Ny nationell forskarskola för biomedicinska analytiker – Vetenskapsområdet för medicin och farmaci – Uppsala universitet

Ny nationell forskarskola
för biomedicinska analytiker

Student med provrör

En forskarskola för biomedicinska analytiker kommer att starta vid Uppsala universitet. Foto: Mikael Wallerstedt

Vetenskapsrådet har beviljat Uppsala universitet och Medfarm 60 miljoner kronor för att etablera Sveriges första nationella forskarskola för biomedicinska analytiker. Satsningen ”BioLabX” har som mål att stärka forskningsanknytningen, säkra framtida lärarförsörjning och ge yrkesgruppen en tydligare akademisk plattform.

– Det känns både roligt och oerhört viktigt för professionen och ämnesområdet i Sverige. Det handlar om mer än bara anslaget – det här tryggar framtida lärarkompetens och stärker kopplingen mellan vård, forskning och utbildning, säger Dick Wågsäter, professor vid Institutionen för medicinsk cellbiologi och programansvarig för biomedicinska analytikerutbildningen vid Uppsala universitet.

Porträtt av Dick Wågsäter

Dick Wågsäter, professor vid Institutionen för  medicinsk cellbiologi och programansvarig för biomedicinska analytikerutbildningen. Foto: Mikael Wallerstedt

Tydligt behov och efterfrågan

”Forskarskolan Biomedicinska analytiker för eXcellens” (BioLabX) blir ett unikt samarbete mellan sju lärosäten, där Uppsala universitet blir huvudansvarig. Syftet är att utbilda nästa generation forskare och lärare inom biomedicinsk laboratorievetenskap, ett område som är avgörande för sjukvården där omkring 70 procent av alla medicinska diagnoser baseras på biomedicinska analyser.

– Vi ser en stor brist på biomedicinska analytiker och behovet har varit tydligt under lång tid. Med den här forskarskolan får vi igång en kedja där fler kan fortsätta från grundutbildning till masterutbildning och sedan vidare till forskarutbildning inom huvudområdet. Det både höjer kvaliteten och lyfter ämnesområdet i stort, säger Dick Wågsäter.

Forskarskolan innehåller specialutformade kurser inom pedagogik, praktisk metodutveckling, handledning, projektledning och bedömning av kliniska moment. Alla doktorander kommer också att undervisa, vilket stärker lärarkompetensen och långsiktigt säkrar rekryteringen till utbildningarna. Hälften av doktoranderna planeras dessutom kombinera forskarutbildningen med klinisk tjänstgöring, något som ytterligare knyter samman forskning, utbildning och vårdens behov.

­– Vi vill behålla den kliniska styrkan och därför vill vi se att hälften av doktoranderna ska kombinera forskarskolan med klinisk verksamhet. Det blir en utmaning, men det är ett mål.

Starkt samarbete för stärkt kompetens

Bakom satsningen står en styrgrupp från Uppsala universitet tillsammans med Karolinska institutet, Göteborgs universitet och Örebro universitet. I den rådgivande styrelsen medverkar även Linköpings universitet, Malmö universitet och Umeå universitet. Det är också främst från dessa lärosäten forskarskolans doktorander kommer att komma ifrån.

– Vi har ett välfungerande nationellt nätverk och ett starkt engagemang kring BMA-utbildningarna. Det gjorde att vi kunde samla kraft och ta chansen när utlysningen kom. Nu vill vi dra nytta av varandras kompetenser, säger Dick Wågsäter.

Hoppas på snabb uppstart

Planen är att forskarskolan ska starta snabbt, i början av 2026. Under våren fördelas doktorandplatserna mellan lärosätena och de första projekten ska förhoppningsvis utlysas före sommaren.

– Det här är ett viktigt steg för att stärka både forskning och utbildning inom ett område som är lite anonymt, men helt centralt för svensk hälso- och sjukvård. Nu får biomedicinska analytiker en tydligare akademisk väg och en möjlighet att driva utvecklingen framåt, avslutar Dick Wågsäter.

Robin Widing

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin