Syntetisk biologi för alla – BMC sprider kunskap genom samarbete
Från vänster Kianue Fazlai, NTI-läraren Pernilla Berglund, Sahar Siddiqui, samt NTI-gymnasiets rektor Anna Wiklund. Foto: Mikael Wallerstedt
Några ungdomar lutar sig över labbänken på Biomedicinskt centrum för att studera plattorna med färgglada bakterieodlingar. I sina vita rockar kunde de tas för universitetsstudenter. Men det är gymnasieelever som inleder höstterminen med att labba på BMC.
Agarplattor med kolonier av E. coli-bakterier som uttrycker färgade proteiner från koraller. Foto: Mikael Wallerstedt
– Det här är superkul, säger Kianue Fazlai, 18 år och tredjeårselev på naturvetenskapliga programmet inriktning biotek på Procivitas Gymnasium.
Bredvid står Pernilla Berglund, lärare från NTI Gymnasium, och undrar om någon kan identifiera vilket protein det är som bakterierna producerat. Det är fjärde året hon samarbetar med Uppsala universitets Margareta Krabbe inom sin gymnasiekurs i bioteknik.
– Vi deltar i workshops och föreläsningar inom syntetisk biologi på BMC. Men det eleverna framförallt har önskat är att få göra olika laborationer inom molekylärbiologi, säger Pernilla Berglund.
19-åriga Sahar Siddiqui från årskurs 2 på NTI-gymnasiets naturvetenskapliga program vrider på skålen med de blåfärgade proteinerna som ursprungligen isolerats från koraller.
– Jag tycker om biologi, särskilt att lära mig om bakterier, celler och DNA. Jag gillar att arbeta praktiskt och ser fram emot att bli läkare i framtiden.
Anthony Forster, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi. Foto: Mikael Wallerstedt
Vill sprida forskning till skolor och allmänhet
Under tre dagar gästas BMC av elever från årskurs 2 och 3 på NTI och Procivitas Gymnasium vid Polacksbacken. Bakom arrangemanget står institutionen för cell- och molekylärbiologi samt institutionen för biologisk grundutbildning. Anthony Forster är professor i molekylärbiologi och har i många år engagerat sig i att sprida forskning till skolor och allmänhet.
– Vi vill få fler nyfikna på våra utbildningar inom bioteknik och syntetisk biologi och potentiellt inspirera unga människor till sådana yrkesval. Eller åtminstone till att förstå det här fältet och sprida kunskapen i samhället.
Före sommaren fick Anthony Forster ta emot ett Vinnova-anslag på 300 000 kronor för projektet Uppsala SynBio Hub. Han kommer bland annat att hjälpa NTI att starta Sveriges första gymnasielag i tävlingen International Genetically Engineered Machine (iGEM). Han planerar också att hjälpa Sveriges lantbruksuniversitet att starta sitt första iGEM-lag. Det är den främsta internationella tävlingen inom syntetisk biologi och Uppsala universitet har deltagit varje år sedan 2009, berättar Margareta Krabbe, universitetslektor i mikrobiologi och kursansvarig lärare för iGEM.
– Nu får gymnasieleverna möta Uppsala universitets iGEM-lag som ska tävla i Paris i oktober. Förhoppningsvis går en del elever hem och tänker att det låter spännande och vill själva vara med, säger hon.
Dessa E. coli-bakterier bär på en plasmid som kodar för ett fluorescerande protein och blir därmed fluorescerande när de utsätts för blått ljus. Foto: Mikael Wallerstedt
Projektpengarna ska även gå till mer avancerad utrustning varav delar ska kunna köpas av gymnasieskolorna, förklarar Anthony Forster.
– Det kan röra sig om maskiner för termocykling för att förstärka DNA genom så kallad PCR-teknik, till exempel för diagnostik som kan söka efter smittämnen i provmaterial. Andra är för dyra, som frysar ner till minus 80 grader eller stora centrifuger, men då kan vi istället låta eleverna komma hit och använda dem.
Samverkan kring medborgarforskning
Bland dagens presentatörer finns också Biohackeri, en Uppsalabaserad ideell förening som vill göra biologi mer tillgänglig för allmänheten. Det hoppas man kunna göra genom bland annat workshops, medborgarforskningsexperiment och större programmeringsevenemang, så kallade hackatons.
– Vi vill nå människor engagerade i makerrörelsen, bioteknik och syntetisk biologi, säger ordföranden Ismail Elouafiq. Biohacking handlar om att få biologi och teknik att smälta samman, och det kan handla om så enkla självexperiment som att spåra blodsocker- eller koffeinnivåer i kroppen.
Från vänster: Ismail Elouafiq, Biohackeri; Pernilla Berglund; Anthony Forster; Sam Flores, universitetslektor SLU; Margareta Krabbe, UU. Foto: Mikael Wallerstedt
Ismail Elouafiq fick kontakt med Anthony Forster efter ett spontanbesök på BMC, och nu planerar de två för fler aktiviteter tillsammans.
Men professorn hinner även engagera sig för andra åldersgrupper.
– I september ger jag en kurs jag haft i några år, Forskningsfronten inom livsvetenskap, vilket är en föregångare till universitetets livslångt lärande-satsning, säger Anthony Forster. Pensionärer som tagit den har sagt att de visserligen kände till den biologiska revolutionen, men nu vill de veta mer. Att få vara med och ta dem från en nivå till nästa är väldigt givande.
Anneli Björkman