Beslut och riktlinjer

1. Beslut om att anordna utbildningsprogram

Enligt beslut av konsistoriet 2006-09-22 skall vid Uppsala universitet fr.o.m. 2007-07-01 finnas kandidatprogram i biologi, datavetenskap, fysik, geovetenskap, kemi och matematik

2. Mål för kandidatexamen

Enligt högskoleförordningens examensordning gäller följande mål för en kandidatexamen

Kunskap och förståelse

För kandidatexamen skall studenten

– visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga

För kandidatexamen skall studenten

– visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,

– visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,

– visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och

– visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För kandidatexamen skall studenten

– visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,

– visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Biologi 2, Fysik 1a/1b1+1b2, Kemi 2, Matematik 4 eller Biologi B, Fysik A, Kemi B, Matematik D (områdesbehörighet A11/14)

Programmets uppläggning

4.5.1 Beskrivning av programmet

En kandidatexamen i huvudområdet kemi innehåller kurser om minst 90 hp kemi och 30 hp i ett biområde, och kan kompletteras med kurser inom andra områden vid Uppsala universitet eller vid andra lärosäten, inom eller utom landet. Kandidatprogrammet i kemi vid Uppsala universitet erbjuder ett strukturerat utbud av kurser inom kemi, matematik och andra naturvetenskapliga ämnen. Kunskap och färdigheter byggs progressivt upp i kurser som i ökande komplexitet och genom val leder till fördjupning inom något av kemins ämnesområden. Utbildningen är organiserad i ett grundblock av obligatoriska kurser om 90 hp. Därefter görs ett val av kurser med möjlighet till specialisering inom någon del av kemin. I slutfasen av kandidatutbildningen skall ett examensarbete om 15 hp genomföras inom ett valt ämnesområde inom kemin.

Under utbildningens första år kommer ca en halv dag per vecka av kemikurserna att schemaläggas med information om företag med kemirelaterad verksamhet och om aktuell forskning.

Under utbildningens senare del finns möjlighet att förutom matematik och naturvetenskapliga ämnen även välja kurser från andra områden.

4.5.2 Övergripande mål för utbildningen

En kemiutbildning på grundnivå vid Uppsala universitet ska ge studenten kunskaper inom ett huvudämne och därtill stödkunskaper inom minst ett angränsande ämnesområde. Utbildningen ska förbereda för ett arbete inom näringsliv och myndigheter, eller för fortsatta studier på avancerad nivå. Efter utbildningen ska den studerande ha goda och breda kunskaper i kemi och kunna använda dem för fortsatta studier eller för verksamhet inom näringsliv eller offentlig sektor. Den studerande skall kunna medverka i, och tillföra relevanta kunskaper och metoder till, forsknings-, utvecklings- och/eller utredningsarbete inom skilda områden.

4.5.3 Mål som förväntade studieresultat

Inom ramen för de mål som anges i högskoleförordningen (se kap 2) ska studenten inom kemiområdet

• ha goda och breda kunskaper i kemi och kunna använda dem för fortsatta studier och för verksamhet inom näringsliv eller offentlig sektor

• kunna använda, jämföra och kritisera olika kemiska teorier och modeller för att förklara kemiska fenomen, samt motivera när de olika modellerna är tillämpbara

• kunna förklara atomers och molekylers egenskaper och växelverkan, samt avgöra vilka makroskopiska egenskaper som de ger upphov till

• ha laborativa kunskaper och färdigheter för att kunna hantera inom kemin viktiga metoder, tekniker och instrument

• kunna självständigt och i grupp planera och värdera olika laborativa moment inom en eller flera kemiska inriktningar

• kunna göra beräkningar av kemiska system och använda det matematiska språket för att förstå och beskriva kemiska principer

• kunna använda kunskap från angränsande naturvetenskapliga ämnen för att fördjupa förståelsen för kemiska fenomen

• kunna tillämpa kemisk teori och praktiskt handhavande på områden utanför den rena kemin

• kunna inhämta kemisk kunskap för att kunna hantera kemikalier säkert i överensstämmelse med gällande lagar och förordningar

4.5.4 Programmets uppläggning

Under terminerna 1 och 2 läses grundläggande kurser i matematik och kemi tillsammans med civilingenjörsutbildningen i kemiteknik. Termin 3 innehåller gemensamma kemikurser på programmet. Under terminerna 4-6 finns olika valmöjligheter med undantaget att viss kurs måste läsas beroende på behörighetskrav för det avslutande examensarbetet under termin 6. Denna behörighetsgivande kurs väljs beroende på valt område för examensarbetet. För att uppnå minimikravet om 30 hp i ett biområde för kandidatexamen kan exempelvis de obligatoriska grundnivåkurserna i matematik kompletteras med ytterligare kurser i matematik, alternativt läses kurser omfattande 30 hp inom annat ämnesområde. Kurser kan också väljas under terminerna 4-6 från andra fakultetsområden än det teknisk-naturvetenskapliga.

4.5.5 Programmets kurser

Studiegången inom programmet anges i studieplanen. Under årskurs 3 kan kurser om maximalt 30 hp också väljas från andra områden inom den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.

Examen

3.1 Beslut enligt högskoleförordningen

Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.

Självständigt arbete (examensarbete)

För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet

3.2 Lokala beslut

Förutom 90 högskolepoäng inom huvudområdet ska finnas ett biområde om minst 30 högskolepoäng. Huvudområden, tillika biområden, inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet är: biologi, datavetenskap, fysik, geovetenskap, kemi, matematik och teknik.

En kandidatexamen får, förutom kurser på grundnivå, bestå av kurs eller kurser på avancerad nivå omfattande högst 60 högskolepoäng.

Övriga föreskrifter

För antagning till senare del av programmet fordras normalt att minst 30 hp programrelevanta kurser skall vara godkända vid ansökningstillfället. Ansökan till senare del av programmet bör vara inlämnad senast 15 mars inför höstterminen och senast 15 sept inför vårterminen.

I kursplaner gäller följande beträffande ”förkunskapskrav” respektive ”rekommenderade förkunskaper”. Förkunskapskrav: Dessa krav skall vara uppfyllda för att den studerande skall antas till kursen. Rekommenderade förkunskaper: De förkunskaper som här redovisas behöver ej uppfyllas för att bli antagen till kursen. Den studerande får vara beredd på att vissa moment kräver en extra arbetsinsats om de rekommenderade förkunskaperna saknas.

4.5.7 Betyg och examination

Föreskrifter om betyg framgår av kursplan.

Studerande som har underkänts två gånger i prov för en viss kurs eller del av en kurs, har rätt att hos fakultetsnämnden begära, att annan lärare utses för att bestämma betyg. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.

4.5.8 Samtidigt tillgodoräknande av kurser i examen

Vissa kurser kan inte samtidigt tillgodoräknas i examen. Vilka kurser detta är framgår av respektive kursplan.

4.5.9 Examen och examensbevis

Rektor utfärdar på begäran examensbevis eller kursbevis över godkända kurser.

Kandidatexamen är en så kallad generell examen, vilket innebär att studenten tar examen i huvudområdet, enligt kriterierna nedan, oavsett om kurserna ingår i programmet eller inte. Det finns därmed möjlighet att inkludera även fristående kurser i examen.

Enligt examensordningen för högre utbildning på grundnivå, uppnås kandidatexamen efter att studenten fullgjort kursfordringar om minst 180 högskolepoäng med av universitetet fastställd inriktning, varav minst 90 högskolepoäng skall avse fördjupning inom huvudområdet kemi.

Dessutom ska ett biområde på minst 30 högskolepoäng ingå.

4.5.10 Uppflyttning till högre årskurs och studieavbrott

För att en student skall få påbörja studierna i sitt andra studieår fordras att han eller hon klarat minst 35 av de 60 högskolepoängen i första årskursen. För att få börja det tredje årets studier skall studenten ha klarat minst 45 högskolepoäng av första årskursen och minst 35 högskolepoäng av andra årskursen.

En student som inte uppfyller kraven för att få börja i andra eller tredje årskursen skall i samråd med studievägledare lägga upp en individuell studieplan. Denna fastställs av studievägledaren.

För studenter som inte uppfyller givna programkrav registreras studieavbrott. Detta beslut tas av programsamordnaren efter beredning av studievägledaren. Studenten har rätt att yttra sig före beslutet. Studieavbrott registreras på följande grunder:

- studenten har avbrutit studierna utan att själv anmäla studieavbrott eller studieuppehåll

- studenten har inte följt sin individuella studieplan enligt ovan

- studenten har, trots anmaning, inte lagt upp individuell studieplan och prestationerna understiger tröskelvärdet för uppflyttning till högre årskurs.

Den som själv avbrutit eller enligt ovan angivna regler konstateras ha gjort studieavbrott har rätt att tentera inom påbörjade kurser och möjlighet att ansöka om att fortsätta studierna inom programmet när givna programkrav uppfyllts och om plats finns.

4.5.11 Återkommande utbildning, studieuppehåll och studieavbrott

Kandidatprogrammet kan genomgås i etapper. Studerande som önskar göra uppehåll i utbildningen kan antingen anmäla studieuppehåll för viss tid eller anmäla studieavbrott. Sådan anmälan ställs till teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och inlämnas till berörd studievägledare senast 15 april inför höstterminen och senast 15 oktober inför vårterminen.

Var och en som anmält studieuppehåll för viss tid har rätt att återuppta studierna vid den tidpunkt då studieuppehållet upphör. Den som gjort studieavbrott och vill börja läsa igen kan ansöka om detta.