Världsledande NET-forskning lever vidare i nytt projekt

Efter att ha tagit sin kandidatexamen vid Alzahra University i Tehran och därefter bland annat genomfört en praktik vid Iranian Research Organization for Science and Technology, gick flyttlasset mot Sverige och Uppsala. Här fick Elham Barazeghi sin masterexamen vid SLU och tog sedan steget över till Uppsala universitet och institutionen för kirurgiska vetenskaper med fokus på endokrinkirurgi.

– För min master gjorde jag ett projekt inom forskargruppen ledd av Gunnar Westin, professor emeritus vid institutionen för kirurgiska vetenskaper. Det var 2012, säger Elham Barazeghi och tillägger snabbt: ”Oj, det var längesedan”.

Faktum är att det är vid samma institution och forskningsområde – endokrinkirurgi – som hon fortfarande är verksam som forskare.

– Jag var tidigt intresserad av cancerforskning. När jag gjorde mitt masterprojekt var det inom epigenetik och cancer. NET (Neuroendokrina tumörer) blev sedan huvudspåret och så har det fortsatt. Den här gruppen har tillgång till en av världens största biobanker för tumörprover vilket ger fantastiska förutsättningar och det gjorde att jag bara blev mer och mer intresserad, säger Elham Barazeghi.

Först i Sverige

För ett tag sedan stod det klart att hon hade tilldelats ett unikt anslag från Neuroendocrine Tumour Research Foundation (NETRF). Anslaget på 100 000 dollar är ett så kallat mentorsanslag som riktar sig till en junior forskare inom området. Tilldelningen är unik inte bara för Uppsala universitet, utan för Sverige, enligt Peter Stålberg, professor vid institutionen för kirurgiska vetenskaper och kollega inom NET-forskningen vid Uppsala universitet.

– Vad jag har kunnat se är det en unik tilldelning. Elham är den första i Sverige som får det här anslaget, säger han.

–Det visste inte jag, säger Elham både förvånat och roat, innan hon fortsätter: Det är det största anslaget jag har fått och det betyder att jag nu har möjligheten att få starta igång mitt eget projekt.

”Epigenetisk reglering av tumörmetastasering i neuroendokrina tumörer i tunntarmen”. Ungefär så översätts projektnamnet till svenska. Målet är att förstå sig på mekanismerna bakom utvecklingen av metastaser, så kallade dottertumörer. Faktum är att 70 procent av alla patienter med tunntarms-NET har metastaser när de får sin cancerdiagnos.

– Målet med projektet är därför att hitta och förstå mekanismerna som startar igång metastasutvecklingen för att vi framöver ska kunna störa ut den och hindra metastaser i patienterna. Fokus för min del ligger i de epigenetiska förändringarna, alltså att se vilka förändringar eller modifieringar som sker i DNA:t mellan primärtumör och metastas, förklarar Elham Barazeghi.

– Patienterna har oftast olika primärtumörer och även en eller ett par olika metastaser. Så idén är att titta på primärtumörer och jämföra med metastaser för att hitta förändringarna som är unika mellan dem. Kan vi hitta de gener som är drivande i förändringen kan vi förhoppningsvis hitta en lösning. Tack vare att vi har ett unikt material i form av vår biobank och dessutom tillgång till avancerad teknologi via SciLifeLab, har vi en möjlighet att driva ett sådant här projekt.

NET i tunntarmen är en svårupptäckt och relativt ovanlig cancerform. Ungefär 200 nya fall upptäcks i Sverige varje år och många drabbade har endast diffusa symptom som magont och kanske lite diarré i omgångar. Det är ofta i samband med diagnosen som patienterna kan tänka tillbaka och koppla sina symptom till just cancer, vilket då visar att de haft tumörer under kanske fem år.

– Huvudmålet med Elhams projekt är inte primärt att se varför just den här cancerformen är svår att upptäcka. Det kanske kan bli en spin-off senare, men här är syftet snarare att hitta markörer i tumörerna för att sedan hitta så kallade ”targets” för en effektivare behandling när cancern väl upptäckts, säger Peter Stålberg.

Decennier av framgångsrik forskning

Elham Barazeghis projekt är ett i raden vid Uppsala universitet inom NET. Det bygger också vidare på den långa traditionen på området som Uppsala universitet tillsammans med Akademiska sjukhuset kan stoltsera med.

– Forskningen vid Uppsala universitet har i mångt och mycket varit världsledande på området, för själva forskningslinjen tog sin början i Uppsala i slutet av 70-talet. Redan från start har forskningen letts av framsynta personer som tidigt började samla prover i den biobank som vi idag skördar frukterna av – trots att de då inte riktigt visste vad det skulle bli av den. Tack vare bra succession och starkt stöd från både Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet har allt expanderat till att vi idag är tre forskargrupper som forskar kring NET och dessutom har ett utvecklat labb som vi kan dela på, säger Peter Stålberg.

Vid Akademiska sjukhuset finns sedan 2009 också Uppsala Centre of Excellence for Endocrine Tumors som lett till att sjukhuset kunnat stå sig starkt i konkurrensen med andra.

– Centre of Excellence här i Uppsala var ett av de fyra första i Sverige och idag är vi ett av fem. Bland annat bidrog det till att det satsades medel på nya tjänster inom området. Jag själv sitter här idag tack vare att jag fick chans att forska på betald arbetstid som kirurg. Vi är också, som enda sjukhus i Sverige, ett certifierat European Neuroendocrine Tumor Society (ENETS) Centre of Excellence sedan 2007. Både Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet har varit lyhörda och insett att NET-forskning är värt att satsa på, vilket gjort att vi haft och fortsatt har möjlighet att stå starka i relation till andra sjukhus.

För Elham Barazeghi, som på ett tydligt sätt representerar en fortsättning på en stark NET-tradition vid Uppsala universitet, väntar nu (minst) två spännande år av forskning på epigenetiken bakom metastasernas utveckling. Om hon lyckas hitta de svar som hon letar efter kan det leda till snabbare diagnoser och inte minst bättre behandling.

– Idén att titta på primärtumörer och metastaser i en och samma patient har tidigare varit med i en studie från Göteborg. I den såg de att bara en av primärtumörerna har överlappande DNA-mutationer med metastaserna, men inte de andra. I vår nya studie är tanken att vi istället ska jämföra primärtumörernas epigenetiska mekanismer med varandra och se om vi kan hitta en unik förändring i en av dem som i sin tur stämmer överens med metastaserna. Min tro är att vi kan hitta den förändringen och då är vi ett steg närmare att kunna störa ut eller hindra uppkomsten av metastaser, säger Elham Barazeghi.

Robin Widing