Beslut och riktlinjer

TEKNAT 2008/375 Riktlinjer tillgodoräknande har utgått. Motsvarande information finns i detta dokument.

Utbildningsplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2020-11-09 att gälla fr.o.m. 2021-07-01.

Beslut om att anordna utbildningsprogrammen

Enligt beslut 1991-04-22 av konsistoriet vid Uppsala universitet skall försöksverksamhet med byggnadsingenjörslinjen bedrivas vid Uppsala universitet fr.o.m. 1992-07-01. Enligt beslut av konsistoriet 1995-08-30 skall övergång till treåriga ingenjörsprogram, med möjlighet till avgång efter 80 poäng, ske med början ht 1996.

Efter beslut 1996-10-11^[1] ändras benämningen på programmet till högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, 80/120 poäng för att an­passas till nationell samordning av beteckningar på ingenjörsutbildningar.

Vid övergången till ny högskoleförordning 2007-07-01 fortsatte de treåriga programmen och konverterades till 180 högskolepoäng.

Engelsk översättning

Högskoleingenjörsexamen har den engelska översättningen Degree of Bachelor of Science in Engineering.

Programmet anges på examensbeviset som inriktning, den engelska översättningen som används är:

Specialisation: Construction Engineering

^[1] PM från Studentavdelningen, Uppsala universitet.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c eller Fysik B, Kemi A, Matematik D (områdesbehörighet A8/8)

Syfte

Programmet är utformat så att teknologen kan tillägna sig ett ingenjörsmässigt arbetssätt inom byggsektorn. Utbildningen omfattar en bred kunskapsbas inom byggsektorn från idé till produktion och förvaltning av byggnader. Under utbildningen behandlas byggnaders hela livscykel, från projektering till rivning och återanvändning.

Mål

Mål för högskoleingenjörsexamen

Högskolelagen

Högskolelagen innehåller bestämmelser om universitet och högskolor under statligt huvudmannaskap.

Högskoleförordningen (Examensordningen)

Högskoleingenjörsexamen

Omfattning

Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.

Mål

För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör.

Kunskap och förståelse

För högskoleingenjörsexamen skall studenten

- visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och

- visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap.

Färdighet och förmåga

För högskoleingenjörsexamen skall studenten

- visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar,

- visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar,

- visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,

- visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,

- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och

- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För högskoleingenjörsexamen skall studenten

- visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,

- visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För högskoleingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt

För högskoleingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Programmets uppläggning

Beskrivning av utbildningen

Upplägg, allmänt

Högskoleingenjörsprogrammen är sammanhållna 3-åriga yrkesprogram på grundnivå. Programmen innehåller en stor andel obligatoriska kurser. Anledningen är att kvalitetssäkra yrkesrollen genom en lämplig grund inom traditionella ämnen och ingenjörsvetenskap. Under det sista året ökar andelen valbara kurser i form av rekommenderade studiegångar som ger möjlighet till en specialisering. Det finns möjlighet att byta ut någon/några av de inom programmet valbara kurserna mot antingen kurser från annat civil- eller högskoleingenjörsprogram för att bredda profilen eller att välja icke-tekniska kurser. Utbildningen avslutas med ett examensarbete.

Varje läsår är indelat i fyra läsperioder, två under höstterminen och två under vårterminen.

Progression i utbildningen

Utbildningens progression innebär såväl en successivt högre ämneskompetens som en gradvis utveckling av ingenjörsrollen och ett vetenskapligt förhållningssätt. Programmets studieplaner utformas för att detta ska uppnås på ett väl avvägt sätt.

Programmets kurser

Studieplaner

Huvudområde anges i studieplanen. Med beteckningen nivå/djup i studieplanerna anges kursens nivå och djup i förhållande till examenskrav.

Följande beteckningar används

G1N Grundnivå, kursen kräver inte tidigare högskolestudier

G1F Grundnivå, kursen kräver tidigare högskolestudier mindre än 60 hp

G2F Grundnivå, kursen kräver tidigare högskolestudier minst 60 hp

G2E Grundnivå, examensarbete för högskoleingenjörsexamen och kandidatexamen

A1N Avancerad nivå, kursen kräver endast kurser på grundnivå, minst 120 hp

A1F Avancerad nivå, kursen kräver tidigare kurser på avancerad nivå

Det finns olika typer av kurser:

• Obligatorisk kurs - betyder att kursen är obligatorisk inom examenskravet.
• Icke obligatorisk kurs - kursen krävs ej inom examenskravet. Dock gäller att alla icke obligatoriska kurser inom en rekommenderad studiegång får medräknas i en examen utan särskilt beslut. Kurserna ingår i programmen och ligger under respektive programs ansvarsområde.
• Tillvalskurs - kurs som erbjuds i studieplanen utöver den rekommenderade studiegången. Dessa kurser kan medräknas i en examen utan särskilt beslut. Dessa kurser schemaläggs inte på programmet vilket innebär att det blir schemakrockar.

