”AI är något som påverkar oss alla”

Mängder av experter från både Uppsala universitet och andra lärosäten kommer under dagen att prata om AI inom vården utifrån flera olika perspektiv, bland annat kliniskt, prekliniskt, juridiskt och etiskt.

– Det jag ser fram emot mest är att höra om all forskning inom AI som Uppsala universitet bedriver och vilken påverkan den kan komma att ha. Forskning inom AI är både svårt och upplevs som svårt, så vi vill erbjuda en dag full av forskning förklarad på ett enkelt och begripligt sätt från många olika experter, säger Åsa Johansson.

Åsa är lektor och forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, tillika en av två programansvariga för årets Olof Rudbeckdag.

– I år har vi fått många väldigt bra föreläsare till dagen, både internt från Uppsala universitet och externt. Vi kände att vi ville strukturera upp det lite, så därför har vi delat in dagen i tre olika delar: prekliniska aspekter av AI, kliniska aspekter av AI samt etiska och juridiska aspekter av AI. Varje del kommer att avslutas med en paneldiskussion där det kommer att finnas möjligheter att ställa frågor till föreläsarna, säger Åsa.

AI en stor del av samhället

Redan idag har AI tagit stor plats i vårt vardagsliv och har funnits med oss under många år, även om vi kanske inte alltid tänker på det. Inom sjukvården ligger dock det stora genomslaget en bit in i framtiden.

– AI är något som påverkar oss alla idag. Oavsett om vi tycker om det, är skeptiska eller till och med rädda för AI, så har vi en relation till det – ibland kanske utan att vi ens vet om det eller tänker på det. Ibland upplever jag att vi har en tendens att övertolka potentialen i AI, säger Åsa och fortsätter:

– Många tror att AI kommer att kunna ersätta allt i samhället. Även om AI används mer och mer inom den prekliniska forskningen är det viktigt att vi försöker kartlägga hur AI kan användas som verktyg inom vården. På vilket sätt kan den faktiskt användas? Inom vilka områden? Och inte minst, vem ansvarar för AI den dag den gör något fel?

Frågorna som Åsa ställer sig är säkerligen samma frågor som många andra också bär på. Under Olof Rudbeckdagen kommer även de etiska och juridiska aspekterna att diskuteras.

– Jag tror att det är den delen av dagen där allmänhetens frågor kommer att komma upp mest, de frågor som var och en av oss funderar kring.

I början av sin AI-resa

Som forskare har Åsa Johansson inriktat sig på att hitta olika molekylära och livsstilsrelaterade mönster hos människor och hur dessa påverkar sjukdomsrisken. Detta för att i förlängningen använda olika molekylär- eller livsstilsprofiler för att förstå varje individs sjukdomsrisk.

– I detta skede ser jag att AI skulle kunna vara behjälplig. Att hitta mönster i sjukdomshistorik, molekylära markörer och livsstilsfaktorer handlar om att hantera enorma datamängder. Det är i det arbetet som vi ser potential för en AI-modell inom vår forskning, förklarar hon och utvecklar:

– Vi är i början av vår AI-resa, skulle man kunna säga. Det hela landar tillbaka i osäkerheten kring vad AI gör, kan och inte kan. När man, som i min forskargrupp, letar efter riskfaktorer är vi intresserade av det vi kallar för kausalfaktorer – alltså att se faktiska orsakssamband mellan olika skeenden. Blir vi sjuka utsöndras hundratals molekyler och vi vet inte om de faktiskt orsakat sjukdomen eller om de utsöndras för att skydda kroppen och bekämpa sjukdomen. Det är där vi är och försöker diskutera oss fram till hur AI skulle kunna hjälpa och hur mycket vi i så fall kan lita på den.

En dag för frågor och svar

Precis som de flesta ser Åsa Johansson inte AI som svart eller vitt. Det finns både möjligheter och utmaningar, men en viktig del är att göra AI pålitlig.

– I min forskning är det ju de enorma datamängderna som AI skulle kunna analysera för att hitta och skatta risker för sjukdom. Men det är en sak att få något att fungera i en studie och något annat för att det ska fungera i verkligheten inom vården. Det man har sett är att AI fungerar mycket bra inom medicinsk avbildning, för att till exempel hitta tumörer på mammografibilder – i vissa fall bättre än om en expert gör en manuell bedömning. Min förhoppning är att Olof Rudbeckdagen ska bli ett tillfälle att reda ut och diskutera både möjligheter och utmaningar, så de som besöker föreläsningarna ska kunna få bättre svar på frågor de kanske är tveksamma till, avslutar Åsa Johansson.

Robin Widing