Beslut och riktlinjer

Allmänna mål för högskoleutbildningen (Högskolelagen utfärdad 1992-12-17, SFS 1992:1434, 1 kap 9 §)

Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studen-terna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå.

Mål för sjukgymnastexamen (Högskoleförordningen 1993:100, bilaga 2)

För att erhålla sjukgymnastexamen ska studenten ha uppnått följande mål:

– förvärvat sådana kunskaper om och färdigheter som fordras för att kunna arbeta självständigt som sjukgymnast,

– tillägnat sig kunskaper och färdigheter i sjukgymnastiska behandlingsmetoder och kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet,

– utvecklat sin självkännedom och sin förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienten och dess närstående,

– förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa samt kunna initiera och delta i hälsobefrämjande och förebyggande arbete.

Allmänna bestämmelser om grundläggande högskoleutbildning

– All grundläggande högskoleutbildning skall bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanfö-ras till utbildningsprogram (HF 6 kap. 1§).

– Omfattningen av grundläggande högskoleutbildning skall anges enligt ett poängsystem, där en poäng motsvarar en veckas heltidsstudier (HF 6 kap,.2§).

– Student som uppfyller fodringarna för examen ska på begäran få examensbevis av högskolan (HF 6 kap. 15§)

– Sjukgymnastutbildningen omfattas av artikel 1 i direktiv 89/48/EEG.

Behörighetskrav

Behörighet att antas till Sjukgymnastprogrammet är den som dels uppfyller de villkor för grundläggande behörighet som anges i Högskoleförordningen (SFS 1996:984 7 kap. 4-6§) dels uppfyller de villkor för standardbehörighet enligt Högskoleverkets föreskrifter för utbildning som leder till yrkesexamen (HSVSF 1996:21).

För sjukgymnastprogrammet krävs standardbehörighet F1.2 med godkända betyg i:

Matematik B 1 åk HSENTTe eller 2 åk Mu So Ek Du

eller etapp 2

Samhällskunskap A 1 åk från två- el treårig linje

eller etapp 2

Naturkunskap B 2 åk H S So Ep Ko

eller etapp 3

Gymnastik/Idrott från någon linje eller gymnasieprogram

Eller intyg på deltagande i gymnastik och idrott omfattande minst en gång i veckan under det senaste året.

I stället för naturkunskap

Omvårdnadsprogrammet

eller

Fysik A 3 åk N T

eller etapp 3

Kemi A 3 åk N, 2 åk T eller 1 åk TeKe

eller etapp 3

Biologi A 2 åk N, 1 åk T

eller etapp 2

Programmets uppläggning

Definition och beskrivning av ämnet sjukgymnastik och sjukgymnastik som yrkesverksamhet

Sjukgymnastik som kunskapsområde

Ämnet sjukgymnastik omfattar kunskaper om och studier av människan i rörelse med avseende på hennes förmåga att uppfatta, ta tillvara och använda sin kropp på ett ändamålsenligt sätt och med hänsyn till de krav som den fysiska och social miljön ställer på henne. Det vetenskapliga underlaget utgörs av rörelsevetenskap, beteendevetenskap och medicin. Interaktion, kommunikation och lärande är viktiga komponenter i ämnet.

Sjukgymnastik som yrkesverksamhet

Sjukgymnastens åtgärder är vanligen av förebyggande, habiliterande och/eller rehabiliterande karaktär. Den huvudsakliga målsättningen är att initiera, bibehålla och/eller förbättra människors rörelse- och aktivitetsförmåga samt delaktighet i samhället. I yrkesutövandet ingår även metod- och kvalitetsutveckling samt utvärdering. Ett biopsykosocialt förhållningssätt tillämpas genomgående. Därmed inkluderas medicinska, fysiska, psykologiska och sociala faktorer och dess ömsesidiga inverkan på individens möjlighet att utföra rörelser och vardagsaktiviteter. Sjukgymnas-tisk verksamhet inbegriper hela åldersspannet och riktar sig till unga såväl som äldre. Rörelse- och aktivitetsproblem i både akuta och kroniska tillstånd ingår liksom hälsopromotiva åtgärder med fokus på förbättrad folkhälsa. Sjukgymnasten arbetar självständigt och i team, med eget ansvar för bedömning, analys, åtgärder, uppföljning/utvärdering i enlighet med rådande evidens och beprövad erfarenhet.

