Masterprogram i ABM
Utbildningsplan, HAB2M
- Kod
- HAB2M
- Fastställd av
- Historisk-filosofiska fakultetsnämnden, 10 december 2024
- Diarienummer
- HISTFILFAK 2024/78
- Ansvarig fakultet
- Historisk-filosofiska fakulteten
- Ansvarig institution
- Institutionen för ABM
Beslut och riktlinjer
Utbildningsplanen är fastställd av historisk-filosofiska fakultetsnämnden 2011-05-17 och träder i kraft 2012-07-01.
Masterprogrammet i ABM är ett ämnesintegrerande program som omfattar 120 högskolepoäng under två år. Samtliga kurser på programmet ligger på avancerad nivå.
Programmet har tre inriktningar och den studerande antas till en av dem:
- Arkivvetenskap
- Biblioteks- och informationsvetenskap
- Musei- och kulturarvsvetenskap
Behörighetskrav
Kandidatexamen. Dessutom krävs kunskaper i svenska och engelska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå.
Syfte
Efter genomgången utbildning ska studenterna ha tillägnat sig kunskaper som krävs för kvalificerat arbete inom framför allt ABM-sektorn (arkiv, bibliotek och museer) men också inom andra verksamheter och organisationer där systematisk hantering och förmedling av dokument, information och kultur förekommer. Utbildningen ska också förbereda för fortsatta studier på forskarnivå.
Mål
Kunskap och förståelse
Studenterna ska efter att ha fullföljt utbildningen kunna visa:
- en stor förståelse för och kunskap om hela ABM-områdets olika delfält (arkiv, bibliotek och museer), samt särskilt omfattande kunskaper och djupa insikter inom vald inriktning och dess aktuella forsknings- och utvecklingsarbete,
- en mycket god kunskap om och förståelse för vetenskapliga metoder som används inom ABM-områdets discipliner.
Färdighet och förmåga
Studenterna ska efter att ha fullföljt utbildningen kunna:
- inhämta ny kunskap genom att kritiskt och systematiskt söka och bearbeta information,
- analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer relaterade till ABM-områdets verksamhetsfält,
- självständigt, kritiskt och kreativt identifiera och formulera för området relevanta frågeställningar;
- planera och genomföra kvalificerade uppgifter på ett sätt som bidrar till kunskapsutvecklingen inom området samt utvärdera detta arbete,
- kommunicera muntligt och skriftligt i för området relevanta sammanhang, även internationella, och då klart redogöra för såväl slutsatser som den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa,
- delta i forsknings- och utvecklingsarbete inom ABM-fältet eller i annan kvalificerad verksamhet inom området.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenterna ska efter att ha fullföljt utbildningen kunna:
- göra bedömningar inom olika ABM-relaterade verksamheter, som tar hänsyn till i det enskilda sammanhanget relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- värdera och redogöra för etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- förstå och värdera vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används,
- identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Programmets uppläggning
Masterprogrammet i ABM ges på helfart över fyra terminer:
-Arkivvetenskaplig inriktning ges som campusutbildning och under det första årets två kurser om vardera 30 hp studeras bland annat ABM-institutionernas historiska utveckling, arkivbildning och arkivredovisning, kulturpolitik ur olika perspektiv samt arkivrelaterade aspekter på pedagogik och förmedling. Även det andra året består av två kurser om vardera 30 hp. Under den första studeras vetenskapliga teorier och metoder samt mer praktikrelaterade frågor i anslutning till arkivverksamhet. Den sista terminen ägnas helt åt studenternas examensarbeten.
-Biblioteks- och informationsvetenskaplig inriktning ges både vid campus och på distans. Under det första årets två kurser om vardera 30 hp studeras bland annat ABM-institutionernas historiska utveckling, kunskapsorganisation, kulturpolitik ur olika perspektiv samt biblioteksrelaterade aspekter på pedagogik och förmedling. Även det andra året består av två kurser om vardera 30 hp. Under den första studeras vetenskapliga teorier och metoder samt mer praktikrelaterade frågor i anslutning till biblioteksverksamhet. Den sista terminen ägnas helt åt studenternas examensarbeten.
-Musei- och kulturarvsvetenskaplig inriktning ges som campusutbildning och under det första årets två kurser om vardera 30 hp studeras bland annat ABM-institutionernas historiska utveckling, samlingspraktiker, kulturpolitik ur olika perspektiv samt musei- och kulturarvsrelaterade aspekter på pedagogik och förmedling. Även det andra året består av två kurser om vardera 30 hp. Under den första studeras vetenskapliga teorier och metoder samt mer praktikrelaterade frågor som rör museer och kulturarv. Den sista terminen ägnas helt åt studenternas examensarbeten.
Stora delar av utbildningen är ABM-övergripande där hela, eller vissa inslag i, kursmoment läses av samtliga inriktningar i blandade grupper, medan andra delar är specialiserade mot respektive inriktning.
Undervisning
Under utbildningen förekommer olika studie- och undervisningsformer: självständiga studier; seminarier i olika gruppkonstellationer; föreläsningar; praktiska övningar t.ex. i form av tillämpning av olika slags informationssystem; olika former av grupparbeten samt individuella skriftliga arbeten. Dessutom ges möjlighet till praktik vid institutioner och organisationer inom ABM-området men också inom andra verksamheter där motsvarande hantering och förmedling av dokument, information och kultur förekommer. Under utbildningens gång redovisar studenterna sina kunskaper och färdigheter genom varierande former av examination. I det obligatoriska examensarbetet ska studenterna visa att de tillägnat sig förmågan att avgränsa, utforma och genomföra en forskningsuppgift inom området. För mer information om undervisningen, vilka kursmoment som ingår samt detaljerade kursmål, se respektive kursplan
Examen
Programmet leder till en filosofie masterexamen (Master of Arts 120 credits) med ABM (arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap och musei- och kulturarvsvetenskap) som huvudområde.