Beslut och riktlinjer

Ansvarig för programmet är Institutionen för arkeologi och antik historia. Institutionen för lingvistik och filologi deltar i programmet.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Historia 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Historia A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A1/1)

Syfte

Programmet ger en bred orientering och successiv fördjupning inom flera centrala områden inom, beroende på inriktning, de arkeologiska, osteologiska och tidighistoriska vetenskaperna, inklusive de fornegyptiska och mesopotamiska språken. Den kunskapsmässiga fördjupningen innebär samtidigt utvecklande av en rad viktiga färdigheter som är av betydelse för arkeologer, osteologer, historiker och språkvetare i arbetslivet, såsom förmågan att ringa in och diskutera utvecklingen av fundamentala tidighistoriska företeelser som idag kan betraktas som självklara och tas för givna, eller att med utgångspunkt i historiska fenomen i skilda kontexter ge alternativa perspektiv på dagsaktuella frågor.

Programmet ger även studenterna förmåga att granska och kritiskt utvärdera stora mängder av heterogena och fragmentariska källmaterial för att besvara aktuella frågor om den djupa historien, människans interaktion med sin omgivning och kulturella föreställningar i olika (för)historiska kontexter. Studenterna lär sig att presentera självständiga analyser och slutsatser med argument som är väl underbyggda, klart formulerade och strukturerade, att utveckla sin förmåga till självständig och kritisk reflektion över det egna lärandet samt att utveckla sin förmåga att formulera egna frågeställningar och mål.

Beroende på val av inriktning förbereder programmet studenterna för arbete inom uppdragsarkeologi, utbildnings-, bistånds- och kultursektorn, miljövård, museer, bibliotek, arkiv, och som gymnasielärare. Det ger goda möjligheter att genom val av huvud- och biområden få en bred och djup utbildning med en personlig profil.

Mål

Kunskap och förståelse

Efter genomgånget program förväntas studenten i skrift och tal kunna:

- visa kunskap om och förståelse av tidiga kulturer och samhällen, inbegripet kunskap om de ingående huvudområdenas vetenskapliga grund.

- visa en grundläggande förståelse av samspelet mellan teori, tillämpliga metoder och tillgängliga källor i produktionen av ny kunskap inom de ingående huvudområdena.

- visa orientering om aktuella forskningsfrågor.

- visa kunskaper och utveckla en fördjupad förståelse om valda (för)historiska processer eller fenomen genom studier av arkeologiska, osteologiska, antika och/eller textuella källor.

- visa en god förståelse av såväl kontinuitet som förändringsprocesser i flera olika tidsskalor, där samspelet mellan aktör/aktant och struktur sätt i fokus, såsom t.ex. förhållandet mellan individ och samhälle, människa och miljö, artefakt och kontext eller tanke och textualitet.

Färdighet och förmåga

Efter genomgånget program förväntas studenten kunna:

- söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information för att formulera och belysa problem och frågor.

- organisera, systematisera och överblicka stora och komplexa material.

- skriva argumenterande texter på ett lättillgängligt och klargörande sätt för olika grupper.

- muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i olika sammanhang.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter genomgånget program förväntas studenten kunna:

- kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer.

- göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter inom huvudområdet

- identifiera sitt behov av ytterligare kompetensutveckling

Programmets uppläggning

Under det första året läser alla programstudenter samma kurser, varvid ett antal generiska kunskaper relevanta för alla fördjupningar förvärvas. Det inbegriper en bred förståelse om förutsättningarna för studiet av människans avlägsna forntid, hur materiell, språklig och textuell kultur kompletterar (eller motsäger) varandra som källmaterial, hur utforskandet av det förflutna alltid sker i dialektik med samtidens frågor och föreställningar, hur människa och landskap interagerar, hur olika föreställningsvärldar (religioner) erbjuder olika svar på människans existens och hur den arkeologiska praktiken ser ut. Dessa kurser är mångklassade med alla fyra ingående huvudområdena. Dessa kurser kan användas för att leva upp till examenskraven antingen inom huvudområdet eller inom biområdet.

Under det andra året väljer studenterna en av sex inriktningar i sin succesiva fördjupning: skandinavisk arkeologi (huvudområde arkeologi), global arkeologi (huvudområde arkeologi), den grekisk-romerska antikens kulturer (huvudområde antikens kultur och samhällsliv), det faraoniska Egyptens kultur och språk (huvudområde egyptologi), det tidighistoriska Mesopotamiens språk och kulturer (huvudområde semitiska språk med inriktning mot assyriologi) eller osteologi (huvudområde arkeologi). Vissa kurser under det andra året samläses mellan programstudenter med olika inriktningar.

Under vårterminen år två och/eller höstterminen år tre kan programstudenter med inriktning mot skandinavisk arkeologi och global arkeologi välja att läsa kurser utanför programmet, t.ex. verksamhetsförlagd utbildning, verktygskurser inom det utbud som erbjuds av historisk-filosofiska fakultetens kandidatprogram eller utlandsstudier. Programstudenter med inriktning mot de grekisk-romerska kulturerna uppmuntras att läsa latin eller grekiska under höstterminen år tre. Programstudenter med inriktning mot det faraoniska Egyptens kultur och språk eller det tidighistoriska Mesopotamiens språk och kulturer har inga valbara kurser under det andra och tredje studieåret. Programstudenter med inriktning mot osteologi läser valfri inriktning inom programmet under höstterminen det andra året och följt av två terminer osteologi och en avslutande termin osteologi.

Studier i huvudområdet ska omfatta minst 90 hp om det är arkeologi eller antikens kultur och samhällsliv och 120 hp om det är egyptologi eller semitiska språk, inriktning assyriologi, inklusive ett självständigt arbete omfattande 15 hp. Programmet ger de förkunskaper som krävs för behörighet till masterutbildning inom respektive huvudområde, men även till masterprogram i utbildningsvetenskap och ABM.

Undervisning

Undervisning ges på de kurser som ingår i programmet i enlighet med fastställda kursplaner och kan bl.a. omfatta föreläsningar, seminarier, laborationer, exkursioner, studiebesök, fältarbete, projektarbete och verksamhetsförlagd utbildning. På examensarbetet ges handledning.

Examen

Efter genomförd utbildning får studenten en filosofie kandidatexamen med antingen arkeologi, arkeologi med osteologisk inriktning, antikens kultur och samhällsliv, egyptologi eller semitiska språk, inriktning assyriologi som huvudområde. Huvudområdet bestäms efter i vilket ämne studenten valt att skriva sitt examensarbete.

Övriga föreskrifter

Alla inriktningar, förutom osteologi, kan studeras i Uppsala. I Visby kan skandinavisk och global arkeologi samt osteologi studeras. Det innebär att programstudenter bosatta i Uppsala som vill studera osteologi på eget initiativ får ordna boende på Gotland under relevanta terminer, och att programstudenter bosatta på Gotland som vill studera en inriktning som inte finns vid denna studieort på eget initiativ får ordna boende i Uppsala under relevanta terminer.

För uppflyttning till andra studieåret av programmet fordras att studenten klarat minst 37,5 högskolepoäng i första årskursen. För uppflyttning till tredje studieåret skall studenten ha minst 45 högskolepoäng klart från första studieåret och 37,5 högskolepoäng från andra studieåret. En student som inte uppfyller kraven för att påbörja studier i andra eller tredje årskursen ska i samråd med programansvarig lägga upp en individuell studieplan.

Övergångsbestämmelser

Studenter som påbörjat HAR1K Arkeologiprogrammet med internationell inriktning 180 hp ges möjlighet att antas till senare del av detta kandidatprogram.