Lokala mål för att erhålla sjukgymnastexamen vid Uppsala universitet

Efter genomgången utbildning på sjukgymnastprogrammet vid Uppsala universitet ska den studerande ha förmåga att:

– arbeta utifrån ett biopsykosocialt förhållningssätt som inbegriper fysiska, psykologiska, kultu-rella samt sociala faktorer och dess inverkan på individens rörelse och aktivitetsförmåga

– förklara och beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd utifrån WHO's Internationella klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF)

– förklara sjukgymnastiska teorier och modeller

– förklara hälsopsykologiska teorier och modeller

– förklara konsekvenser av fysisk inaktivitet och effekten av fysisk aktivitet/träning

– aktivt söka kunskap, lösa problem, samarbeta, kommunicera samt ge och ta emot feed-back

– utföra en sjukgymnastisk undersökning, analysera, bedöma och värdera undersökningsfynd samt dokumentera dessa i enlighet med ICF:s terminologi,

– tillsammans med patient/klient formulera mål för sjukgymnastiska insatser på kort och lång sikt

– utföra, bedöma, utvärdera och dokumentera evidensbaserade sjukgymnastiska åtgärder i häl-sofrämjande, förebyggande och rehabiliterande syfte

– tillämpa strategier för att initiera, förstärka, bibehålla hälsobeteenden samt modifiera pro-blem/riskbeteenden

– tillämpa ett vetenskapligt arbetssätt som grund för utvecklingsarbete inom det kommande yrket

– kunna arbeta i team samt samverka med företrädare från andra yrken, närstående, intresseor-ganisationer och samhällsorgan

– kunna samverka för en kontinuitet i vårdkedjan runt patienter i behov av fortsatta insatser

– kunna informera, handleda, undervisa samt arbeta konsultativt,

– tillämpa informations- och kommunikationsteknologi som krävs i yrkesverksamheten.

– ha utvecklat förmågan till livslångt lärande

Inriktning och intention beträffande utbildningens mål och innehåll

Styrande för yrkesutövningen är bl. a Hälso- och sjukvårdslagen, vilken är baserad på en humanistisk människosyn, innebärande en tro på människors lika värde, vilja och förmåga att ta eget ansvar att lära och förändra. Utbildningens mål är att utbilda sjukgymnaster som är väl förbered-da att medverka i morgondagens hälso- och sjukvårdsarbete.

En biopsykosocial modell ligger till grund för sjukgymnastikens kunskapsområde och inbegriper såväl rörelsevetenskapliga teorier såsom motorisk kontroll, motorisk utveckling och motoriskt lärande som teorier från hälsopsykologi och pedagogik där fokus är på samspelet mellan människors vardagsbeteenden och medicinska/biologiska faktorer i alla faser av sjukdomsutvecklingen.

Den lokala inriktningen tar hänsyn till nya folksjukdomar och hälsorisker i samhället samt pågående förändring av sjukvårdens organisation. Dessutom bör kroniskt sjuka och äldre i vår-den prioriteras. Den omfattar även hälsopromotion och hälsopedagogik, främjandet av fysisk aktivitet samt hälsopsykologi och beteendemedicin. Detta återspeglas i kurser som t.ex. Hälso-psykologi, Fysisk aktivitet och inaktivitet samt Smärt och stressfysiologi.

Pedagogiska principer, kunskapssyn och arbetsformer

Till grund för lärandet ligger teorier och metoder utifrån ett vuxenpedagogiskt perspektiv samt teorier om lärande i praktiken.

