Ett forskningsstöd med både bredd och spets

– UCR är Sveriges enda sammanhållna kliniska forskningsorganisation som har två huvudmän – både Uppsala universitet och Region Uppsala, säger Maria Eriksson Svensson, centrumföreståndare vid UCR och professor vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet. Hon visar stolt upp ett foto med alla 130 medarbetare vid UCR samlade på en och samma bild. En bra dag, tillägger hon och ler.

Maria berättar vidare att Verksamheten startade redan 2001 som en centrumbildning mellan Region Uppsala och Uppsala universitet. Det är ett kompetenscentrum för klinisk forskning och kvalitetsregister med från såväl akademi som industri. Myndigheter, akademiska institutioner och enskilda forskare, samt företag inom läkemedel, diagnostik och medicinteknik får hjälp med allt från kortare vetenskapliga rådgivningsärenden till ett fullständigt forskningsstöd.

– ”Come all, serve all”. Det är viktigt att det budskapet kommer fram, menar Maria.

Hon tillägger att ett av deras viktigaste uppdrag är stöd till klinisk forskning vid Akademiska sjukhuset. Och att deras främsta uppdrag är rådgivningsfunktionen som riktar sig till forskare, kliniska prövare, läkare och forskningssköterskor som leder kliniska studier inom Uppsala universitet och Region Uppsala.

– Vi jobbar kontinuerligt med att öka tillgängligheten. Fler ska känna till verksamheten och det stöd som infrastrukturen erbjuder, inte minst alla forskare vid Uppsala universitet.

Vi har möjlighet att hjälpa till med det mesta. De flesta tjänar på att kroka arm med oss, som en större, etablerad och insatt aktör med lång erfarenhet. Forskarna spar både tid och resurser, menar Maria.

Kostnadsfria möten är en bra inkörsport

Hon lyfter också fram att ju tidigare i processen man tar kontakt desto bättre. Som akademisk vid Uppsala universitet eller Region Uppsala erbjuds man tio timmar gratis rådgivning. De kostnadsfria mötena är ett bra sätt att börja diskutera projektet. Det behöver inte vara stora studier, inte heller behöver man vara etablerad forskare med stora forskningsanslag för att få hjälp.

– Det kan vara allt, eller bara en pusselbit. Vi erbjuder både bredd och spets och vi finns för alla, säger Maria.

Vid ett första möte kan man få att svar på enklare frågor, få hjälp med kontakter och diskutera behovet av stöd framåt. Vid nästa tillfälle erbjuder UCR rådgivning till ett reducerat pris och försöker då skräddarsy stödet efter behovet för att öka möjligheterna till att lyckas med sin kliniska forskning.

UCR vill att det ska vara enkelt för forskarna att få kontakt. Maria lyfter fram att det finns flera kontaktvägar in. De flesta forskare kommer in via kontaktformuläret på hemsidan – den så kallade ”tratten”, eller ärendehanteringssystemet. Kontaktformuläret på hemsidan finns på både svenska och engelska. UCR har också försökt öka sin synlighet genom att ordna och delta på temadagar, bland annat ordnade de konferensen ”Aiming for the clinic” tillsammans med SciLifeLab för att nå ut brett till forskare vid universitetet. Grants Day och medverkan på olika institutioners verksamhetsdagar är andra exempel på hur de försöker synliggöra sin verksamhet och sitt erbjudande.

- Vi tackar alltid ja när en avdelning på sjukhuset eller institution på universitet ber oss komma och berätta om vår verksamhet eller medverka med specifik rådgivning, säger Maria.

En helhetsleverantör inom kvalitetsregister

Att UCR är väletablerade som en helhetsleverantör inom kvalitetsregister är också en betydelsefull del av verksamheten. UCR skapar och underhåller ett stort antal kvalitetsregister och jobbar med kvalitetsförbättring inom många olika sjukdomsområden bland annat äldres hälsa och demens.

