Beslut och riktlinjer

Enligt beslut av konsistoriet 2006-09-22 skall vid Uppsala universitet fr.o.m. 2007-07-01 finnas kandidatprogram i matematik.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Fysik 2, Matematik 4 eller Fysik B, Matematik E (områdesbehörighet A9/9)

Syfte

Utbildningen ska ge studenten goda kunskaper inom huvudområdet matematik, och därtill stödkunskaper inom minst ett angränsande område. Studenten får kunskaper inom flera matematiska delområden, och fördjupade kunskaper inom något delområde, t.ex. algebra, analys, geometri, logik, matematisk statistik eller matematik med beräkningsvetenskaplig inriktning. Efter avslutat program ska studenten kunna använda sina kunskaper för fortsatta studier på ett masterprogram eller för arbete inom näringsliv eller offentlig verksamhet.

Mål

Enligt högskolelagen gäller följande för utbildning på grundnivå:

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2009:1037).

Enligt högskoleförordningens examensordning gäller följande mål för en kandidatexamen:

Kunskap och förståelse

För kandidatexamen skall studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

För kandidatprogrammet i matematik inbegriper detta att studenten ska

• vara förtrogen med matematiska begrepp och matematiskt tankesätt,
• behärska och kunna använda matematikens språk och teoribyggnad, och
• ha kunskaper i flera matematiska delområden, t.ex. algebra, analys, beräkningsvetenskap, geometri, logik och matematisk statistik, samt ha fördjupade kunskaper i något delområde.

Färdighet och förmåga

För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

För kandidatprogrammet i matematik inbegriper detta att studenten ska

• kunna använda matematisk teori för att formulera och lösa problem, såväl inom som utanför den rena matematiken,
• kunna använda sig av algoritmer, datorer och program,
• kunna använda, jämföra och kritiskt granska olika matematiska modeller, samt motivera när de olika modellerna är tillämpbara, och
• kunna använda matematikens terminologi i både tal och skrift för att presentera och diskutera matematik och matematiska problemställningar.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

För kandidatprogrammet i matematik inbegriper detta att studenten ska

• vara förtrogen med matematikens roll inom andra vetenskaper liksom för samhället i stort, samt kunna göra etiska bedömningar när detta är relevant, och
• vid behov kunna utveckla sin kompetens, samt följa kunskapsutvecklingen och värdera nya rön, genom att kritiskt använda litteratur och informationskällor av olika slag.

Programmets uppläggning

Programmet erbjuder ett strukturerat utbud av kurser som leder till kandidatexamen i huvudområdet matematik. Man kan välja att fördjupa sig i (ren) matematik, matematisk statistik eller matematik med beräkningsvetenskaplig inriktning.

Under det första året läses grundläggande kurser i matematik och beräkningsvetenskap. Det andra året tillkommer kurser i matematisk statistik, och man fördjupar sina kunskaper i matematik och beräkningsvetenskap. Under år 3 väljer man bland de angivna kurserna, förutsatt att förkunskaperna är uppfyllda, och man gör också examensarbete (15 hp). Förutom kurser som ingår i studieplanen kan studenten inom programmet läsa maximalt 30 hp kurser ur hela fakultetens utbud. Möjligheter finns även till utbytesstudier.

Undervisning

Programmets undervisning bygger på studentaktiva metoder, där studenter inte bara tar hänsyn till sitt eget lärande, utan också bidrar till medstudenternas. Lärare har huvudansvar för att skapa goda förutsättningar för aktivt enskilt och gemensamt lärande. För att undervisningen ska utformas optimalt för den aktuella studentgruppen och utvecklas vidare för kommande studenter sker en respektfull dialog mellan lärare och studenter, där alla bidrar till förnyelsen och det ömsesidiga lärandet.

Undervisning sker på antingen svenska eller engelska, men kurslitteraturen är huvudsakligen på engelska. Under hela utbildningen finns en betoning på att utveckla studentens förmåga till kommunikation i tal och skrift. Undervisningen anknyter till aktuell forskning.

Examen

Rektor utfärdar på begäran examensbevis för naturvetenskaplig kandidatexamen med matematik som huvudområde.

Kandidatexamen är en så kallad generell examen, vilket innebär att studenten tar examen i huvudområdet, enligt kriterierna nedan, oavsett om kurserna ingår i programmet eller inte. Det finns därmed möjlighet att inkludera även fristående kurser i examen.

Beslut enligt högskoleförordningen

Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.

Självständigt arbete (examensarbete)

För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet.

Lokala beslut

Förutom 90 högskolepoäng inom huvudområdet ska finnas ett biområde om minst 30 högskolepoäng. Naturvetenskapliga huvudområden, tillika biområden, inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet är: biologi, datavetenskap, fysik, geovetenskap, kemi, matematik och miljövetenskap. Därtill finns biområdet hållbar utveckling.

En kandidatexamen får, förutom kurser på grundnivå, bestå av kurs eller kurser på avancerad nivå omfattande högst 60 högskolepoäng.

Förordningens krav på successiv fördjupning i huvudområdet tolkas vid Uppsala universitet som ett krav på minst 30 högskolepoäng på lägst nivå G2.

Övriga föreskrifter

För antagning till senare del av programmet fordras normalt att minst 30 hp programrelevanta kurser skall vara godkända vid ansökningstillfället. Ansökan till senare del av programmet bör vara inlämnad senast 15 mars inför höstterminen och senast 15 sept inför vårterminen.