Kulturen speglar en hotad biologisk mångfald
En rik och komplex biodiversitet återspeglas i kulturen, säger Wijnand Boonstra. Mikael Wallerstedt
Biologisk och kulturell diversitet går hand i hand. Det bör beaktas när vi tar ställning till hur jordens resurser ska användas, enligt Wijnand Boonstra vid Institutionen för geovetenskaper.
Wijnand Boonstra, professor i naturresurser och hållbar utveckling. Foto: Mikael Wallerstedt
Platser med rik biodiversitet har ofta också rik kulturell mångfald. Det berättar Wijnand Boonstra, professor vid Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.
– Min forskning handlar om att förstå kulturell mångfald i relation till hur människor använder naturresurser. Man kan se biodiversitet som en redskapslåda. Mycket diversitet, biologisk som kulturell, ger ökad resiliens – förmåga att anpassa sig till förändringar, säger han.
Att den biologiska mångfalden minskar i en alarmerande hastighet kan kopplas till att kulturell mångfald går förlorad – människors livsstilar liknar varandra mer och mer, världen över.
– Vi äter i större utsträckning samma saker och inte nödvändigtvis mat som produceras i vårt närområde, säger Wijnand Boonstra.
Detta leder till att diversifierade lantbruk ersätts av storskaliga lantbrukssystem som förlitar sig på ett fåtal arter. På svårtillgängliga platser, till exempel i bergsområden, eller där det finns starka, lokala traditioner som bevarar allmänningar, ser vi dock ännu lantbruk med stor variation av djur och grödor.
– Platser som glömts bort av moderniteten, säger Wijnand Boonstra.
Studier visar att människor som lever nära stor biologisk mångfald, som de är direkt beroende av för sin försörjning, har djupare förståelse för naturen. De har ett rikare ordförråd för att känna igen arter och större insikt i djurs beteende.
– En rik och komplex biodiversitet återspeglas i kulturen. När vi inte kan uppleva biologisk mångfald på samma sätt som förr blir kunskap om naturen lidande, säger Wijnand Boonstra.
Med kulturell och biologisk homogenisering kommer en syn på naturen enbart som en resurs som ska utvinnas, menar Wijnand Boonstra, och en kamp om exklusiv äganderätt.
– Sådana strider kan ses i ljuset av imperialism och kolonialism, men pågår fortfarande. Nuvarande konflikten i Sydkinesiska sjön mellan Kina och dess grannar är ett exempel. Men vi bör också se på oss själva och hur vi med vår livsstil tar naturresurser i anspråk, säger han.
För att komma till rätta med den biologiska mångfalden behöver vi också ta itu med krisen kring tillväxt och global ojämlikhet, menar Wijnand Boonstra. Styrkeområdet Evolution och biodiversitet i en föränderlig värld ser han som ett viktigt initiativ.
– Vi har en skyldighet att stoppa den kris för biologisk mångfald som vi befinner oss i och det kräver kunskap från många discipliner i samverkan. Styrkeområdet möjliggör ett tvärvetenskapligt perspektiv på hållbarhet och förståelse för kulturell mångfald i relation till biologisk mångfald, säger Wijnand Boonstra.
Sigrid Asker