Maria nämner bland annat konceptet R-RCT, som används vid UCR och som har resulterat i viktiga ändringar i internationella riktlinjer för sjukdomsbehandling och även ekonomiska besparingar.

– R-RCT står för registerbaserade randomiserade kontrollerade studier och för närvarande genomför vi cirka tio olika studier inom ramen för detta. Flertalet studier är inom det kardiovaskulära området och med SWEDEHEARTs register och som under åren drivits väldigt framgångsrikt av Jonas Oldgren och Stefan James, överläkare och professorer inom kardiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper, säger Maria.

UCR har länge varit mycket framstående och framgångsrika inom kardiologiområdet, men har också satsat på att bredda verksamheten och täcka in samtliga sjukdomsområden, som exempelvis demenssjukdomar, neurologi, metabola sjukdomar, samt kvinnors och barns hälsa för att nämna några. Jakob Hedberg är nyligen anställd på UCR som vetenskaplig ledare inom områdena kirurgi och onkologi och har tidigare som forskare under åren genomfört flera studier i samarbete med UCR.

Erfarenhet som räknas

– Här finns all hjälp du som forskare behöver. Att få stöd av någon som har stor vana och som dessutom har koll på allt och gör allt ”by the book” är mycket värdefullt för oss kliniska forskare, som kanske inte gör detta så ofta och därför inte kan ha samma koll som de som arbetar med det här dagligen. Här på UCR är de verkligen proffs, säger Jakob Hedberg, docent och överläkare, vars forskning och kliniska arbete fokuserar på att hjälpa patienter som drabbats av matstrups- och magsäckscancer.

Jakob Hedberg arbetar i många nationella och internationella nätverk inom detta fält och hoppas att han kan bidra till fler och fördjupade samarbeten med UCR. Som kirurg kan det vara en utmaning att få tiden att räcka till då forsknings-, nätverks- och nationella vårdprogramsuppdrag ska balanseras. Patienternas behov måste dock alltid vara högsta prioritet, betonar han.

– Inom nätverken ses vi för att lära av varandra och tillsammans bidra med kunskap och erfarenhet, men det är viktigt att försöka få till det så att kliniskt aktiva läkare ägnar sig åt forskning, annars späds forskningsfrågorna efter hand ut och det finns en risk att de aktuella viktigaste kliniska frågorna inte beforskas, säger Jakob.

Varje patient är ett utbildningstillfälle

Ett annat växande kunskapsområde inom UCR är ortopedi. Nils Hailer är professor och överläkare i ortopedi vid Akademiska sjukhuset, Uppsala och han driver tillsammans med kollegor i Uppsala och Umeå tre stora nationella studier där 35 sjukhus i landet samarbetar i rekryteringen av patienter med höftfraktur.

– Varje år drabbas cirka 20 000 personer i Sverige av frakturer på lårbenshalsen. Nästan alla är äldre och sköra och i stort sett alla behöver opereras för att komma på fötter igen. Sverige har unika möjligheter att bedriva klinisk forskning med hjälp av kvalitetsregister. För att kunna dra säkra slutsatser krävs väldigt många patienter, men det är omöjligt för enskilda sjukhus att lyckas rekrytera det antal som krävs inom rimlig tid. Därför tog vi initiativ till dessa landsövergripande studier där vi använder ett helt nytt grepp, berättar Nils Hailer.

Det är också viktigt att lyfta fram patienten som en viktig pusselbit som verkligen kan utveckla sjukvården. Målsättningen med allt arbete är ju just bättre behandlingar nu och i framtiden.

– Allt arbete vid UCR är så klart för patienternas bästa. Att sjukvården håller en hög kvalitet är verkligen i allas intresse, såväl vårdgivare som patienter, och varje patient är en utbildningsmöjlighet. De är också med och bidrar med expertis för att utveckla sjukvården, säger Maria Eriksson Svensson avslutningsvis.

Susanna Eriksson Dahlberg