Beslut och riktlinjer

Kompletterande lärarutbildning, 90 hp med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 eller gymnasieskolan, 90 hp är ett utbildningsprogram som inrättats av rektor vid Uppsala universitet 2011-06-20. Programmet består av utbildningsvetenskaplig kärna och verksamhetsförlagd utbildning.

Lärarutbildningen är en akademisk professionsutbildning. Den är också ett av statens medel för att uppnå målen för förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, främja ett vetenskapligt förhållningssätt samt förbereda för en kommande yrkesutövning och för fortsatt professionell utveckling. Det innebär att utbildningen ska ge de studerande förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom det yrkesområde och de ämnen/ämnesområden utbildningen avser.

De ingående kurserna ska alla ha en tydlig inriktning mot något eller några av de mål som föreskrivs i examensbeskrivningen för ämneslärarexamen. Innehållet ska vidare relateras till de olika skolformernas/verksamhetsområdenas styrdokument. I enlighet med examensordningens föreskrifter ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i Ämneslärarprogrammet. För målen med de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen hänvisas till de riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning som beslutats av fakultetsnämnden. De utgör en bilaga till utbildningsplanen.

Utbildningen ska präglas av ett nära samarbete mellan Uppsala universitet och regionens skolor så att en nära koppling till relevant forskning, verksamhet i skola samt samhällets krav kännetecknar utbildningen.

Uppläggning och innehållet i utbildningen syftar till att möta de krav och uppnå de mål som anges i högskoleförordningen för ämneslärarexamen:

Mål

För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.

Kunskap och förståelse

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9 ska studenten

• visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten

• visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen ska studenten också

• visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik, inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande,
• visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
• visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser,
• visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
• visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och
• visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.

Färdighet och förmåga

För ämneslärarexamen ska studenten

• visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,
• visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik,
• visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling,
• visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser,
• visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,
• visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov,
• visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,
• visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
• visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever,
• visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,
• visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,
• visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och
• visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För ämneslärarexamen ska studenten

• visa självkännedom och empatisk förmåga,
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare,
• visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Behörighetskrav

Inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9

Antagning i ett ämne: Ämnesstudier med (i normalfallet) fördjupning om lägst 90 hp med relevans för grundskolans årskurser 7-9, inklusive ett självständigt arbete om 15 hp.

Antagning i två ämnen: Ämnesstudier med (i normalfallet) fördjupning om lägst 90 hp i ett ämne med relevans för grundskolans årskurser 7-9, inklusive ett självständigt arbete om 15 hp, samt lägst 45 hp i ett annat ämne med relevans för grundskolans årskurser 7-9.

Dessutom krävs kunskaper i svenska och engelska som motsvarar det som krävs för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå.

Inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Antagning i ett ämne: Ämnesstudier med (i normalfallet) fördjupning om lägst 120 hp med relevans för gymnasieskolan, inklusive ett självständigt arbete om 15 hp.

Antagning i två ämnen: Ämnesstudier med (i normalfallet) fördjupning om lägst 120 hp med relevans för gymnasieskolan, samt ämnesstudier i ett annat ämne (i normalfallet) med fördjupning om lägst 90 hp med med relevans för gymnasieskolan. I ämnesstudierna ska det ingå två självständiga arbeten om 15 hp vardera eller ett om 30 hp.

Dessutom krävs kunskaper i svenska och engelska som motsvarar det som krävs för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå.

Programmets uppläggning

Komplettererande lärarutbildning , 90 hp består av utbildningsvetenskaplig kärna, verksamhetsförlagd utbildning och ämnesdidaktiska studier.

Det av nämnden fastställda utbudet av kurser inom programmets inriktningar framgår av studieplanen. Universitetet erbjuder studieinformation och studievägledning inför och under utbildningen.

Utbildningsvetenskaplig kärna

Samtliga lärarstudenter läser en utbildningsvetenskaplig kärna som omfattar kurser om sammanlagt 60 hp. Kurserna behandlar dels för läraryrket centrala kunskapsområden, dels kunskapsområden som är specifika för det verksamhetsområde/skolform lärarexamen är inriktad mot.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande:

• skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,

• läroplansteori och didaktik,

• vetenskapsteori och forskningsmetodik,

• utveckling, lärande och specialpedagogik,

• sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,

• uppföljning och analys av: lärande och utveckling, utvärdering och utvecklingsarbete.

Verksamhetsförlagda delar av utbildningen

Av totalt 30 hp verksamhetsförlagd utbildning ska 15 hp riktas mot innehållet i den utbildningsvetenskapliga kärnan och 15 hp mot ämnesstudierna.

För övrig information om den verksamhetsförlagda utbildningen hänvisas till fakultetsnämndens riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

Undervisning

Undervisningsformerna framgår av kursplanerna för de kurser som ges inom Kompletterande lärarutbildning, 90 hp.

Examen

Utbildningen leder till en ämneslärarexamen. I examensordningen för ämneslärarexamen redovisas kraven på utbildningens omfattning, mål som ska uppnås samt övriga villkor för utfärdande av examen. Utbildningen ska omfatta en utbildningsvetenskaplig kärna, verksamhetsförlagd utbildning och ämnesstudier till en omfattning som regleras av respektive examen.

Studerande som med godkänt resultat genomgått ett lärarprogram och därmed uppnått examensbeskrivningens mål får på begäran ett examensbevis för ämneslärarexamen (Bachelor/Master of Arts/Science in Secondary Education or Master of Arts/Science in Upper Secondary Education).

I examensbeviset ska anges vilka ämnesstudier som ingått i utbildningen, betyg och poängtal på de kurser som fullgjorts. Av examensbeviset ska också framgå för vilken undervisning eller verksamhet utbildningen är avsedd. Nedanstående benämningar får då användas utifrån angivna kriterier.

EXAMENSFORDRINGAR

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurser 7-9

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och som omfattar ämnesstudier i ett undervisningsämne avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. För examen krävs att

1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning,
2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 90 högskolepoäng i ett undervisningsämne, och
3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och som omfattar ämnesstudier i två undervisningsämnen avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 225 högskolepoäng. För examen krävs att

1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning,
2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 135 högskolepoäng i två undervisningsämnen, och
3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Det som anges i högskoleförordningen (1993:100) om att inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer gäller inte för denna ämneslärarexamen.

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurser 7-9 och som omfattar två av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik avläggs på avancerad nivå och uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 270 hp.

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och som omfattar ämnesstudier i tre undervisningsämnen eller två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. För examen krävs att

1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning,
2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 90 högskolepoäng i ett undervisningsämne och 45 hp vardera i ytterligare två undervisningsämnen och
3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Det som anges i högskoleförordningen (1993:100) om att inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer gäller inte för denna ämneslärarexamen.

Ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan och som omfattar ämnesstudier i ett undervisningsämne avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 210 högskolepoäng. För examen krävs att

1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning,
2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 120 högskolepoäng i ett undervisningsämne, och
3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Det som anges i högskoleförordningen (1993:100) om att inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer gäller inte för denna ämneslärarexamen.

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan och som omfattar ämnesstudier i två undervisningsämnen avläggs på avancerad nivå. För examen krävs att studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning.

1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning,
2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 120 högskolepoäng i ett undervisningsämne, och 90 högskolepoäng i ett andra undervisningsämne,
3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller två självständiga arbeten om minst 15 hp vardera.

Det som anges i högskoleförordningen (1993:100) om att inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer gäller inte denna ämneslärarexamen.

Övriga föreskrifter

Antagning till programmet sker via antagning.se. Sista datum för ansökan är 15 april respektive 15 oktober.

Antagning till kurser inom lärarprogram sker terminsvis efter ansökan. Den särskilda behörigheten för dessa kurser prövas i samband med att ansökan behandlas. Behörighetskrav framgår av kursplaner och fakultetens anvisningar för ansökan till kurser inom programmet.

Studerande som avser att göra studieuppehåll ska anmäla detta i god tid. Studieuppehåll begärs för en eller två terminer i taget och sökande med särskilda skäl (sociala, medicinska eller övriga) garanteras rätt att återkomma till utbildningen efter uppehållet. Detsamma gäller för studerande som under studietiden söker studieuppehåll för att komplettera sina gymnasiala förkunskaper.

För information om anmälan till kurser och program och om antagningsregler vid Uppsala universitet, se http://www.uu.se/ välj Utbildning/Anmälan.

För ytterligare information om programmet och studievägledning hänvisas till http://www.uu.se/utbildning/valja_utbildning