Ett studentaktiverande och problemorienterat arbetssätt med tonvikt på den studerandes vilja och förmåga att ta ansvar för det egna lärandet och utveckling är det pedagogiska synsätt som ligger till grund för undervisningen på sjukgymnastprogrammet vid Uppsala universitet. Lärande kan ses som en process hos individen som förutsätter både intellektuell och känslomässig bearbetning. Utbildningen ska stödja och vägleda den studerande i dennes lärandeprocess och främja ökad självkännedom och personlig utveckling. Avsikten är att den studerande ska bli medveten om sina egna värderingar och attityder för att kunna förstå sitt beteende i samspel med andra människor.

Den snabba kunskapsutvecklingen och samhällets krav på sjukgymnastens kompetens kräver att den studerande lär sig att självständigt och aktivt söka sig kunskap och att inta ett kritiskt reflekterande förhållningssätt till kunskap.

Under utbildningen skaffar sig den studerande erfarenheter av olika arbetsformer för lärande. Undervisningen utformas omväxlande med hjälp av fallstudier, seminarier, föreläsningar, praktisk träning, laborationer, litteraturstudier, projektarbeten och fältstudier.

Studentaktivt lärande utgår från situationer med konkreta och verklighetsanknutna problem eller fallbeskrivningar som bearbetas individuellt eller i grupp. Problemlösning, självstyrt lärande, samarbete i grupp och utvärdering av gruppens arbete och den individuella insatsen är viktiga grundstenar i arbetssättet och förbereder den studerande för yrkets krav.

Progression i utbildningen

Undervisningen byggs upp kring karaktärsämnet sjukgymnastik och utgår från sjukgymnastiska problemställningar. En stor vikt läggs vid tillämpning och integrering av beteendemedicinska och medicinska kunskaper i ämnet sjukgymnastik. Kursernas inbördes ordning inom program-met bygger på behovet av en progression och fördjupning inom sjukgymnastikämnet vilket inbe-griper ett större mått av komplexitet och självständighet. En grundläggande idé är Blooms kun-skapstaxonomi som indelar kunskap i nivåerna; fakta, förståelse, tillämpning, analys, syntes och kritisk värdering.

Kurser med grundläggande baskunskaper inom ämnena sjukgymnastik, anatomi, fysiologi, och psykologi inleder utbildningen. Här betonas förmågan att sammanställa och förstå faktakun-skap samt en grundläggande förmåga att tillämpa kunskaper i problemlösning, undersökning, behandling och utvärdering. Kurser med fördjupad och breddad kunskap om yrkesrollen följer från termin 3 där stor vikt läggs vid förmågan att analysera. Utbildningen avslutas med kurser som fördjupar kunskaper om sjukgymnastikens villkor och möjligheter i hälso- och sjukvården och där stor vikt läggs vid förmågan till syntes och värdering.

För att forma en kritiskt tänkande och värderande sjukgymnast påbörjas den vetenskapliga metodskolningen redan i termin 1 och fördjupas i de kommande terminerna för att sista året till-lämpas i ett självständigt uppsatsarbete.

Beskrivning av A-, B-, och C-nivåer i ämnet sjukgymnastik

Basnivå (A-nivå)

Grundläggande kunskaper i sjukgymnastikämnets och om yrkets utveckling, yrkesrollen samt sjugymnastens villkor och plats i hälso- och sjukvården.

Grundläggande kunskaper om begrepp, terminologi, teorier och modeller för klinisk problemlösning, undersökning, behandling och utvärdering.

Grundläggande förmåga och färdighet att tillämpa kunskaper i problemlösning, undersökning, behandling och utvärdering.

Grundläggande förmåga att kommunicera och samarbeta med patienter.

Grundläggande kunskaper om vård- och yrkesetik.

Grundläggande kunskaper i vetenskapsmetodik och kritisk granskning.

Grundläggande kunskap om förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa.

