Innovativa finansieringsmodeller för naturbaserade lösningar - INNOFIN

Återställning av skog i Honduras.

Projektet Innovativa finansieringsmodeller för naturbaserade lösningar (INNOFIN) behandlar kritiska finansieringshinder som begränsar genomförandet och uppskalningen av naturbaserade lösningar (NbS).

Grundinformation

  • Period: 2025-12-01 – 2030-11-30
  • Finansiär: Formas

Beskrivning

Naturbaserade lösningar (NbS) erkänns i allt högre grad som kostnadseffektiva vägar för att avlägsna koldioxid, stärka biologisk mångfald och främja hållbara försörjningsmöjligheter, och är avgörande för att uppnå flera av de globala målen för hållbar utveckling (SDG:erna). Trots detta är de fortfarande underfinansierade och strukturellt begränsade, med en bristande samstämmighet mellan projektgenomförande och finansieringsstrukturer.

INNOFIN använder en samskapande ansats över fem olika fallstudier i Sverige, Namibia, Demokratiska republiken Kongo, Honduras och Östersjön, för att utveckla, testa och utvärdera innovativa finansieringsmekanismer som kan skala upp högintegritativa NbS-initiativ i varierande ekosystem. Genom samdesign med lokalsamhällen, beslutsfattare och privata aktörer strävar vi efter att utveckla och konceptualisera anpassningsbara och ändamålsenliga finansieringsmodeller som speglar både lokala förutsättningar och globala ambitioner för klimat och biologisk mångfald.

Genom att generera fallbaserade insikter, främja institutionellt lärande och ta fram handlingsbara verktyg för projektgenomförare, investerare och beslutsfattare, är målet att förändra hur naturbaserade lösningar värderas, finansieras och genomförs i praktiken.

Fallstudier

Denna fallstudie fokuserar på övergången från kalhuggning till en mer naturnära skogsförvaltning, med syfte att stärka den biologiska mångfalden, bindningen av kol och ekosystemens motståndskraft. En tidigare samskapandeprocess med skogsägare, företagare och lokala myndigheter identifierade behovet av kompetensutveckling inom alternativa skogsbruksmetoder samt nya ersättningsmodeller för skogsägare.

Finansieringsutmaningarna omfattar utvecklingen av nya ersättningsmodeller och utformningen av krediter som fångar upp de långsiktiga fördelarna för den biologiska mångfalden och koldioxidlagringen. De viktigaste aktörerna är skogsägare, lokala företagare, lokala myndigheter och företag som stöder regenerativt skogsbruk.

Genom denna fallstudie strävar vi efter att knyta samman skogsägare med företag som är engagerade i regenerativt skogsbruk och skapa insikter om finansieringsmekanismer samt den roll som naturbaserade företag spelar för att stödja en hållbar omställning av skogsbruket.

I denna fallstudie undersöks restaureringen av Östersjön i Stockholms skärgård, ett av världens mest förorenade hav, som drabbats av övergödning, förlust av biologisk mångfald och försämring av livsmiljöer till följd av näringsämnesavrinning, industriell verksamhet och överfiske. Lokala aktörer har utvecklat och förfinat insatser för att återställa våtmarker, vilket har gett lovande resultat när det gäller att binda näringsämnen och förbättra den akvatiska biologiska mångfalden. Deras insatser hindras dock av bristen på effektiv och skalbar finansiering för att upprätthålla och utvidga den marina återställningen. Aktörerna omfattar lokala icke-statliga organisationer, samhällen, beslutsfattare och investerare från den privata sektorn. Syftet med denna fallstudie är att undersöka utvecklingen av ett integrerat kreditsystem för att möjliggöra hållbar finansiering av återställningen av det marina ekosystemet.

Regionen kring sjön Tumba i Demokratiska republiken Kongo, sträcker sig över 80 000 km² och erbjuder en omfattande möjlighet till återställande av landskap och vattenmiljöer. Detta av FN prioriterade bevarandeområde, som är rikt på sötvattensekosystem, hotas av skogsavverkning, plantagejordbruk, oljeprospektering, kommersiell jakt och demografiska påfrestningar, vilket leder till en snabb försämring av ekosystemen. Finansieringsutmaningarna omfattar behovet av att säkra hållbara intäkter genom biologisk mångfald och koldioxidkrediter, samtidigt som man hanterar konkurrerande intressen kring markanvändning och demografiska förändringar. Lokala fiskesamhällen, naturvårdsorganisationer, myndigheter och aktörer inom den privata sektorn är centrala intressenter. Fallstudien syftar till att undersöka hur finansieringsmekanismer för naturbaserade lösningar (NbS) kan stärka den socioekologiska resiliensen, lösa konflikter kring markanvändning, upprätthålla försörjningsmöjligheter och bevara kritiska vatten- och landekosystem.

I La Mosquitia i Honduras handlar det ekologiska behovet främst om att vända savannens avskogning och främja skogens återväxt. De finansiella utmaningarna handlar om att utnyttja koldioxidkrediter för att stödja hållbara försörjningsmöjligheter för lokalborna och säkerställa att sidofördelar, såsom biologisk mångfald och samhällsutveckling, höjer värdet på koldioxidkrediterna på marknaden. Viktiga aktörer är bland annat Paskaia (projektutvecklare), lokalsamhällen, certifieringsorgan för koldioxidkrediter och privata investerare. Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur koldioxidkrediter kan främja en rättvis utveckling, diversifiera lokala inkomstkällor och stärka den finansiella motståndskraften.

Mer info om denna fallstudie kommer inom kort.

Kontakt

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin