Utbildningsplan för Kandidatprogram i fysik

Bachelor's Programme in Physics

Senare revision av utbildningsplanen finns.

Behörighet

Fy B, Ke A, Ma E (områdesbehörighet 9)

Beslut och riktlinjer

1. Beslut om att anordna utbildningsprogram
Enligt beslut av konsistoriet 2006-09-22 skall vid Uppsala universitet fr.o.m. 2007-07-01 finnas kandidatprogram i biologi, datavetenskap, fysik, geovetenskap, kemi och matematik.

2. Mål för kandidatexamen
Enligt högskoleförordningens examensordning gäller följande mål för en kandidatexamen

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten
– visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten
– visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
– visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
– visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
– visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten
– visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
– visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Programmets uppläggning

4.3.1 Beskrivning av programmet
Programmet erbjuder ett strukturerat utbud av kurser som leder till kandidatexamen med fördjupning inom huvudområdet fysik. Programmet har inriktningarna astronomi, fysik, geofysik och meteorologi. Huvudområdet kompletteras med kurser inom biområdet matematik och inom andra ämnen vid Uppsala universitet. Kurser kan även läsas vid andra lärosäten, inom eller utom landet. Valfriheten är stor inom programmet och möjligheterna att skapa egna kombinationsutbildningar är programmets styrka. Undervisningen anknyter till aktuell forskning.

Under de inledande studierna skall grundläggande fysikaliska begrepp och modelltänkande inom hela fysikområdet behandlas och motiv ges för omfattningen av de inledande kurserna inom biämnet matematik. De egentliga fysikstudierna inleds med den på Newton grundade klassiska mekaniken, men även abstrakta begrepp som tröghetssystem och speciell relativitetsteori behandlas.

På nästa nivå fördjupas fältbegreppet genom behandling av mekaniska och elektromagnetiska vågor fram till Maxwells ekvationer. Parallellt med detta införs ytterligare verktyg i matematik och beräkningsvetenskap och ges möjlighet till orientering om den storskaliga fysiken, geofysik, meteorologi, kosmologi och stjärnornas fysik.

De matematiska verktyg som därefter introduceras utgör en hjälp för att behandla den moderna fysiken, som introduceras för samtliga alternativ. Även den klassiska termodynamiken utgör en grund för studier i meteorologi och geofysik. Dessa påbörjas under fjärde terminen och slutförs under tredje året.

Meteorologistudierna har en klart yrkesinriktad profil, medan de fortsatta studierna för övriga inriktningar utgör en breddning, antingen mot universums struktur, rymden närmast oss, jordens fysik, materiens struktur eller fysiken i samhället och industrin.

Under hela utbildningen finns en betoning på att utveckla studentens förmåga till kommunikation i tal och skrift, dels genom den laborativa verksamheten, tydligast i de experimentella kurserna i modern fysik, men även vid seminarier och övriga möten.

4.3.2 Övergripande mål för utbildningen
Efter genomgånget program skall studenten uppnå en kandidatexamen enligt högskoleförordningen SFS 2006:1053. Programmets huvudområde är fysik. De inriktningar där fördjupning kan göras är meteorologi, geofysik, astronomi, rymdfysik eller olika områden inom kvantfysik. Efter avslutat program skall studenten kunna använda sina kunskaper i fysik för vidare studier eller för verksamhet inom näringsliv eller offentlig verksamhet.

4.3.3 Mål som förväntade studieresultat
Inom ramen för de mål som anges i högskoleförordningen skall studenten inom området för programmet kunna:

- visa kunskap och förståelse för fysikens begrepp och modeller.
- visa kunskap och förståelse om energins olika former och dess betydelse för materiens olika tillstånd, meteorologiska eller geofysikaliska fenomen
- visa kunskap och förståelse inom den klassiska fysikens olika områden som mekanik, elektricitetslära, vågrörelselära och termodynamik.
- visa kunskap och förståelse om kvantmekanikens grunder och dess tillämpningar för elementarpartiklar, kärnfysik, atom- och molekylfysik, fasta tillståndets fysik och astrofysik.
- tillämpa färdigheter i matematik och beräkningsvetenskap på problemställningar inom fysik samt behandling av insamlade datamängder
- hantera inom fysiken viktiga metoder, tekniker och mätinstrument
- använda kunskap från angränsande vetenskapliga områden för att fördjupa förståelsen för fysiska fenomen
- värdera egna och andras mätningar och resultat inom fysik
- följa kunskapsutvecklingen och värdera nya rön genom att kritiskt använda teknisk och fysikalisk litteratur och databaser

4.3.4 Programmets struktur
Alla studenter följer samma kurser år ett och två. Val av kurser enligt de olika sökalternativen till programmet, görs inför det tredje året. Under sista terminen är valfriheten stor för samtliga inriktningar och kurser kan även väljas på den avancerade nivån förutsatt att studenten uppnått 120 hp.