Stor vikt ges vid förmågan att sammanställa faktakunskaper.

Fortsättningsnivå (B-nivå)

Fördjupad kunskap om yrkesrollen.

Fördjupade och breddade kunskaper om teorier, modeller och principer för klinisk problem-lösning och beslutsfattande. Fördjupande kunskaper om och färdigheter i undersökning, behand-ling samt utvärdering av behandling av olika funktionsstörningar.

Grundläggande förmåga att kommunicera och samarbeta med anhöriga och annan personal inom organisationen.

Fördjupad förmåga att kommunicera med patienter.

Grundläggande kunskaper om och färdigheter i hälsobefrämjande och förebyggande arbete på individ- och gruppnivå.

Fördjupade kunskaper om vård- och yrkesetik.

Grundläggande förmåga att kliniskt kunna tillämpa ovanstående kunskaper.

Tillämpning av vetenskaplig metodik genom analys och värdering av kliniskt handlande i förhållande till evidens och beprövad erfarenhet.

Stor vikt läggs vid analysförmågan.

Fördjupningsnivå (C-nivå)

Fördjupade kunskaper om sjukgymnastikens villkor och möjligheter i hälso- och sjukvården.

Kunskaper om och förmåga att verka inom olika organisationsformer samt kunskaper om och färdigheter i hälsobefrämjande och förebyggande arbete på samhällsnivå

Färdighet och förmåga att integrera och använda kunskap för att hantera komplexa situatio-ner, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov.

Tillämpning i vetenskaplig metodik i ett självständigt uppsatsarbete.

Stor vikt läggs vid förmågan till syntes och värdering.

Kurser i sjukgymnastikprogrammet, 120 poäng

Termin 1

Profession, kunskap, lärande, 3 p

Grundläggande anatomi,6 p

Normal motorik och sjukgymnastisk undersökning,7 p

Fysiologi,4 p

Termin 2

Fysiologi,2 p

Hälsopsykologi,5 p

Fysisk aktivitet och inaktivitet -

sjukgymnastik undersökning och behandling

(varav 2 v. klinisk utbildning),8 p

Patologi,1 p

Biomekanik och funktionell anatomi,4 p

Termin 3

Neurologi, 2 p

Pediatrik, 1 p

Grundläggande smärt- och stressfysiologi, 2 p

Sjukgymnastik inkl. klinisk utbildning

vid neurologiska funktionsstörningar

(varav 6 v. klinisk utbildning) 11 p

Medicinska ämnen:

(Invärtesmedicin 2 p.

Ortopedi 2 p. Gäller fr. o m Vt-07), 4 p

Termin 4

Medicinska ämnen:

(Kirurgi Gäller fr. o m Vt-07), 1 p

Samspel och kommunikation, 5 p

Sjukgymnastik inkl. klinisk

utbildning i sluten somatisk vård

(varav 4 v. klinisk utbildning), 9 p

Fysisk aktivitet och träning

hos personer med varierande

funktionsstörningar, 4 p

Vetenskapsmetodik, 1 p

Termin 5

Psykiatri, 1 p

Sjukgymnastik B-nivå

rehabilitering) inkl. psykosomatik, 7 p

Klinisk utbildning inom öppenvård, 6 p

Vetenskapsmetodik, 2 p

Hälsa, hälsopromotion, 4 p

Termin 6

Sjukgymnasten som pedagog,

organisatör och konsult

(inriktning mot äldre personer)

inkl. 2 poäng klinisk utbildning, 5 p

Elektiv kurs alternativt

valfri klinisk utbildning, 5 p

Uppsatsarbete, 10 p

Undervisning

Kurserna ska följa på varandra i terminsordning 1–6. För tillträde till påföljande termin: se för-kunskapskrav för respektive kurs och "Tillträde till fortsatta studier" i utbildningsplanen.

Utbildningens uppläggning vilar i stor utsträckning på en funktionsområdesindelning där teo-retiska kurser inom både ämnet sjukgymnastik och medicin är organiserade i sammanhållna pe-rioder följda av klinisk utbildning inom respektive funktionsområde.

Den kliniska utbildningen omfattar en vecka fördelad på halvdagar i termin 1 och längre sammanhängande tidsperioder, från två till sex veckor, i de övriga terminerna.

Under handledning av en kliniskt verksam sjukgymnast deltar den studerande i verksamheten på en för kursen relevant klinisk utbildning. Den kliniska utbildningen är förlagd till sjukvårdsinrättningar i Dalarnas, Gävleborgs, Värmlands, Gotland och Uppsala län.

I början av varje undervisningsavsnitt meddelas arbetsformerna för kursen. Dessa varierar och kan bestå av föreläsningar, grupparbeten, laborationer, litteraturstudier, undervisning i klinik, patientpresentationer, studiebesök, praktiska övningar, seminarier och uppsatsarbete.

Utbildningen ska genomgås enligt fastställt utbildningsprogram. För att främja förståelse för andra länder och för internationella förhållanden finns möjligheter att under utbildningen bedriva studier utomlands.

Examen

Medicine kandidatexamen kan erhållas efter uppnådda 120 poäng, varav huvudämnet sjukgymnastik skall omfatta minst 60 poäng inklusive ett examensarbete om 10 poäng. Ansökningsblankett finns att få hos studerandeexp. Tel: 018-471 47 10. Blankett kan också hämtas hem under adress: www.uu.se/examen. Ansökan inlämnas till Examensenheten; Uppsala universitet, Box 256, 751 05 Uppsala.

Övriga föreskrifter

Studieavbrott

Studieavbrott anmäls skriftligen till studierektor. Den student som vid senare tidpunkt önskar återuppta studierna måste på sedvanligt sätt söka till utbildningen på nytt.

Studieuppehåll

Studerande som önskar uppehåll i utbildningen ska ansöka om studieuppehåll. Ansökan lämnas skriftligen på därför avsedd blankett till studierektor. Studieuppehåll kan beviljas för högst 1 år.

Anmälan om återgång till studier görs SKRIFTLIGEN till studierektor senast 15 maj respektive 15 november inför kommande termin. Om de som önskar återuppta studierna vid ett visst tillfälle är fler än antalet tillgängliga platser tillämpas den prioritering som fastställts när ansökan beviljades:

1. Tvingande skäl (ex sociala och medicinska)

2. Icke tvingande skäl (ex andra studier, utlandsvistelse)

Vid behov sker lottning inom varje prioriteringsgrupp. Bortlottad har företräde vid nästa tillfälle. Besked lämnas senast en månad före den aktuella kursens början.

Individuell studiegång

Individuell studiegång innebär att den studerande läser i egen takt enligt speciell uppgjord stu-dieplan. Ansökan med motivering lämnas skriftligen till studierektor. Studieplanen läggs upp av student, studierektor och ansvarig lärare.

Tillgodoräknande

Enligt HF 6 kap 12-14§ har studerande rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning som motsvarar utbildningsavsnitt i den utbildning som vederbörande är antagen till. Kunskapsprövning kan krävas.

Ansökan lämnas till kursansvarig/studierektor på särskild blankett senast 1 månad före kurs-start. Kursintyg inklusive kursplan och litteraturlista som åberopas skall bifogas. Beslut fattas av ordförande i PK i samråd med ansvarig lärare.

Obligatorisk närvaro

Närvaro är obligatorisk under klinisk utbildning (se vidare under klinisk utbildning). I övrigt se respektive kursplan.

Examination

Examination anordnas på hel kurs eller del av kurs och kan vara muntlig eller skriftlig. Samtliga i en kurs ingående moment ska vara godkända för att kursen i sin helhet ska betraktas som godkänd (se vidare under respektive kursplan).

Som betyg används Godkänd eller Underkänd.

