Beslut och riktlinjer

Kandidatprogrammet i biomedicin är inrättat av konsistoriet vid Uppsala universitet 2006-09-22 med stöd av högskoleförordningens 7 kap 1 §. Programkommittén för biomedicinarprogrammet godkände förslaget till ny utbildningsplan 2006-04-18 och utbildningsplanen fastställdes av medicinska fakultetens Grundutbildningskommitté 2006-04-26. Ett namnbyte från kandidatprogram i biomedicin till biomedicinprogrammet tillstyrktes 2008-05-26 av programkommittén för biomedicinprogrammet samt av Grundutbildningskommittén 2008-10-09. Utbildningsplanen reviderades av Grundutbildningskommittén 2009-03-25 samt 2013-05-06.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4/Matematik D

Syfte

Programmet syftar till att förbereda för självständig yrkesutövning inom olika samhällssektorer med forsknings-, utvecklings-, utrednings-, produktions-, kontroll-, lednings- eller informationsverksamhet med anknytning till det biomedicinska området.

Mål

För biomedicinprogrammet vid Uppsala universitet gäller dels de allmänna mål, som anges i högskolelagen 1 kap 9 §, dels målen för kandidatexamen enligt examensordningen i högskoleförordningen och dels de mål, som anges nedan.

Mål som förväntade studieresultat

För att erhålla examen på biomedicinprogrammet ska studenten:

• kunna redogöra för grundläggande biologiska mekanismer med relevans inom ämnet medicin.
• kunna visa grundläggande kunskaper i kemi, läkemedelskemi och biokemi, anatomi, immunologi, bakteriologi och virologi, farmakologi, neurobiologi och medicinsk genetik.
• kunna visa grundläggande och fördjupade kunskaper i medicinsk cell- och molekylärbiologi, vävnads- och utvecklingsbiologi, människans fysiologi och vanliga sjukdomars uppkomstmekanismer och orsaker.
• visa teoretisk kunskap och praktisk förmåga i biomedicinsk laboratoriemetodik.
• visa kunskap om försöksdjursfrågor och praktisk förmåga i hantering av försöksdjur i enlighet med gällande etiska normer.
• kunna använda basala statistiska metoder som kan komma till användning inom biomedicin och bioinformatik.
• kunna uppvisa grundläggande förståelse för humanetik och problematisera humanetiska frågeställningar.
• kunna söka, sammanställa och kritiskt bedöma information inom det biomedicinska området.
• kunna analysera, problematisera och lösa teoretiska och praktiska biomedicinska frågeställningar.
• kunna kommunicera biomedicinsk kunskap i såväl skriftlig som muntlig form med både allmänheten och yrkesutövare inom det biomedicinska området.

Programmets uppläggning

Kurserna inom biomedicinprogrammet ska tas i föreskriven ordning då deras placering är planerad för att uppnå progression och fördjupning. Det huvudsakliga undervisnings- och examinationsspråket är svenska men viss undervisning kan komma att ges på engelska. Kurslitteraturen är vanligen på engelska. Förutom katedrala föreläsningar sker undervisningen via ett stort antal studentaktiverande moment. Med problemorienterat lärande stimuleras studenten till ökat självständigt lärande.

Termin 1

Kemi för biomedicin, 15 hp

Biokemi, 7 hp

Anatomi, 8 hp

Termin 2

Cell- och molekylärbiologi, 15 hp

Immunologi, 5 hp

Statistik och dataanalys för biomedicin - del 1, 2.5 hp 

Bakteriologi, 7.5 hp

Termin 3

Vävnads-och utvecklingsbiologi, 15 hp

Försöksdjursvetenskap, 5 hp

Neurobiologi, 10 hp

Termin 4

Medicinsk genetik, 7.5 hp

Professionell utveckling - del 1, 4.5 hp

Fysiologi, 18 hp

Termin 5

Farmakologi och läkemedelskemi, 12 hp

Professionell utveckling - del 2, 3 hp

Statistik och dataanalys för biomedicin - del 2, 5 hp

Virologi och fördjupad immunologi, 10 hp

Termin 6 

Sjukdomslära, 15 hp

Examensarbete, 15 hp

Undervisning

Progression i utbildningen

Progressionen genom biomedicinprogrammet ger successivt allt mer specialiserad kunskap. Programmets inledande kurser ger grunden till det mer specialiserade studiet av människans biologi.

Progressionen sker också genom att kunskaper på molekylär och cellulär nivå kontinuerligt integreras med en grundläggande förståelse om organens funktion och med komplexa fysiologiska processer hos friska och sjuka individer. Vidare skall studenten under utbildningen utveckla sin förmåga att självständigt förvärva och värdera kunskap samt att kommunicera biomedicinsk kunskap skriftligt och muntligt.

Examen

Kandidatexamen (Degree of Bachelor of Arts/Science)

Kandidatexamen uppnås efter avslutade kurser om sammanlagt 180 högskolepoäng (3 år). Examen ska innefatta ett huvudområde med fördjupade studier på minst 90 högskolepoäng. I huvudområdet ska ingå ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng.

Vid Uppsala universitet måste kandidatexamen förutom huvudområde även omfatta ett biområde om lägst 30 högskolepoäng. En kandidatexamen får, förutom kurser på grundnivå, bestå av kurser på avancerad nivå omfattande högst 60 högskolepoäng. Examensbevis utfärdas på begäran av studenten.

Övriga föreskrifter

Betyg

Betyg sätts för kurs eller del av kurs. Som betyg skall användas uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd om ej annat framgår av kursplanen.

Förkunskapskrav för tillträde till nytt läsår

För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig undervisningen under senare delar av utbildningen har krav införts på ett fastslaget antal tillgodogjorda poäng per läsår för att få fortsätta utbildningen enligt följande:

För att få påbörja Åk 2 krävs att minst 35 högskolepoäng avklarats under Åk 1

För att få påbörja Åk 3 krävs att minst 45 högskolepoäng avklarats under Åk 1 samt minst

35 högskolepoäng under Åk 2

Obligatorisk närvaro

Obligatorisk närvaro krävs vid flera undervisningsmoment, nämligen:

• demonstrationer
• dissektioner
• etikdagen
• gruppundervisning
• laborationer
• seminarier
• studiebesök
• språklig träning

Begränsning av antal tentamensprov

Studerande som har underkänts på tentamen har rätt att genomgå förnyad tentamen. I de fall examinationen är förenad med höga kostnader är antalet examinationstillfällen begränsade till ytterligare 4 gånger (= totalt 5 tentamensprov). Efter 5 underkända tentamensprov kan ansökan om ytterligare tillfälle ställas till ordförande i programkommittén. Programkommittén kan, om synnerliga skäl föreligger, medge rätt till ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s k blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.

Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter 2 underkända tentamina.

Disciplinära åtgärder

Avstängning

Studerande som försöker fuska eller vilseleda vid tentamen, stör eller hindrar undervisning, tentamen eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen kan bli föremål för disciplinära åtgärder. Grundad misstanke om ovannämnda förseelse skall skyndsamt anmälas till rektor. Påföljden kan bli avstängning högst sex månader.

Ett beslut om avstängning innebär att den studerande inte får deltaga i någon som helst undervisning eller tentamen.

Observera att en avstängningsperiod i studiemedelshänseende räknas som studieavbrott. Studerande som avstängts är därför i princip skyldig att återbetala utbetalade studiemedel för den tid vederbörande avstängts.