesstudierna för varje undervisningsämne ska ha en ämnesdidaktisk prägel. De självständiga arbetena kan också förbereda för eventuell utbildning på forskarnivå.

Undervisning

Undervisningsformerna framgår av kursplanerna för de kurser som ges inom ämneslärarprogrammet.

Examen

I examensordningen och förordning om utbildning till lärare och förskollärare redovisas kraven på utbildningens omfattning och mål som ska uppnås samt övriga villkor för utfärdande av examen. Utbildningen ska omfatta utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng, verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng och ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finmns en fastlagd kurs- eller ämnesplan. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (ej yrkesämnen) avläggs på avancerad nivå och uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 300, eller när så krävs, 330 högskolepoäng. Minst 45 högskolepoäng ska läsas på avancerad nivå. De ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska omfatta  225 högskolepoäng i två undervisningsämnen. Utbildningen ska dock omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om totalt 255 högskolepoäng i två undervisningsämnen om undervisningsämnet svenska, samhällskunskap eller musik ingår. Utbildningen ska omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. För examen krävs två självständiga arbeten omfattande minst 15 högskolepoäng vardera.

Om franska, spanska, engelska eller tyska ingår i utbildningen ska studier om minst 7,5 högskolepoäng vara förlagda till lärosäten i respektive språkområde.

Studerande som med godkänt resultat genomgått ämneslärarprogrammet och därmed uppnått examensordningens mål får på begäran ett examensbevis för ämneslärarexamen (Master of Arts/Science in Secondary Education).

I examensbeviset ska anges vilka ämnesstudier som ingått i utbildningen, betyg och poängtal på de kurser som fullgjorts. Av examensbeviset ska också framgå för vilken undervisning eller verksamhet utbildningen är avsedd. Nedanstående benämningar får då användas utifrån angivna kriterier.

Övriga föreskrifter

Antagning till programmet sker via antagning.se. Antagning till kurser inom lärarprogram sker terminsvis efter ansökan enligt anvisningar. Den särskilda behörigheten för dessa kurser prövas i samband med att ansökan behandlas. Behörighetskrav framgår av kursplaner och fakultetens anvisningar för ansökan till kurser inom programmet.

Studerande som avser att göra studieuppehåll ska anmäla detta i god tid. Studieuppehåll begärs för en eller två terminer i taget och sökande med särskilda skäl (sociala, medicinska eller övriga) garanteras rätt att återkomma till utbildningen efter uppehållet. Detsamma gäller för studerande som under studietiden söker studieuppehåll för att komplettera sina gymnasiala förkunskaper.