Att läsa geofysik i Uppsala

Masterprogrammet i fysik med inriktning mot geofysik vid Uppsala universitet erbjuder en förståelse för hur planeten jorden fungerar på insidan. Jorden är en dynamisk planet, där aktiva processer formar jorden som den ser ut idag. Jordbävningar och vulkanutbrott är båda exempel på hur dessa processer påverkar både jordens yta och allt som lever på den. Inom geofysiken använder vi fysik på olika sätt för att avbilda jordens inre och bygga modeller som hjälper oss att förstå vår dynamiska planet.

Möt några av våra studenter som läser geofysik i Uppsala, och läs mer om masterprogrammet i fysik!

Hej Julia! Kan du förklara vad geofysik är för någon som inte vet?
– Geofysik innebär att man använder fysik för att förstå jorden. Det kan dels vara att man försöker förstå fysikaliska fenomen som t.ex. plattektonik och jordens magnetfält. Det kan också vara att studera och mäta bergarters fysikaliska egenskaper (så som densitet, elektrisk ledningsförmåga eller magnetisk susceptibilitet) för att kartlägga t.ex. grundvattenreservoarer, mineralfyndigheter, sprickzoner och andra strukturer under marken.

Vad var det som gjorde att du valde att studera geofysik?
– Jag tycker om fysik och tyckte att det lät spännande att läsa något mer tillämpat som man kanske enklare kan ta på och förstå (till skillnad från mer mystiska saker som kvarkar och strängteori). Jag testade att läsa en kurs i global geofysik och efter det var jag fast! Det bästa är att utbildningen är så allsidig och att vi fick läsa om så många olika ämnen, allt från seismologi och jordbävningar till elektromagnetisk geofysik och inversionsteori.

Gick du både kandidat och masterprogrammet?
– Jag gick kandidatprogrammet i fysik och läste några geofysikkurser sista året. Sedan fortsatte jag med masterprogrammet i geofysik.

Hur ser arbetsmarknaden ut? Var det lätt att hitta jobb?
– Min erfarenhet är att det inte finns så många annonser ute för jobb inom geofysik, men samtidigt finns det inte så många geofysiker heller. Det beror kanske lite på vad man vill jobba inom, men det finns t.ex. goda möjligheter att studera vidare som doktorand, sedan har SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) geofysikverksamhet och så finns det jobb inom mineralprospektering och geoteknik. Jag fick jobb ganska snabbt efter examen, men jag vet inte om det var lätt eller om jag hade lite tur att det jobbet dök upp just då.

Finns det internationella karriärmöjligheter?
– Ja, det gör det absolut även om jag inte är så insatt hur marknaden ser ut. Men på mitt jobb samarbetar vi ofta med företag och universitet från andra länder som också arbetar med geofysik.

Var arbetar du nu? Berätta lite om vad du gör.
– Jag arbetar som geofysiker inom mineralprospektering på Boliden Gruvor. Jag planerar geofysiska mätningar och bearbetar resultat från dessa mätningar för att hitta nya mineralfyndigheter. Malmkropparna vi letar efter är ofta goda elektriska ledare och då använder vi elektromagnetiska metoder för att hitta dem, vi gör mätningar både på marken och inuti borrhål.

Har du någon kontakt med Uppsala universitet sedan du slutade?
– Ja, jag gick kursen "Elektromagnetiska metoder inom borrhålsprospektering" nyligen. Som alumn är det roligt att hålla kontakten med sina före detta lärare och det är givande att kunna fortbilda sig löpande inom ämnet. Det var förresten min gamla lärare och handledare som frågade mig om att vara med i den här intervjun.

Ditt bästa tips till någon som funderar att plugga geofysik?
– Testa! Om du tycker om fysik och matematik och vill veta mer om hur jorden fungerar så är det helt rätt val! 

Våren 2022.

Hej Oskar! Kan du förklara vad geofysik är för någon som inte vet?
– Inom geofysiken försöker vi förstå jordens inre, dess egenskaper och beteende. Metoderna som används är många, till exempel seismologi, elektromagnetism och termodynamik. Samma metoder används när vi undersöker andra planeter och månar i universum. Genom mätningar med dessa metoder kan vi ta fram 3D-modeller av jordens geologiska struktur. Informationen kan användas till väldigt olika saker, allt ifrån samhällsbyggande och säkrandet av infrastruktur från naturkatastrofer till miljöforskning eller prospektering av naturresurser såsom metaller eller grundvatten.