4.3.5 Programmets kurser
Studiegången inom programmet anges i studieplanen.

Examen

3.1 Beslut enligt högskoleförordningen
Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.

Självständigt arbete (examensarbete)
För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet.

3.2 Lokala beslut
Förutom 90 högskolepoäng inom huvudområdet ska finnas ett biområde om minst 30 högskolepoäng. Huvudområden, tillika biområden, inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet är: biologi, datavetenskap, fysik, geovetenskap, kemi, matematik och teknik.

En kandidatexamen får, förutom kurser på grundnivå, bestå av kurs eller kurser på avancerad nivå omfattande högst 60 högskolepoäng.

Övriga föreskrifter

För antagning till senare del av programmet fordras normalt att minst 30 hp programrelevanta kurser skall vara godkända vid ansökningstillfället. Ansökan till senare del av programmet bör vara inlämnad senast 15 mars inför höstterminen och senast 15 sept inför vårterminen.

I kursplaner gäller följande beträffande ”förkunskapskrav” respektive ”rekommenderade förkunskaper”. Förkunskapskrav: Dessa krav skall vara uppfyllda för att den studerande skall kunna antas till kursen. Rekommenderade förkunskaper: De förkunskaper som här redovisas behöver ej uppfyllas för att bli antagen till kursen. Den studerande får vara beredd på att vissa moment kräver en extra arbetsinsats om de rekommenderade förkunskaperna saknas.

4.3.7 Betyg och examination
Föreskrifter om betyg framgår av kursplan.

Studerande som har underkänts två gånger i prov för en viss kurs eller del av en kurs, har rätt att hos fakultetsnämnden begära, att annan lärare utses för att bestämma betyg. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.

4.3.8 Samtidigt tillgodoräknande av kurser i examen
Vissa kurser kan inte samtidigt tillgodoräknas i examen. Vilka kurser detta är framgår av respektive kursplan.

4.3.9 Examen och examensbevis
Enligt examensordningen för grundläggande högskoleutbildning, uppnås kandidatexamen efter att studenten fullgjort kursfordringar om sammanlagt minst 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng skall avse fördjupning inom huvudområdet fysik.

För att erhålla kandidatexamen skall studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Detta skall ingå i huvudområdet. I huvudområdet får 60 högskolepoäng från avancerad nivå tillgodoräknas.

Förutom ett huvudområde skall varje kandidatexamen innehålla minst ett biområde om lägst 30 högskolepoäng. Samtliga huvudområden kan också utgöra biområden.

4.3.10 Uppflyttning till högre årskurs och studieavbrott
För att en student skall få påbörja studierna i sitt andra studieår fordras att han eller hon klarat minst 35 av de 60 högskolepoängen i första årskursen. För att få börja det tredje årets studier skall studenten ha klarat minst 45 högskolepoäng av första årskursen och minst 35 högskolepoäng av andra årskursen.

En student som inte uppfyller kraven för att få börja i andra eller tredje årskursen skall i samråd med studievägledare lägga upp en individuell studieplan. Denna fastställs av studievägledaren.

För studenter som inte uppfyller givna programkrav registreras studieavbrott. Detta beslut tas av programsamordnaren efter beredning av studievägledaren. Studenten har rätt att yttra sig före beslutet. Studieavbrott registreras på följande grunder:

- studenten har avbrutit studierna utan att själv anmäla studieavbrott eller studieuppehåll
- studenten har inte följt sin individuella studieplan enligt ovan
- studenten har, trots anmaning, inte lagt upp individuell studieplan och prestationerna understiger tröskelvärdet för uppflyttning till högre årskurs.

Den som själv avbrutit eller enligt ovan angivna regler konstateras ha gjort studieavbrott har rätt att tentera inom påbörjade kurser och möjlighet att ansöka om att fortsätta studierna inom programmet när givna programkrav uppfyllts och om plats finns.

4.3.11 Återkommande utbildning, studieuppehåll och studieavbrott
Kandidatprogrammet kan genomgås i etapper. Studerande som önskar göra uppehåll i utbildningen kan antingen anmäla studieuppehåll för viss tid eller anmäla studieavbrott. Sådan anmälan ställs till teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och inlämnas till berörd studievägledare senast 15 april inför höstterminen och senast 15 oktober inför vårterminen.

Var och en som anmält studieuppehåll för viss tid har rätt att återuppta studierna vid den tidpunkt då studieuppehållet upphör. Den som gjort studieavbrott och vill börja läsa igen kan ansöka om detta.