”Vi har kommit till en punkt där AI lär oss”

Fredagen den 18 oktober är det dags för den årliga Olof Rudbeckdagen, vars syfte är att sprida information om aktuell medicinsk forskning inom ett specifikt tema. Årets tema är ”AI för vård och hälsa – möjligheter och risker”.

– Det här ämnet engagerar mig mycket. Det finns stora utmaningar inom vården idag, och AI kommer med ett löfte om att lösa många av dem. Med det sagt är det inte en lösning man ska ta lätt på, utan vi måste gemensamt förstå vilka de troligaste vägarna för AI inom vården är på kort och lång sikt, säger Johan Sundström, hjärtläkare och professor i epidemiologi samt en av de ansvariga bakom dagens program.

Johan och hans forskargrupp driver flera projekt som rör AI som ett verktyg inom vården, och han är en del av det tvärvetenskapliga initiativet AI4Research. Han ser fram emot en fullspäckad dag i oktober.

– Jag tycker att det är fantastiskt att få njuta av allt detta under en och samma dag. Det finns så många aspekter av AI, både bra och dåliga, som behöver diskuteras, och det här är ett perfekt forum för det.

Hittar mönster i EKG

AI-modeller och algoritmer kan vara viktiga verktyg inom många områden i vården, men kanske mindre lämpliga inom andra. Inom bildtolkning, som ett av Johan Sundströms forskningsprojekt handlar om, ligger man redan långt framme.

– Det pågår mycket forskning inom AI för bildtolkning och mönsterigenkänning, och det är främst inom detta område jag ser den största potentialen just nu, säger Johan.

När en AI-modell tränas upp på en stor mängd mänskliga tolkningar av EKG, blir AI till slut lika skicklig som en människa på att tolka dem, alltså når en ”mänsklig” nivå av kunskap. Johan Sundströms forskargrupp har gått ett steg längre.

– Vi har utöver det tränat modellen att se andra mönster genom att låta AI lära sig hur det gått för patienter, vars EKG tidigare har tolkats. Till exempel behövde en patient kranskärlsvidgning efter sin akuta hjärtinfarkt medan en annan inte behövde det. Till slut lär sig AI-modellen att se mönster kring vilka åtgärder en patient kan komma att behöva. Detta innebär att den klarar av saker som vi människor inte klarar. Plötsligt kan AI verka ”övermänsklig” och den börjar lära oss hur den upptäckt mönstren genom att rita ut var på EKG-kurvan den hittat något.

AI tar genvägar

Låter det svindlande? Det är det. Men det betyder inte att det är ett helt säkert system. När modeller ska förutspå hur det ska gå för patienter, har de ibland tagit genvägar.

– I andra forskningsprojekt har modeller läst av annat än själva sjukdomsbilden. Exempelvis har en modell för lungröntgenbilder läst av att en bild kommer från intensivvårdsavdelningens portabla röntgenmaskin. Detta innebär rent statistiskt högre sannolikhet för vissa svåra sjukdomar än om en bild kommer från den vanliga röntgenavdelningen. Sådant måste vi vara uppmärksamma på, konstaterar Johan Sundström.

Hur ska en patient våga lita på en tolkning av en maskin den dag detta kommer in i sjukvården på riktigt?

– Det är en mycket bra fråga och jag vill nästan svara att ”du får vänta och höra svaret under Olof Rudbeckdagen, skrattar Johan och fortsätter:

– Men för att ge en liten teaser, så behöver AI-algoritmer testas lika noggrant som allt annat som introduceras i vården, bland annat i randomiserade kliniska prövningar. Om den klarar dessa prövningar, kan den komma in i vården på riktigt. En annan utmaning är hur den ska användas och på vilket sätt en människa ska vara inblandad. Jag tror att det är viktigt att ha en ”human in the loop”, som vi kallar det. Vårdpersonal bör alltid vara närvarande och ta aktiva beslut. Bara för att AI alltid verkar ha rätt, betyder det inte att vi ska backa och överlåta besluten.

Viktig fråga om diskriminering

Ansvarsfrågan kring AI och besluten inom vården är en nyckelfråga. En annan etisk fråga, som också kommer att lyftas under Olof Rudbeckdagen, är den om diskriminering. De patienter som det finns mest data om, kommer också att bli de patienter som AI-modellen ställer säkrast diagnos på.

– Som ett led i detta har vi ett projekt på akuten där patienterna ombeds rita sin smärta – var den sitter och hur den upplevs. Detta skapar en bild som en AI sedan får tolka, eftersom AI är bra på bildtolkning. Så även om smärta i magen kan betyda flera olika diagnoser, kan sättet den är ritad på hjälpa AI att avgöra om det till exempel är njursten.

Detta, tillsammans med att ha en generativ AI-modell som läser av patienthistoria och modellen som tolkar EKG, skapar en helhet som minskar risken för diskriminering genom att modellen får flera olika sorters data som kan komplettera varandra.

– Det är i alla fall vad vi hoppas på och är vårt försök att säkerställa att fler kan få hjälp av AI inom vården, oavsett vem du är och var du kommer ifrån. Att rita in sin smärta fungerar bra även om du inte har svenska som förstaspråk, och om du av någon anledning inte kan rita, så finns det andra vägar för att täcka upp det, säger Johan.

Mer om möjligheterna, men också utmaningarna, med AI inom vården kommer att diskuteras under Olof Rudbeckdagen den 18 oktober i Grönwallsalen på Akademiska sjukhuset. Då kommer även årets Olof Rudbeckpris att delas ut av Upsala Läkareförening, som samarrangerar Olof Rudbeckdagen med vetenskapsområdet för medicin och farmaci vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.