Huvudområdet teknik

En kurs kan och ska klassas som tillhörande huvudområdet Teknik om den till största delen behandlar minst ett av följande områden:

* Metoder för utveckling, konstruktion, driftsättning, verifiering, användning eller underhåll av fysiska system som har praktisk användning för att tillfredsställa människans önskan att förbättra sina livsvillkor, eller motsvarande för komponenter i sådana system. Komponenter behöver inte vara fysiska utan kan utgöras av algoritmer eller programvara.

* Metoder för effektiv organisation av de processer som är involverade i förverkligandet av momenten enligt ovanstående punkt. Exempel på kurser som faller inom denna kategori är kvalitetsteknik, produktionsledning och teknikbaserad affärsutveckling.

En kurs som uppfyller ovanstående kan därutöver klassas som ytterligare ett eller flera huvudområde/n under förutsättning att även detta huvudområdes kriterier är uppfyllda.

En kurs som till största delen behandlar ett annat huvudområde kan och ska dubbelklassas i Teknik om den innefattar moment som behandlar hur kursens huvudinnehåll praktiskt kan tillämpas i ett tekniskt sammanhang (definierat enligt ovanstående kriterier). Dessa moment ska utgöra en signifikant del av kursen, de ska tydligt framgå av kursplanen, undervisas på en nivå motsvarande kursens nivå, samt ingå i examinationen. En beslutad dubbelklassning i Teknik ska omprövas av berörda programråd och Tekniska utbildningsnämnden om kursen avviker från dessa kriterier.

Examensarbete

Gemensamma riktlinjer och anvisningar för examensarbeten tillämpas för samtliga tekniska program vid Uppsala universitet och identiska kursplaner används för samtliga civilingenjörsprogram. Blanketter och anvisningar för studenter finns tillgängliga på fakultetens hemsida teknat.uu.se/student.

Undervisning

Undervisning

Kurserna i programmet ges huvudsakligen på svenska men kurser eller kursmoment samt kurslitteratur på engelska kan förekomma.

Examen

Examensbestämmelser

Preciserade krav (examenskriterier) vid Uppsala universitet

Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng

- varav minst 150 högskolepoäng och alla obligatoriska kurser inom högskoleingenjörsprogrammets studieplan

- minst 90 högskolepoäng inom huvudområdet teknik varav ett examensarbete om minst 15 högskolepoäng

Preciserade krav för programmet

För examen krävs 20 hp av de valbara kurserna i studieplanen (tillvalskurserna ingår ej i dessa 20 hp).

Av återstående 15 hp ska minst 10 hp vara bland tillvalskurserna eller inom något av områdena teknik, datavetenskap, matematik, juridik, språk, ekonomi, konstvetenskap, kulturvård, hållbar utveckling och ledarskap/management. 5 hp får vara inom valfritt område.

Övriga föreskrifter

Föreskrifter om behörighet

Särskild behörighet

För att kunna antas till högskoleingenjörsprogram vid Uppsala universitet gäller grundläggande behörighet för högskolestudier samt Ma D, Fy B och Ke A (områdesbehörighet 8) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c (områdesbehörighet A8). Kravet på kunskaper i matematik, fysik och kemi kan uppfyllas även av den som har kunskaper från annan nuvarande eller tidigare svensk eller utländsk skola eller läroanstalt. Kravet är också uppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt.

Antagning till senare del av utbildningsprogram

Studenter som utanför programmet förvärvat motsvarande kunskaper kan ansöka om antagning till senare del av utbildningsprogram. Dessa studerande ska kontakta studievägledaren. Ansökan behandlas av programansvarig. Antagning till senare del sker både till vår- och hösttermin.

• För att kunna antas till senare del av program ska studenten uppfylla kraven om grundläggande och särskild behörighet.
• Studenten ska ha tillräckliga förkunskaper för att kunna följa programmet på den nivå studenten antas till, vilket innebär att studenten kan läsa minst 15 hp på den termin och program studenten antas till. Övriga 15 hp specificeras också i den individuella studieplanen.
• För antagning till vårterminen i årskurs ett ska studenten kunna tillgodoräkna sig 20 hp avklarade kurser inom programmets utbildningsplan.
• För antagning till höstterminen i årskurs två, ska studenten kunna tillgodoräkna sig 40 hp avklarade kurser inom programmets utbildningsplan.
• För antagning till vårterminen i årskurs två ska studenten kunna tillgodoräkna sig 60 hp avklarade kurser inom programmets utbildningsplan.
• För antagning till höstterminen i årskurs tre ska studenten kunna tillgodoräkna 80 hp avklarade kurser inom programmets utbildningsplan.
• För studenter som antas till senare del ska en individuell studieplan för första terminen upprättas av programmets studievägledare.

