Vårt vatten blir allt brunare. Det får konsekvenser för kvaliteten på vårt dricksvatten, vattnets temperatur, den biologiska mångfalden, ja till och med den globala kolcykeln. För att få reda på det aktuella hälsotillståndet hos de sötvattenresurser som finns på jorden pågår en internationell inventering av vattnets färg. Nu har vi på Uppsala universitet tagit på oss ansvaret att samla in svensk vattenfärgsdata tillsammans med landets högstadieskolor.
Inom ramen för det internationella nätverket GLEON (Global Lake Ecological Observatory Network) forskar vi på vattenkvalitetsförändringar på jorden. Vi är särskilt intresserade av förändringar i mängden organiskt kol i vatten, vilket orsakar vattnets bruna färg. Uppsala universitet har därför startat kampanjen Brunt vatten, där vi står för inrapporteringen av svensk data till forskningsdatabasen.
Kampanjen Brunt vatten riktar sig i till högstadieelever runt om i hela Sverige. Genom att samla in många vattenprover från olika platser i Sverige blir det möjligt att se vilka ytvatten som skiljer sig från mängden och i dessa kan vi sedan göra en mer utförlig provtagning. Vi kommer också att göra en kartläggning av vattnets färg över hela Sverige och analysera om det finns ett samband mellan vattnets färg och bottenfauna.
En global studie (publicerad i tidskriften ”Geophysical Research Letters”) har visat att Fräcksjön i Västergötland är den sjö som förändrats snabbast under de senaste 20 åren, jämfört med nästan 300 andra sjöar fördelade över jorden. Där blir vattnet både brunare och varmare, och det i en högre takt än temperaturökningen på land. En kortare säsong med istäckt och brunare vatten anses förklara den snabba uppvärmningen av sjön. Studiens resultat gör det särskilt intressant att göra en kartläggning av just Sveriges vatten: eftersom en så stor del som hälften av Sveriges befolkning får sitt vatten från sjöar och vattendrag är det här forskning som berör samhället i stort.
Vi hoppas att kampanjen ska bidra med ny kunskap och ökad förståelse för forskning, vilket är något som vi tror kan gynna forskningen i framtiden. Om en inte allt för lång tid ligger frågan trots allt mer i de ungas händer än i våra. I slutet av kampanjen kommer vi återkoppla till eleverna och då kan vi förhoppningsvis se vad som utgör framtida hot mot Sveriges och världens sötvattenresurser.
Prof. Gesa Weyhenmeyer,
Institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet
