Beslut och riktlinjer

Läkarutbildningen är en akademisk legitimationsgrundande professionsutbildning. Läkarutbildningen är grunden för att tillgodose samhällets behov av läkarkompetens, i första hand inom hälso- och sjukvård, men även med avseende på internationell verksamhet, forskning och utveckling inom områden som biomedicin, bioteknik, miljö och hållbar samhällsutveckling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, främja ett vetenskapligt och professionellt förhållningssätt samt förbereda för en kommande yrkesutövning och för fortsatt professionell utveckling. Det innebär att utbildningen ska ge de studerande förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom det yrkesområde och de ämnesområden utbildningen avser.

Läkarutbildningen ska präglas av de studerandes medinflytande och medansvar. Utbildningen ska bidra till att göra de studerande medvetna om sina egna ställningstaganden i värdegrundsfrågor och stimulera de studerande till att kontinuerligt bearbeta dessa som ett led i den professionella utvecklingen. Utbildningens mål ska konkretiseras i kursplanerna för de kurser som ingår i Läkarprogrammet och relateras till något eller några av de mål som föreskrivs i examensordningen. I enlighet med examensordningens föreskrifter ingår verksamhetsförlagd utbildning, där läkarstudentens lärande är integrerat i den kliniska verksamheten. Utbildningen ska därvid präglas av ett nära samarbete mellan Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, samt primärvård och sjukhus i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion och Region Gotland, och därmed åstadkomma nära och stark anknytning mellan medicinsk forskning och hälso- och sjukvård.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 eller Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D (områdesbehörighet A13/13)

Syfte

Läkarutbildningen ska i enhetlighet med högskoleförordningen förbereda de studerande för ett yrkesliv som innebär krav på goda medicinska kunskaper och färdigheter, förmåga till fortgående utveckling av den egna professionella kompetensen och förhållningssättet, samt förmåga att i samverkan med andra, analysera, planera, utveckla och utvärdera verksamheten.

Mål

Mål enligt examensordningen

Enligt examensordningen bilaga 2 i Högskoleförordningen uppnås läkarexamen efter fullgjorda kursfordringar om 360 högskolepoäng. För läkarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som fordras för att få behörighet som läkare.

Kunskap och förståelse

För läkarexamen skall studenten

• visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området,
• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet i yrkesutövningen,
• visa kunskap om grundläggande vetenskapliga metoder inom området och insikt i metodernas möjligheter och begränsningar,
• visa kunskap om etiska principer och deras tillämpning inom hälso- och sjukvården samt inom forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa kunskap om, och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för individer och olika grupper ur ett nationellt och globalt perspektiv,
• visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer,
• visa kunskap om hälso- och sjukvårdssystem i Sverige, inbegripet deras organisation och styrning, och kännedom om sådana system i andra länder, samt visa förståelse för strategier för likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård,
• visa kunskap om patientsäkerhet, kvalitet och prioriteringar i hälso- och sjukvården samt om metoder för att utvärdera medicinsk verksamhet, och
• visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

För läkarexamen skall studenten

• visa fördjupad förmåga till professionellt bemötande av patienter och deras närstående med respekt för patienterna och deras närståendes integritet, behov, kunskaper och erfarenheter,
• visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och värdera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt diagnostisera och inleda behandling av akuta livshotande tillstånd,
• visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden ur patofysiologiskt och psykosocialt samt andra relevanta perspektiv och i samverkan med patienten handlägga dessa,
• visa förmåga att initiera och medverka i hälsoinriktat och sjukdomsförebyggande arbete för enskilda och grupper, samt att redogöra för hur sådant arbete bedrivs på samhällsnivå,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt kommunicera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter och dokumentera dessa i enlighet med relevanta författningar,
• visa fördjupad förmåga att bidra till lärande i olika grupper, och att genomföra handledande uppgifter,
• visa förmåga till ledarskap och interprofessionellt samarbete såväl inom hälso- och sjukvården som med professioner inom andra delar av samhället,
• visa förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete, och
• visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det medicinska området med olika grupper samt att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information, och
• visa förmåga att använda digitala verktyg inom såväl hälso- och sjukvården som forsknings- och utvecklingsarbete.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För läkarexamen skall studenten

• visa förmåga till självreflektion och empati samt till ett professionellt förhållningssätt,
• visa förmåga till ett hälsofrämjande förhållningssätt med helhetssyn på patienten utifrån ett vetenskapligt synsätt och med särskilt beaktande av etiska principer och de mänskliga rättigheterna, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av att fortlöpande utveckla sin kompetens och att ta ansvar för detta.