Förnyad examination

Studerande som har underkänts har rätt att undergå förnyad examination för godkänt betyg. Rätt att genomgå examination begränsas till totalt 5 tillfällen. Tidpunkt för omtentamen läggs av kursansvarig i samråd med samordningsansvarig på sjukgymnastutbildningen eller kan äga rum nästkommande kurs.

För att gå upp i det fjärde försöket skall studenten lämna in en skriftlig ansökan om att få delta i tentamen till studierektor/kursledare. Studierektor/kursledare ska därvid tillsammans med studenten analysera situationen och vid behov erbjuda stödinsatser i syfte att optimera studentens förberedelser inför tentamen.

Medicine kandidatexamen

Medicine kandidatexamen kan erhållas efter uppnådda 120 poäng, varav huvudämnet sjukgym-nastik ska omfatta 60 poäng inklusive ett examensarbete om 10 poäng. Ansökningsblankett finns att få hos studerandeexp. Tel: 018-471 47 10. Blankett kan också hämtas hem under adress: www.uu.se/examen. Ansökan inlämnas till Examensenheten; Uppsala universitet, Box 256, 751 05 Uppsala.

Tillträde till fortsatta studier

För tillträde till termin 2: se förkunskapskrav i kursplanen till respektive kurs.

För tillträde till termin 3 krävs 35 godkända poäng.

För tillträde till termin 4 krävs 55 godkända poäng.

För tillträde till termin 5 krävs 75 godkända poäng.

För tillträde till termin 6 krävs 90 godkända poäng.

Samtliga muntliga, skriftliga och praktiska tentamina i sjukgymnastik måste vara godkända för tillträde till nästkommande termin. Om examinationen består av en rapport ska den vara inlämnad före terminsslut och måste vara godkänd senast efterföljande termin.

Klinisk utbildning

Institutionen ansvarar för anskaffning av kliniska utbildningsplatser i termin 1–5, (Den valbara kliniska utbildningen om 5 poäng i termin 6 ordnar studenten själv, men utbildningen godkänner placeringen) Anledning för utbildningsansvarig att vika klinisk utbildningsplats för enskild stu-dent föreligger endast då tvingande skäl av pedagogisk, medicinsk eller social karaktär inträffat.

Behörighet att påbörja klinisk utbildning är den som visat tillräckliga kunskaper i den aktuella teoretiska sjukgymnastik kursen för att tillgodogöra sig den kliniska utbildningen.

Underkänd klinisk utbildning p.g.a. bristande kunskaper, färdigheter och/eller omdöme eller p.g.a. frånvaro 25% eller mer av praktiktiden innebar att den studerande går om hela den kliniska utbildningsperioden. Rätt till förnyad klinisk utbildning begränsas till ett tillfälle.

Bestämmelser för att göra klinisk utbildning utanför terminstider

Om särskilda skäl föreligger kan det finnas möjlighet att göra en praktikperiod under sommaren, dvs. utanför terminstiderna. Detta kan endast ske undantagsfall och under vissa premisser.

Klinisk utbildning utanför terminstider kan beviljas om den studerande ej kunnat fullfölja den kliniska praktiken av sociala eller medicinska skäl som den studerande ej råder över. (Ett under-känt resultat vid den ordinarie klinikplaceringen är i sig ej ett giltigt skäl att gå utanför terminsti-derna för förnyat försök).

Även om den studerande uppfyller ovan måste hänsyn tas till nedanstående faktorer:

– lämplig placering finns tillgänglig

– en lärare ska finnas i tjänst som kan vara kontaktperson för både handledare och student

– vid ev. utomlandsplacering ska extra försäkring ordnas under den önskade perioden.

Hänsyn tas också till studentens tidigare resultat.

Om antalet studenter som uppfyller givna premisser för praktik utanför terminstiden är fler än vad utbildningens resurser räcker till sker fördelning av dessa platser genom lottning.

Ansökan om möjlighet att göra klinisk utbildning utanför terminstider ställs till studierektor på sjukgymnastprogrammet.