Vad är det som gjorde att du valde att studera geofysik?
– Jag var intresserad av fysik under gymnasietiden och ville fortsätta med fysik. När jag skulle välja universitetsutbildning kom jag fram till att kandidatprogrammet i fysik skulle passa mig eftersom programmet ger en bred kunskapsbas inom fysik och därefter finns det möjlighet att specialisera sig, i mitt fall inom geofysik. Jag blev antagen på kandidatprogrammet i fysik med inriktning fysik men valde att byta inriktning till geofysik under programmets gång.

Vad är det bästa med utbildningen?
– Det bästa med utbildningen i geofysik är att man får se teorierna omsatta i praktik. Under kandidatprogrammet tillägnar man sig en gedigen teoretisk kompetens som man sedan får lära sig applicera direkt på geofysiska problemställningar. Dessutom tycker jag om att vara utomhus och inom geofysiken har man ofta möjligheten att samla in egen data utomhus. Det fanns också en väldigt bra kontakt mellan studenterna och de föreläsare och forskare som vi hade under kurserna vilket gjorde det lätt att hitta intressanta projektarbeten.

Hur ser arbetsmarknaden ut, var det lätt att hitta jobb?
– Arbetsmarknaden som geofysiker ser ganska bra ut och det behövs geofysiker både inom industrin och inom akademin. Särskilt intressant är det nu när det gäller den gröna omställningen som genomförs i hela samhället. Då behövs det en djupare förståelse för hur jorden reagerar på olika processer. Vid omställningen till förnybar energi behöver samhället mängder av naturresurser för att kunna framställa batterier och annan elektronisk utrustning vilket kräver kunskap inom geofysik. Inom industrin behövs det också geofysiker, som vid prospekteringsarbeten i gruvbranschen och vid förundersökningar av mark och berg vid större byggprojekt.

För mig var det relativt lätt att hitta jobb; jag hade pratat med både min handledare för mitt kandidatarbete och med min handledare för masterarbetet om att jag funderade på att doktorera. Av dem fick jag väldigt mycket hjälp med att hitta och söka utlysta doktorandtjänster, både i Sverige och i utlandet. Av dessa tjänster fick jag en doktorandtjänst vid Luleå Tekniska Universitet och började där ungefär 14 dagar efter att jag blev klar med min master.

Finns det internationella karriärmöjligheter?
– Självklart finns det internationella karriärmöjligheter både inom industrin och akademin. Som jag tidigare nämnde så är det mycket som händer just nu i och med omställningen mot förnybar energi vilket har skapat mängder av intressanta karriärmöjligheter över hela världen.

Berätta lite om vad det är du gör!
– Jag är doktorand i prospekteringsgeofysik vid Luleå tekniska universitet (LTU). Här arbetar jag med något som kallas ”Common Earth modelling” (CEM). Det handlar om att sammanfoga olika typer av geofysiska och geologiska data till en sammanhängande modell av jorden. Det innebär en hel del programmering och tänkande på kontoret varvat med fältarbeten där jag får möjligheten att spendera mycket tid utomhus för att samla in mina data.

Har du någon kontakt med Uppsala universitet sedan du slutade?
– Ja! Nu är det inte så länge sedan jag blev klar, jag tog min examen vårterminen 2021, men jag är medlem i både Uppsala universitets centrala alumnförening och den programspecifika fysik-alumnföreningen (UPAN). Som nuvarande doktorand har jag även fortsatt kontakt med de lärare och forskare vid Uppsala universitet som är verksamma inom mitt fält.

Ditt bästa tips för någon som funderar på att plugga geofysik?
– Se till att ha skoj under studietiden, studierna klarar du så länge du lägger ner den tid som rekommenderas för kurserna. Se till att vara delaktig i någon av Uppsalas många studentföreningar som till exempel kåren (UTN), ämnes-sektionerna, nationerna eller något helt annat skoj! Det tar lite tid men enligt mig är det helt klart värt det.

Våren 2022.