Utbildningsplan för Kandidatprogram i biologi/molekylärbiologi

Bachelor's Programme in Biology/Molecular Biology

Senare revision av utbildningsplanen finns.

Behörighet

Se de olika inriktningarna för aktuell behörighet.

Ingång för samhällsvetare

Grundläggande behörighet och Matematik 3b/3c, Naturkunskap 2 eller Matematik C, Naturkunskap B (områdesbehörighet A3/3)

Biologi/molekylärbiologi

Grundläggande behörighet och Biologi 2, Fysik 1a/1b1+1b2, Kemi 2, Matematik 4 eller Biologi B, Fysik A, Kemi B, Matematik D (områdesbehörighet A11/14)

Beslut och riktlinjer

1. Beslut om att anordna utbildningsprogram
Enligt beslut av konsistoriet 2006-09-22 skall vid Uppsala universitet fr.o.m. 2007-07-01 finnas kandidatprogram i biologi, datavetenskap, fysik, geovetenskap, kemi och matematik

2. Mål för kandidatexamen
Enligt högskoleförordningens examensordning gäller följande mål för en kandidatexamen

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten
– visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten
– visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
– visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
– visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
– visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten
– visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
– visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Programmets uppläggning

4.1.1 Beskrivning av programmet
En kandidatexamen i huvudområdet biologi innehåller kurser om minst 90 högskolepoäng (hp) i biologi och minst 30 hp i ett biområde. Dessa kurser kan kompletteras med kurser inom andra kunskapsområden vid Uppsala universitet eller vid andra lärosäten, inom eller utom landet.

Kandidatprogrammet i biologi/molekylärbiologi vid Uppsala universitet erbjuder ett strukturerat utbud av kurser inom biologi, kemi och matematik. Kunskaper och färdigheter byggs progressivt upp i kurser som i ökande komplexitet och genom val leder till fördjupning inom något av biologins ämnesområden. Programmet inleds med ett basblock av kurser om sammanlagt 120 hp. Basblocket består av 80 hp kurser i biologi, 30 hp kurser i kemi och 10 hp i matematik/statistik. Sammantaget ger basblocket bred ämneskunskap och nödvändig insikt i biologiska system på olika organisationsnivåer. Efter basblocket sker val till fördjupningskurser som möjliggör en profilering i något delområde av biologin samt möjlighet till breddning inom entreprenörskap eller förvaltning. Inom programmets avslutande år ingår ett självständigt arbete om 15 hp inom det valda delområdet. Under hela utbildningen erhåller studenten en systematisk och progressiv färdighetsträning i muntlig och skriftlig kommunikationsteknik.

4.1.2 Övergripande mål för utbildningen
En biologiutbildning på grundnivå vid Uppsala universitet ska ge studenten kunskaper i biologi och därtill stödkunskaper inom två angränsande ämnesområden. Utbildningen ska förbereda för en yrkesverksamhet inom näringsliv och myndighet och för en fortsatt utbildning på avancerad nivå.

4.1.3 Mål som förväntade studieresultat
Inom ramen för de mål som anges i högskoleförordningen (se kap 2) skall studenten inom området för programmet

  • ha en förståelse för de biologiska systemens komplexitet, från de små systemen på makromolekylnivå till de största systemen på ekosystemnivå
  • kunna i stora drag förklara evolutionens påverkan på allt levande
  • ha förmåga att i biologiska system urskilja och påvisa såväl grundläggande strukturer och samband som effekter av variation och slumpmässighet
  • ha förmåga och färdigheter för att sammanställa och analysera stora mängder data
  • kunna värdera etiska aspekter dels för att försvara och kritisera tillämpningar av biologin, och dels för planering och utförande av arbete med levande organismer och biologiska system
  • ha övergripande kunskaper om gällande lagar och förordningar som reglerar experimentellt arbete med organismer och biologiskt material
  • kunna förklara och sammanfatta vetenskapliga texter och problemställningar
  • ha tillräcklig teoretisk insikt och praktisk erfarenhet för att identifiera och tillämpa relevanta metoder i olika sammanhang
  • ha färdigheter för att kunna utföra datorbaserat arbete, laboratoriearbete och/eller fältarbete

4.1.4 Programmets uppläggning
Under första läsåret läses grundläggande kurser i biologi och kemi. Det andra läsåret består av kurser i biologi samt matematik och statistik. Biologikurserna under programmets två första år benämns basblocket i biologi och består av kurserna Organismernas evolution och mångfald, Genetik och genteknik, Cellbiologi, Fysiologi, Kvantitativ biologi samt Ekologi och populationsgenetik. Basblocket är strukturerat som en breddning och fördjupning inom huvudområdet biologi. För dem som skall inrikta sig mot ekologi, systematik eller naturvård finns en sommarkurs som är tillträdeskrav för en del kurser på ovannämnda inriktningar. Kursen heter Floristik och faunistik 10 hp, och kan läsas mellan år 1 och 2 eller mellan år 2 och 3. Det tredje året består av fördjupningskurser, samt ett självständigt arbete. Programmet är upplagt för att förbereda studenten väl, både för en utgång till arbetslivet och för en fortsättning på masterprogrammet i biologi.

4.1.5 Programmets kurser
Studiegången inom programmet anges i studieplanen.

Kursen självständigt arbete i biologi är obligatorisk att läsa vid något av kurstillfällena under år 3 därutöver ska studenten välja någon av nedanstående kurser på grundnivå. Studenten kan också välja kurser från avancerad nivå (max 60 hp), förutsatt att förkunskapskraven är uppfyllda och att studenten uppnått 120 hp. Kurser om maximalt 30 hp kan dessutom väljas från andra områden, inom och utom den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.

Examen

3.1 Beslut enligt högskoleförordningen
Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.

Självständigt arbete (examensarbete)
För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet

3.2 Lokala beslut
Förutom 90 högskolepoäng inom huvudområdet ska finnas ett biområde om minst 30 högskolepoäng. Huvudområden, tillika biområden, inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet är: biologi, datavetenskap, fysik, geovetenskap, kemi, matematik och teknik.

En kandidatexamen får, förutom kurser på grundnivå, bestå av kurs eller kurser på avancerad nivå omfattande högst 60 högskolepoäng.

Övriga föreskrifter

För antagning till senare del av programmet fordras normalt att minst 30 hp programrelevanta kurser skall vara godkända vid ansökningstillfället. Ansökan till senare del av programmet bör vara inlämnad senast 15 mars inför höstterminen och senast 15 sept inför vårterminen.

4.1.7 Betyg och examination
Föreskrifter om betyg framgår av kursplan.

Studerande som har underkänts två gånger i prov för en viss kurs eller del av en kurs, har rätt att hos fakultetsnämnden begära, att annan lärare utses för att bestämma betyg. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.

4.1.8 Samtidigt tillgodoräknande av kurser i examen
Vissa kurser kan inte samtidigt tillgodoräknas i examen. Vilka kurser detta är framgår av respektive kursplan.

4.1.9 Examen och examensbevis
Rektor utfärdar på begäran examensbevis eller kursbevis över godkända kurser.
Enligt examensordningen för högre utbildning på grundnivå, uppnås kandidatexamen efter av studenten fullgjort kursfordringar om minst 180 högskolepoäng med av universitetet fastställd inriktning, varav minst 90 högskolepoäng skall avse fördjupning inom huvudområdet biologi.

För att erhålla kandidatexamen skall studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Detta skall ingå i huvudområdet. I huvudområdet får 60 högskolepoäng från avancerad nivå tillgodoräknas.

Dessutom ska ett biområde på minst 30 högskolepoäng ingå.

4.1.10 Uppflyttning till högre årskurs och studieavbrott
För att en student skall få påbörja studierna i sitt andra studieår fordras att han eller hon kla­rat minst 35 av de 60 högskolepoängen i första årskursen. För att få börja det tredje årets stu­dier skall studenten ha klarat minst 45 högskolepoäng av första årskursen och minst 35 högskolepoäng av andra årskursen.

En student som inte uppfyller kraven för att få börja i andra eller tredje årskursen skall i samråd med studievägledare lägga upp en individuell studieplan. Denna fast­ställs av stu­dievägledaren.För studenter som inte uppfyller givna programkrav registreras studieavbrott. Detta beslut tas av programsamordnaren efter beredning av studievägledaren. Studenten har rätt att yttra sig före beslutet. Studieavbrott registreras på följande grunder:

  • studenten har avbrutit studierna utan att själv anmäla studieavbrott eller studieuppehåll
  • studenten har inte följt sin individuella studieplan enligt ovan
  • studenten har, trots anmaning, inte lagt upp individuell studieplan och prestationerna understiger tröskelvärdet för uppflyttning till högre årskurs.

Den som själv avbrutit eller enligt ovan angivna regler konstateras ha gjort studie­avbrott har rätt att tentera inom påbörjade kurser och möjlighet att ansöka om att fortsätta studi­erna inom programmet när givna programkrav uppfyllts och om plats finns.

4.1.11 Återkommande utbildning, studieuppehåll och studieavbrott
Kandidatprogrammet kan genomgås i etapper. Studerande som önskar göra uppehåll i utbildningen kan antingen anmäla studieuppehåll för viss tid eller anmäla studieavbrott. Sådan anmälan ställs till teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och inlämnas till berörd studievägledare senast 15 april inför höstterminen och senast 15 oktober inför vårterminen.

Var och en som anmält studieuppehåll för viss tid har rätt att återuppta studierna vid den tidpunkt då studieuppehållet upphör. Den som gjort studieavbrott och vill börja läsa igen kan ansöka om detta.