Samtliga punkter måste vara avklarade, och kurserna avslutade, senast vid sista ansökningsdag för program med fler sökanden än tillgängliga platser på den sökta terminen, i övriga fall senast vid terminsstart.

Studenter kan endast antas till senare del av program om det finns plats på programmet den aktuella terminen.

Blanketter finns på teknat.uu.se/student

Betyg och examination

Examinationsform och betygsskala framgår av kursplanen. Information angående tentamensanmälan finns på aktuell lärplattform (gäller ej tentamina vid andra lärosäten).

För ytterligare regelverk se "Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor på grundnivå och avancerad nivå vid Uppsala universitet" UFV 2016/327.

Tillgodoräknande och införande av kurser i ingenjörsexamen

Samtliga kurser som ingår i programmets studieplan kan ingå i examen utan särskilt beslut. Det kan förekomma att enbart vissa kombinationer är tillåtna. Detta framgår då av utbildningsplanen under avsnittet Preciserade krav för programmet. Kurser som inte ingår i programmets studieplan kan enbart ingå i examen efter ett tillgodoräknande.

Enligt föreskrifter i högskoleförordningen (6 kap 6-8§) har studerande rätt att tillgodoräkna sig viss utbildning inom eller utom landet. Den studerande får även tillgodoräkna sig motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Ett tillgodoräknande ger underlag för särskild behörighet och urval till fortsättningskurser. Det ger även underlag för Examensenheten vid ansökan om examen.

Vid ett tillgodoräknande av en hel kurs får studenten alltid den redan lästa och godkända kursen inskriven i sitt examensdokument.

Beslut om tillgodoräknande av svensk utbildning fattas av programansvarig eller utbildningsledare på delegation från fakultetsnämnden när det gäller utbildning som motsvarar hel kurs (då studenten läst en hel kurs som motsvarar en hel kurs på programmet). När det gäller del av kurs eller tillgodoräknande av prov fattas beslutet av examinator för kursen (då studenten läst en hel kurs som motsvarar del av en kurs alternativ läst del av kurs som motsvarar hel eller del av kurs).

Beslut om tillgodoräknande av utländsk utbildning fattas på delegation från Rektor av Examensenheten. Studenten ansöker hos Examensenheten genom att lämna in handlingar till Studentservice Ångström. Blanketter för ansökan finns på teknat.uu.se/student.

Tillgodoräknande kan var vara av två slag: tillgodoräknande där en kurs ersätter en för examen obligatorisk kurs och tillgodoräknande där en kurs kan ingå i examen utan att ersätta en obligatorisk kurs.

Kurs som tillgodoräknas mot obligatorisk kurs ska inom examenskravet räknas med:

1. Om den lästa kursen har ett lägre eller samma högskolepoängantal jämfört med motsvarande obligatoriska kurs: den lästa kursens poängantal.

2. Om den lästa kursen har ett högre högskolepoängantal än motsvarande obligatoriska kurs: minst det antal poäng den obligatoriska kursen har och maximalt den lästa kursens poängantal. Detta beror av examenskraven för programmet.

En individuell prövning görs alltid. Kursmoment med överlappande innehåll kan inte ge poäng till samma examen. Vid överlapp räknas motsvarande poäng inte med i examen. Det kan finnas programspecifika begränsningar när det gäller tillgodoräknade av kurser utanför studieplanen. Detta framgår av utbildningsplanen under avsnittet Preciserade krav för programmet.

Kurser från olika högskolor/utbildningar behöver inte överensstämma i detalj för att kunna tillgodoräknas mot obligatoriska kurser. Avgörande för ett tillgodoräknande är att syftet med motsvarande kurs/kursmoment i programmet uppfylls både med avseende på kursmål och i ett progressions- och programperspektiv. För kurser som ej anses uppfylla kraven ska kompletteringar krävas av studenterna. I dessa fall behandlas ärendet av kursens examinator som tillgodoräknande av del av kurs.

Blankett för ansökan om tillgodoräknande av kurs finns på teknat.uu.se/student.

Studieuppehåll och studieavbrott

Studieuppehåll är ett av studenten anmält och av lärosätet beviljat uppehåll med platsgaranti. Studieuppehåll beviljas om studenten har något av de särskilda skäl som anges i högskoleförordningen. Om studenten har andra skäl, avgör ansvariga för utbildningen om studieuppehåll kan beviljas. Ytterligare information och blankett finns på teknat.uu.se/student.

Student som gjort uppehåll i studierna utan att ha fått uppehållet beviljat får återta sina studier i mån av plats. Student som vill avsluta programmet kan begära avbrott på blankett som finns på teknat.uu.se/student. Student som önskar återuppta sina studier efter avbrott kan söka programmet på nytt via antagning.se alternativt söka till senare del av program.