Nytt projekt ska minska sömnproblem vid demens

Sömnproblem är vanligt vid demenssjukdom och påverkar både den som lever med sjukdomen och närstående (partners, familj, vänner) som ger vård i hemmet. Nu inleder Sophie Gaber, docent och biträdande universitetslektor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, samt forskningsprogrammet U-CARE, ett projekt som ska minska sömnproblem via icke-farmakologiska metoder.

– Det är väldigt glädjande att ha fått det här anslaget från Familjen Kamprads stiftelse, både för mig, mina medforskare och våra icke-akademiska samarbetspartners. Samtidigt försöker vi nu bygga samarbeten med vården och andra som också blivit väldigt intresserade. Man känner att man bär deras förhoppningar på sina axlar också, säger hon.

Brittisk intervention i svensk kontext

Projektet ”SOVA” (Sleep optimisation intervention for people living with dementia and their family carers) baseras på interventionen ”DREAMS-START”, som utvecklats och visat god effekt i Storbritannien, och som nu ska anpassas till svenska förhållanden. Det ska nu utformas tillsammans med personer som lever med demens, anhöriga, vårdpersonal och organisationer inom området.

– Sömnproblem är vanliga i befolkningen, men ännu vanligare vid demens, där 25 till 40 procent drabbas. Det leder ofta till sämre livskvalitet och mindre aktivitet under dagen, även för de anhöriga som vårdar patienten i hemmet, säger Sophie Gaber.

Icke-farmakologiska insatser i fokus för bättre sömn

Sömnsvårigheter vid demens påverkar som sagt inte bara den som lever med sjukdomen, utan också de anhöriga som ofta får störd nattsömn och en ökad omsorgsbörda. Detta kan i sin tur öka risken för att både personen med demens och den anhöriga behöver mer omfattande stöd eller särskilt boende. Projektet fokuserar därför på psykosociala insatser som kan förbättra sömnrutiner utan att använda läkemedel.

– Vi vill förbättra sömnrutiner, deltagande i aktiviteter och andra vardagsfaktorer i stället för farmakologiska behandlingar. När man får en demensdiagnos brister ofta information och stöd efter diagnosen, och kunskapsnivån kring den här problematiken är ofta låg, säger Sophie Gaber.

Interventionen i projektet består av en serie sessioner där deltagarna får kunskap om sömnens betydelse, stöd kring rutiner och dygnsrytm. Dessutom får de drabbade verktyg som exempelvis ljusexponering och planering av dagliga aktiviteter, likväl som praktiska verktyg kopplade till ljusexponering, dygnsrytm, avslappningsstrategier och omvårdnadssupport. Metoden ska utvecklas i nära samarbete med målgrupperna för att säkerställa att den fungerar i svenska vardags- och vårdmiljöer.

– Målet är att anpassa interventionen till svenska förhållanden och skapa långvariga förbättringar i livskvaliteten för både personer med demens och deras anhöriga. Det finns ingen liknande icke-farmakologisk intervention i Sverige i dag, säger Sophie Gaber.

Projektet startar i oktober och kommer att pågå i tre år och finansieras med anslag om 5 500 000 kronor från Familjen Kamprads stiftelse. Ambitionen är att bidra till bättre sömn, ökad livskvalitet och en mer hållbar och personcentrerad demensvård i Sverige.

Robin Widing