DNA-analyser av miljöprover kan säkra biologisk mångfald

"Med molekylär precisionsövervakning kan vi ta reda på inte bara vilka arter som finns, utan även hur ekosystemen mår", säger Olga Vinnere Pettersson.

Det här panelsamtalet arrangeras i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet och du är även verksam vid forskningsinfrastrukturcentret SciLifeLab. Varför samlas ni kring denna fråga?

– Det är en viktig fråga eftersom det är så bråttom med att kartlägga olika arters utbredning, status och prognos. Vi förlorar arter i ett allt högre tempo. Sverige behöver också en effektivare strategi för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling inom Agenda 2030. Idag är miljöövervakning ett uppdrag som är utspritt på flera myndigheter och baserat på gammaldags metoder. Men uppdraget behöver kunna utföras i mycket större skala och med högre precision. Där har universitet och forskningsinfrastrukturer som SciLifeLab såväl kunskapen som de högteknologiska instrument som behövs.

Vilka metoder är mer effektiva för att analysera tillståndet för arter och miljö? 
– Med molekylär precisionsövervakning kan vi ta reda på inte bara vilka arter som finns utan även hur ekosystemen mår. Det kan vi göra genom standardiserade metoder där vi tar prover från olika miljöer. Därefter extraheras och analyseras dna av bioinformatiker och bearbetas av datavetare. Då kan vi exempelvis få reda på utbredningen av en mängd arter i olika typer av natur, kartlägga förekomsten av smittämnen och även göra studier över hur detta förändras över tid. Då kan vi sätta in nödvändiga åtgärder för miljöers och arters hälsa.

Vad hoppas ni på av ert deltagande i Almedalen?
– Först och främst att forskningsfinansiärer och beslutsfattare får upp ögonen för behovet av metodutveckling på detta område. Vi behöver riktade forskningssatsningar för att kunna utforma effektiva och långsiktiga biodiversitetsfrämjande åtgärder. Samtidigt vill vi föra fram till berörda myndigheter att vi är redo att samarbeta och hitta lösningar tillsammans.