Självständigt arbete (examensarbete)

För läkarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.

Programmets uppläggning

Läkarprogrammet omfattar 360 hp och är uppbyggt av kurser, samlade i tre stadier (Stadium I-III). Kursernas mål, progression och innehåll framgår av kursplanen för respektive kurs vilken fastställs av programkommittén för läkarprogrammet. För självständigt arbete (examensarbete) finns särskilda anvisningar fastställda av programkommittén för läkarprogrammet. Läkarexamen ger behörighet att ansöka om läkarlegitimation till Socialstyrelsen och att få denna ansökan prövad.

Läkarutbildningen omfattar tre stadier om vardera fyra terminer. Under Stadium I (termin 1-4) ges en basvetenskaplig grund för de efterföljande kliniska studierna. Under Stadium II (termin 5-8) studeras sjukdomarna inom olika specialiteter, med särskilt fokus på de vanliga och farliga. Stadium III (termin 9-12) inleds med det självständiga arbetet om 30 hp under termin 9. På termin 10 är de studerande placerade under längre perioder vid medicinska, kirurgiska och psykiatriska kliniker. Termin 11 är också i betydande omfattning verksamhetsförlagd och syftar till en fördjupning i kliniska färdigheter och professionella kompetenser inom främst arbets- och miljömedicin, allmänmedicin, akutsjukvård, barnmedicin och gynekologi/förlossningsvård. Termin 12 inleds med en period av valbara kurser. Återstoden av terminen ägnas helt åt att förbereda studenterna för komplexa situationer och förhållanden. Genom hela programmet undervisas i professionell utveckling, som bl.a. omfattar medicinsk etik och rätt, ledarskap och kommunikationsfärdigheter, interprofessionell kompetens, vetenskapligt förhållningssätt och e-hälsa.

Undervisningen består av litteraturstudier, föreläsningar, gruppundervisning, seminarier, praktiska moment, självständiga muntliga och skriftliga redovisningar samt verksamhetsförlagd utbildning där studentens lärande är integrerat i den kliniska verksamheten. En studentaktiverande pedagogik används genomgående i form av problembaserat, fallbaserat eller teambaserat lärande med studenter som arbetar i grupp med stöd av handledare. Det övergripande målet är att studenterna skall uppnå de mål som anges i högskoleförordningen, samt nå den kompetensnivå för en nyutbildad läkare som sammanfattas i det nationellt överenskomna konceptet "Entrusted Professional Activities" (EPA). Kurserna på terminerna 1-6 utgör grundnivå och kurserna på terminerna 7-12 avancerad nivå.

Undervisningsspråket är svenska, men undervisning på engelska förekommer också. Undervisningen i ämnena global hälsa, barnmedicin, gynekologi och förlossningsvård, samt vetenskaplighet under den första halvan av termin 8 sker på engelska (internationellt block).

STADIUM I (Termin 1-4)

Termin 1

Basvetenskap och Professionell utveckling,

• Människokroppens byggnad och funktion, 9 hp
• Medicinsk cellbiologi, 16,5 hp
• Professionell utveckling 1-2, 4,5 hp (del av kurs på 7,5 hp)

Termin 2

Basvetenskap och Professionell utveckling,

• Klinisk anatomi med embryologi, 15 hp
• Metabolism och endokrinologi, 12 hp
• Professionell utveckling 1-2, 3 hp (del av kurs på 7,5 hp)

Termin 3

Basvetenskap och Professionell utveckling,

• Neurobiologi, 9 hp
• Fysiologi, 8,5 hp
• Farmakologi, 9,5 hp
• Professionell utveckling 3-4, 3 hp (del av kurs på 6 hp)

Termin 4

Basvetenskap och Professionell utveckling,

• Patologi och immunologi, 16,5 hp
• Medicinsk mikrobiologi, 10,5 hp
• Professionell utveckling 3-4, 3 hp (del av kurs på 6 hp)

STADIUM II (Termin 5-8)

Termin 5

Klinisk medicin 1, 30 hp

• Professionell utveckling 5
• Sjukdomar i hjärta, blodkärl, lunga samt deras diagnostik, prevention och behandling, och klinisk fysiologi
• Sjukdomar i mag-tarmkanal samt deras diagnostik, prevention och behandling, anestesiologi och lilla kirurgin

