Läroplan för AI införs på läkarprogrammet

Projektet ”Integrering av AI i läkarutbildningen” är finansierat med medel från The Wallenberg AI and Transformative Technologies Education Development Program (WASP-ED). Det startades av Marcus Krantz, forskare i systembiologi vid Örebro universitet, som snabbt också kontaktade Johan Sundström, professor i epidemiologi vid Uppsala universitet.

– Jag har arbetat en del med AI inom vården och därför blev jag kontaktad av Marcus när projektet skulle involvera flera universitet. Vi har, tillsammans med andra från båda universiteten, arbetat med att ta fram en läroplan kring AI som ska kunna implementeras vid samtliga läkarutbildningar i landet, säger Johan Sundström.

Nu står det också klart att så blir fallet. Programansvariga från samtliga sju läkarutbildningar i Sverige har enats om att gå vidare med projektet i tre faser, där ett införande av läroplanen är planerat till höstterminen 2026.

­– Det känns väldigt spännande att vi nu har kommit till den här punkten. AI är ett område där utvecklingen går oerhört snabbt. Att det nu tagits ett beslut att den läroplan vi arbetat fram ska implementeras under det kommande året är ett viktigt steg för att kunna skynda på arbetet med att göra en aktuell läroplan.

Viktigt att levandegöra momenten

Läroplanen som tagits fram och nu presenterats som förslag innehåller 16 olika digitala moduler, fördelade över fyra olika nivåer: introduktion, teori, tillämpning och fördjupning.

– Allt material kommer att vara digitalt och utformat så att varje lärosäte kan implementera dem i valfri ordning. Det vi vet är viktigt när det kommer till lärande är att levandegöra de olika momenten. Den arbetsgrupp som nu ska jobba vidare med modulerna kommer därför att tillhandahålla det teoretiska ramverket, medan det är upp till varje lärosäte att införa praktiska moment som laborationer, gruppövningar eller liknande, säger Johan Sundström.

Även om en del av arbetet med läroplanen redan gjorts och kommer att genomföras fram till implementeringen, kommer det också att behövas kontinuerliga uppdateringar, menar Johan.

– Som sagt går utvecklingen oerhört snabbt. Vi har försökt lägga upp kursen så att den första halvan handlar om själva tekniken, hur olika AI-modeller fungerar, hur de tränas och vad de kan och inte kan. Det är den delen som det sker snabbast utveckling inom.

– Den andra halvan kommer mer att handla om kliniska, etiska och juridiska frågor, som vilken patientgrupp modellerna har tränats på och om det finns diskrimineringar som riskerar att reproduceras. Sådana frågor är mer tidlösa, om man kan uttrycka sig så.

Enorm potential – men också utmaningar

Varför är då en läroplan kring AI viktigt för läkare och eventuellt andra professioner inom vården? För att illustrera det går Johan Sundström till sig själv som kardiolog.

– Om vi tar mitt område, där EKG är ett tydligt exempel där AI används, finns det i dagsläget två EKG-algoritmer som används globalt. De är hårdkodade, alltså programmerade enligt tydliga regler, och de reglerna använder även jag som läkare när jag ser kurvorna, berättar han.

– Men AI-modellerna som utvecklas nu kan ställa diagnoser baserat på mönster som vi människor inte ens förstår. De hittar information i EKG-signalerna som vi helt enkelt inte kan se, och det gör att vi måste förhålla oss till algoritmerna på ett nytt sätt. Vi måste förstå vad modellen har tränats på och därefter bedöma tillförlitligheten. Vi behöver ställa än högre krav på AI-algoritmer än på de som finns hårdkodade i dagens EKG.

Tvärvetenskapligt arbete

I nuläget är det framför allt vid de olika läkarutbildningarna i landet som denna AI-utbildning kommer att ges. Men Johan Sundström ser även att andra vårdprofessioner kan ha nytta av den.

– Absolut. Egentligen är frågorna desamma även för exempelvis sjuksköterskor eller fysioterapeuter. En annan fråga är om kursen kanske också borde ges till redan yrkesverksamma läkare. Det vore möjligt, men då behövs kanske en mer fristående webbversion utan de lokala variationer som kommer att utformas i form av laborationer och annat.

Arbetet framåt kommer nu bestå i att utveckla de olika modulerna i kursen, så att en implementering är redo under höstterminen 2026. Ett jobb som kommer att inkludera personer från andra områden än vården.

– Jag var lite orolig att några få av oss skulle behöva ställa oss och spela in alla olika föreläsningar till de olika modulerna, men faktum är att jag skickat ut en förfrågan till kollegor vid universitet från andra områden och fått stort gensvar. Det har varit ingenjörer, jurister, filosofer och andra som har varit intresserade av att bidra till de olika modulerna. Det gör att vi får en annan bredd och kvalitet i det hela. Vi som kommer från vården kan bidra med den kliniska förståelsen, medan andra bidrar med mer tekniska, juridiska och etiska aspekter, till exempel, säger Johan Sundström.

Robin Widing