Dags för årets hedersdoktors­föreläsningar

Att utse hedersdoktorer är en tradition vid Uppsala universitet sedan innan mitten av 1800-talet och titeln ges till personer som gjort framstående vetenskapliga insatser eller på annat sätt främjat forskningen vid universitetet och utses av fakulteterna själva.

I år har den medicinska fakulteten valt att utse Edith Heard, generaldirektör för European Molecular Biology Laboratory (EMBL) och professor i epigenetik vid Collège de France; Hugo Katus, seniorprofessor vid institutionen för internmedicin vid Heidelbergs universitet och Peter Visscher, professor i kvantitativ genetik vid University of Queensland och Oxfords universitet.

Se nedan för schema gällande hedersdoktorsföreläsningarna.

Hugo Katus – troponin-T-analysens fader

Hugo Katus var den förste att identifiera den förbättrade diagnostiska förmågan hos det hjärtspecifika troponin-T som är en hjärtspecifik biomarkör.

– Hugo Katus är fader till analys av troponin-T och det är mot bakgrund av det som vi anser att han är en ytterst lämplig person att utse till hedersdoktor. Uppsala universitet har också en lång tradition av forskning kring biomarkörer för hjärtsjukdomar och i synnerhet troponin-T som är en hjärtskademarkör, berättar Bertil Lindahl, professor i kardiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper och promotionsvärd för Hugo Katus.

Även för just denna forskning vid Uppsala universitet har Hugo Katus insatser varit avgörande.

– Hans främsta insats har varit att ta fram och patentera metoden för att analysera troponin-T och det har varit helt avgörande för att över huvud taget kunna bedriva den typ av forskning som vi gör. Själva metoden har också lett till bättre vård för patienter med olika hjärtsjukdomar världen över. Uppsala universitet har haft ett samarbete med Hugo Katus sedan början av 2000-talet.

Du som känner Hugo från det samarbetet – hur mottog han beskedet om hedersdoktorstiteln?

– Hugo Katus har fått många olika utmärkelser under åren, men jag uppfattar att han är genuint glad över att vi har uppmärksammat hans vetenskapliga insatser och att bli utnämnd till hedersdoktor vid Uppsala universitet. Han ser fram emot att få komma hit, konstaterar Bertil Lindahl.

Peter Visscher – bröt ny mark inom nytt fält

I inledningen av sin karriär arbetade Peter Visscher med kvantitativ genetik inom husdjursgenetik. Det är också därifrån som promotionsvärd Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, lärde känna honom.

– Jag har också en bakgrund inom husdjursgenetik och doktorerade på SLU. Peter Visscher arbetade med kvantitativ genetik inom samma område och därigenom träffades vi med jämna mellanrum på 90-talet.

2001 kartlades det mänskliga genomet, vilket öppnade för storskaliga analyser av genetiska samband och bakomliggande orsaker till vanliga folksjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och inflammatoriska sjukdomar. Visscher insåg att hans kunskap och erfarenhet från kvantitativ och statistisk genetik inom husdjursgenetik kunde komma till nytta.

– Kompetensen Peter Visscher hade saknades i mångt och mycket bland humangenetiker och på så vis öppnades det ett helt nytt område där hans erfarenhet kunde vara extremt värdefull. Hans karriär är ett väldigt bra exempel på hur erfarenhet från ett fält kan bli banbrytande inom ett annat, säger Leif Andersson.

Hur skulle du beskriva Visschers bidrag till den kvantitativa genetiken?

– Bidraget har varit att utveckla avancerade statistiska modeller för att kunna hantera de här enormt stora datafälten. Svaren som kommer ur analyserna måste vara representativa och där är Peters modeller ett viktigt bidrag. Han har även varit med och tagit fram det som kallas Polygenic Risk Scores, alltså att stora mängder data om vårt genom kan hjälpa till att förutsäga om vi löper större risk att drabbas av vissa sjukdomar.

Peter Visscher har haft ett pågående samarbete med Uppsala universitet under många år och var så sent som förra året medförfattare till ett arbete i Leif Anderssons grupp.

– Vi genomförde då en storskalig analys av 4000 darwinfinkar, vilket var en unik undersökning för att studera genetisk variation i naturen och samarbetet med Peter Visscher var viktigt för att få till en så bra statistisk analys som möjligt. Sammantaget har Peters insatser inom det område vi idag kallar datadriven livsvetenskap varit otroligt viktiga och är en stor anledning till varför vi valde att nominera honom till hedersdoktor.

Edith Heard – banbrytande forskning inom epigenetik

Professor Edith Heards forskningsområde är epigenetik, vilket innebär kemiska modifieringar av arvsmassan som aktiverar eller stänger av gener – antingen kortvarigt eller under individens hela livslängd. Mer specifikt fokuserar hon på X-inaktivering, det vill säga att X-kromosomen stängs av under embryoutvecklingen i kvinnliga celler för att balansera skillnaden i kopietal eftersom kvinnor ärver två X-kromosomer. Hennes mångåriga forskning på området har lett till genombrott i förståelsen för mekanismerna bakom hur X-kromosomen inaktiveras, men även ökat kunskapen generellt om kromosomernas arkitektur. Edith Heard har visat hur X-inaktivering fungerar i normal utveckling och att den är störd i sjukdomar, som till exempel bröstcancer. Hennes forskning publiceras regelbundet i de allra bästa vetenskapliga tidskrifterna och hon har fått ett flertal prestigefyllda priser och utmärkelser.

– Hennes forskning om hur X-kromosominaktivering gör att vi nu bättre förstår de grundläggande principerna för genreglering vid hälsa och sjukdom, säger promotionsvärd Sven Nelander, professor i integrativ cancerforskning vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.

Edith Heard är verksam som professor vid Collège de France, Paris, och generaldirektör för European Molecular Biology Laboratory (EMBL). Det är i dessa roller som Heard betytt mest för Uppsala universitet.

– Uppsala universitet har sedan 2004 ett avtal om utbyte av gästföreläsare med Collège de France. Det innebär en möjlighet att bjuda in professorer till Uppsala och för oss att föreslå forskare eller lärare härifrån som föreläser i Paris. 2015 var Edith Heard i Uppsala som en del av utbytet och under sin tid här undervisade hon och höll forskningsseminarium. Vidare har SciLifeLab ett samarbetsavtal med EMBL, som Edith Heard är generaldirektör för, där det tydliggörs att båda organisationerna tillsammans ska arbeta mot målet att föra forskningen framåt till gagn för vården, biologisk mångfald, miljön och många andra områden.

Så sent som i maj 2023 hölls en gemensam workshop i Uppsala organiserad av EMBL och SciLifeLab om bland annat integrerad databehandling och AI.

Hur har Edith Heard bidragit till Uppsala universitet?

– Förutom hennes framstående forskning inom epigenetik är det utbytet med Collège de France och EMBL där Heard är verksam som varit betydelsefullt för Uppsala universitet och inte minst för medicinska fakulteten, säger Karin Forsberg Nilsson, dekan för medicinska fakulteten.

Robin Widing