Termin 6

Klinisk medicin 2, 30 hp

• Reumatiska sjukdomar, hudsjukdomar och sexuellt överförbara infektioner, rörelseorganens sjukdomar och skador (ortopedi),
• Sjukdomar i endokrina organ, bröstkörteln, njure och urinvägar, samt deras diagnostik, prevention och behandling, och nutrition
• Röntgendiagnostik (radiologi)
• Klinisk kemi
• Klinisk patologi

Termin 7

Klinisk medicin 3, 30 hp

• Professionell utveckling 7
• Infektionssjukdomar och klinisk mikrobiologi, tumörsjukdomar och klinisk genetik, blodsjukdomar, samt deras diagnostik, prevention och behandling
• Nervsystemets sjukdomar, psykiatriska sjukdomar, barn- och ungdomspsykiatriska sjukdomar, samt deras diagnostik, prevention och behandling

Termin 8

Klinisk medicin 4, 30 hp

• Professionell utveckling 8
• Global hälsa
• Kvinnosjukdomar (gynekologi), förlossningsvård (obstetrik), barnets sjukdomar, samt deras diagnostik, prevention och behandling
• Ögonsjukdomar och öron-näs-halssjukdomar, åldrandets sjukdomar samt deras diagnostik, prevention och behandling, samt palliativ vård.
• Områdena Professionell utveckling 8, Global hälsa, Gynekologi och obstetrik samt Barnets sjukdomar undervisas på engelska under terminens första tio veckor.

STADIUM III (Termin 9-12)

Termin 9

Självständigt arbete, 30 hp

Termin 10

Klinisk fördjupning 1 , 30 hp

• Professionell utveckling 10
• Klinisk träning inom medicin, kirurgi och psykiatri

Termin 11

Klinisk fördjupning 2 , 30 hp

• Professionell utveckling 11
• Allmänmedicin, socialmedicin, arbets- och miljömedicin samt akutmedicin
• Klinisk träning inom Allmänmedicin och Akutsjukvård med fokus på det vanliga och det farliga
• Klinisk fördjupning och träning inom Pediatrik, Gynekologi och Obstetrik

Termin 12

Klinisk fördjupning 3 och valbar kurs,

• Valbar kurs, 7,5 hp
• Klinisk fördjupning 3, 22,5 hp

    - Integrering - klinisk genetik, kön och genus, e-hälsa

    - Symptomdriven teoretisk fördjupning och praktisk träning, inklusive komplexa moment där medicinsk basvetenskap och klinisk medicin integreras

Undervisning

Undervisningen följer bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning. Studenter inom läkarprogrammet kan endast läsa och tentera obligatoriska kurser som ingår i läkarprogrammet inom ramen för kurserna i programmet. Undantag utgörs av student som läst och tenterat kurs som ingår i läkarprogrammet, innan studenten antogs till läkarprogrammet. I detta fall kan den tenterade kursen efter bedömning eventuellt tillgodoräknas.

Undervisningen fokuserar på studentaktiverande moment såsom problem-, fall- och teambaserat arbete i grupp, seminarier, laborationer, demonstrationer, gruppövningar och handledd klinisk tjänstgöring. Den studentaktiverande undervisningen kompletteras med föreläsningar. Undervisningen är i betydande omfattning verksamhetsförlagd till primärvårdsinrättningar och sjukhus i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion och region Gotland, samt till kommunala sjukvårdsinrättningar.

Obligatorisk närvaro kan krävas vid följande typ av undervisning

a) Problem-, fall- och teambaserat arbete i grupp

b) Demonstrationer och gruppundervisning

d) Seminarier och konferenser

e) Laborationer, mikroskoperingsövningar, dissektioner, obduktioner

f) Klinisk tjänstgöring

g) Studiebesök

h) Föreläsningar som i väsentlig grad inrymmer moment av demonstrationskaraktär, till exempel patient, undersökningsmetod eller annan färdighet. Hit kan även hänföras föreläsningar, vars innehåll i väsentlig del inte täcks av fastställd baslitteratur och som efterfrågas i målbeskrivningen för respektive kurs.

Läkarprogrammets regelverk för frånvaro från obligatoriska moment samt regler för deltagande i tentamen.

Obligatoriskt moment (allmänt):

Läkarprogrammet innehåller moment med obligatorisk närvaro. Detta innebär att en student på en kurs skall ha godkänt på dessa undervisningsmoment för att erhålla godkänd kurs.

• För att ett moment skall vara obligatoriskt skall det vara av prövande karaktär, alternativt skall kunskapen ej vara möjligt att inhämta på annat vis.
• Kurs-/blockledning skall vid kursstart tydligt informera om vilka undervisningsmoment som är obligatoriska.
• Vissa obligatoriska moment kan ej kompletteras under pågående termin. Komplettering kan endast ske vid senare termin. Kursledningen skall vid kursstart informera om vilka dessa undervisningsmoment är.
• Studenten skall omedelbart kontakta kursledning när frånvaro från obligatoriska moment uppstått eller kommer att uppstå. Kursledningen ansvarar för information om hur sjukanmälan/annan frånvaro skall ske.
• Om ett större antal studenter är frånvarande på grund av gemensam resa, eller annan orsak som av kursledningen bedöms som omotiverad, behöver inte kursledningen erbjuda möjlighet till komplettering under kursen/blocket. Komplettering kan då ske först vid nästa tillfälle, alternativt på annat sätt som kursledningen bestämmer.

Regler för komplettering av ej godkänt obligatoriskt moment:

Stadium I

• Frånvaro från obligatoriska moment skall kompletteras genom godkänd genomförd kompletteringsuppgift, alternativt närvaro vid extrainsatt undervisningsmoment. Kursledningen avgör vilket alternativ som används.
• Varje kursledning avgör formerna för kompletteringsuppgift. Vid frånvaro från PBL-seminarier bör kompletteringsuppgiften i första hand vara en muntlig presentation, och i andra hand ett PM.
• Kompletteringsuppgift bör erbjudas inom kursens ram. För studenter med omfattande frånvaro måste varje enskilt fall bedömas individuellt av kursledningen, då läkarintyg eller lik­nande beaktas. Om frånvaron är omotiverad och/eller alltför stor kan kursledningen välja att ej ordna kompletteringsuppgifter, utan studenten får komplettera momenten/kursen vid senare termin/tillfälle.

Termin 5 - 12

Teoretiskt undervisningsmoment

Frånvaro från obligatoriska teoretiska moment skall kompletteras genom godkänd genomförd kompletterings­uppgift, i likhet med regelverket för Stadium I (se ovan). Vid omfattande frånvaro gäller samma regler som under Stadium I.

Klinisk praktisk undervisning/Klinisk placering

För kliniska placeringar och annan praktiskt inriktad undervisning under Stadium II och III bedömer kursledningen varje fall individuellt och ordnar i görligaste mån ersättningsplacering/uppgift. Vid kortare planerad frånvaro från klinisk placering, till exempel vid tandläkarbesök, kan om den i förväg planeras tillsammans med block/kursledning ej behöva kompletteras. Kursledningen avgör om enstaka sjukdagar som anmälts inom rimlig tid behöver kompletteras eller ej.

I enlighet med gällande regelverk för Uppsala universitet skall översiktliga scheman, där obligatoriska moment ingår, föreligga senast fem (5) veckor före kursstart. Ett detaljerat och definitivt schema ska föreligga senast en vecka före kursstart. Om en schemaändring strax före eller under pågående kurs sker, skall detta snarast meddelas från kursledningens sida. Om denna ändring inkluderar ett obligatoriskt moment ska kursledningen ordna ett ersättningstillfälle/ kompensationsuppgift för de studenter som inte kunnat närvara på grund av schemaändringen. I de fall en student ej har fullgjort alla obligatoriska moment under en termin har studenten ändå möjlighet att skriftligt tentera kursen. Vid examinationer där tredje part involveras (till exempel patienter) eller det av säkerhetsskäl är nödvändigt, kan dock krävas att relevanta praktiska undervisningsmoment är fullgjorda innan studenten tillåts delta i prov.

Läkarutbildningen innehåller moment som hos vissa personer kan leda till samvetsbetänkligheter av etisk eller religiös natur, t.ex. djurförsök, abort, förskrivning och utprovning av preventivmedel, blodtransfusion, genterapi samt transplantation av stamceller och organ. Den som vill genomgå läkarutbildning har skyldighet att inhämta kunskaper och färdigheter även inom sådana områden.

Förkunskapskrav för tillträde till ny termin:

Förkunskapskrav för tillträde till aktuell termin specificeras i respektive kursplan.

Förläggning av klinisk utbildning och praktik:

Klinisk utbildning och praktik genomförs huvudsakligen inom sjukvårdsinrättningar i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion och Region Gotland.

Valbara perioder:

Ett självständigt arbete om 30 högskolepoäng ingår under termin 9 och en period med valbara kurser om tillsammans 7,5 högskolepoäng under termin 12.

Examen

Examination sker fortlöpande under kursen och vid dess slut. Betyg sätts för kurs eller del av kurs. Som betyg används något av uttrycken underkänd eller godkänd.

Skriftliga tentamina sker med frågor av typen Essay Questions, Modified Essay Questions (MEQ) och Multiple Choice Questions (MCQ). Praktisk tentamen sker i form av så kallade stationstentamen/Objective Structured Clinical Examination (OSCE). Portföljexamination används på programmet, vilket innebär att studenterna skall dokumentera och spara genomförda moment, uppgifter och tester i en elektronisk portfölj, och det totala insamlade materialet utgör i slutet av en kurs underlag för betygsbeslutet godkänt eller underkänt. I portföljen dokumenteras särskilt sådant som kräver observationer över tid och i olika sammanhang, som t.ex. värderingsförmåga samt vetenskapligt och professionellt förhållningssätt. Andra exempel på uppgifter i portföljen är utförande av praktiska moment till exempel enligt "Entrusted Professional Activities" (EPA; se ovan), bedömningar av muntliga och skriftliga redovisningar, bedömningar av vetenskapliga texter, bedömda skriftliga reflektioner över etiska och juridiska aspekter i kliniska situationer. Dessutom bedöms det insamlade materialet i den elektroniska portföljen i sin helhet vid vissa specificerade tillfällen under programmet och då värderas bl.a. progression och förmåga att ta till sig återkoppling och utvecklas.

Angående regler för examination, se "Riktlinjer för studentens arbetsvillkor vid Uppsala universitet".

Examen

Läkarexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt 360 högskolepoäng. Examensbeviset utfärdas på begäran av studenten.

Övriga föreskrifter

Tillgodoräknande

Tillgodoräknanden prövas enligt högskoleförordningen bestämmelser.

Begränsning av antal tentamensprov:

Studerande som underkänts på tentamen har rätt att genomgå förnyad tentamen ytterligare fyra (4) gånger (= totalt fem (5) tentamensprov). Efter fem (5) underkända tentamensprov kan den studerande förlora sin utbildningsplats. Programkommittén kan dock, om synnerliga skäl föreligger, medge rätt till ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av så kallad blank skrivning räknas som tentamenstillfälle. Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två (2) underkända tentamina.

Studerande som underkänts på praktisk examination har rätt att genomgå ytterligare prov 2 gånger, vid behov kan kompletterande klinisk tjänstgöring krävas.

Studerande som ej blivit godkänd vid verksamhetsförlagd utbildning har rätt att genomgå förnyad klinisk tjänstgöring en gång.

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelser i samband med avveckling av innevarande Läkarprogram (330 hp)

Sista tillfället för antagning till Läkarprogram om 330 hp vid Uppsala universitet sker till vårterminen 2021. Från och med höstterminen 2021 sker all antagning till det 6-åriga Läkarprogrammet (360 hp). Som en konsekvens av att Läkarprogram 330 hp avvecklas kommer detta att avslutas i och med utgången av vårterminen 2026. Möjligheter att tentera resterande kurser och obligatoriska moment i detta program kommer att vara möjligt under tre terminer efter det att den aktuella kursen givits för sista gången. Studenter i läkarprogram om 330 hp som vid denna tidpunkt inte avslutat sina studier måste ansöka om plats på det 6-åriga läkarprogrammet för att kunna erhålla läkarexamen. I samband med ansökan om att inträda i det 6-åriga programmet kommer ett förfarande med tillgodoräknande av tidigare utbildning att genomföras för att avgöra på vilken termin/kurs studenten ifråga har möjlighet att börja. För att påbörja det 6-åriga programmet krävs att den ansökande studenten kan beredas studieplats. Programkommittén för läkarprogrammet kommer att fastställa riktlinjer för tillgodoräknande av tidigare utbildning till det 6-åriga programmet.