Allmänt

Kursplanen är fastställd av Kulturgeografiska institutionsstyrelsen. Kursen kan läsas som fristående kurs eller programkurs, separat eller i kurspaket Samhällsgeografi A.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Mål

Syftet med kursen är att ge kunskap om grundläggande begrepp, metoder och teorier inom politisk geografi och samhällsplanering på en internationell, nationell och lokal geografisk nivå. Hur kan människors relationer till dessa nivåer ta sig uttryck och vilka faktorer är avgörande för att förstå rumsliga utfall? Det moderna samhällets politiskt geografiska sammansättning och möjligheterna att genom samhällsplanering söka styra utvecklingen är två centrala teman och kursen syftar till att öka kunskapen och förståelsen av dessa processer. Särskilt betonas samhällets politiskt geografiska utveckling och samhällets planering i en omvärldssituation som är under snabb förändring. Hur påverkas det vardagliga samhället av mellanstatliga relationer, nationalstaten och den regionala och kommunala utvecklingen? Vidare är syftet att genom konkreta tillämpningar erhålla färdigheter att med politiskt geografiska metoder beskriva och analysera aktuella problemområden.

Efter avslutad kurs förväntas studenten

- ha grundläggande kunskap och förståelse för förhållandet mellan disciplinen politisk geografi och samhällsplanering

- kunna återge de väsentliga grunddragen i idéhistorien som ligger till grund för globala, överstatliga och mellanstatliga relationer

- förstå nationalism utifrån staters geopolitiska positioner

- kunna diskutera samhällelig rättvisa utifrån skilda teorier och dess begreppsapparater

- kunna redogöra för det moderna samhällets politiskt-geografiska sammansättning och möjligheterna att genom samhällsplanering söka styra utvecklingen

- kunna redogöra för samhällsplaneringens grundelement, planeringsideologier och framtidsvisioner

- kunna redogöra för samspelet mellan översiktlig och konkret samhällsplanering på nationell, regional och lokal nivå

- kunna diskutera betydelsen av den offentliga planeringen för geografisk variation av fysiska, ekonomiska och sociala faktorer

- kunna beskriva och analysera aktuella samhälleliga problem genom konkreta tillämpningar av geografiska metoder.

- i en promemoria behandla en frågeställning som är direkt knuten till kursens två huvudämnen: politisk geografi och samhällsplanering

- vid ett seminarium försvara och diskutera sin promemoria samt genomföra en opposition på en annan promemoria

Innehåll

Kursen inleds med en idéhistorisk översikt som beskriver förhållandet mellan disciplinen geografi och politisk geografi samt planering. I ett nästa steg behandlas globala, överstatliga och mellanstatliga relationer. Hur kan vi förstå nationalism utifrån staters geopolitiska positioner? Vad innebär centralisering och decentralisering i politiskt-administrativa system, för aktörerna liksom för samhället i sin helhet? Påföljande tema gäller samhällelig rättvisa och dess begreppsligande i skilda teorier med utgångspunkt i till exempel nutidens USA, Östeuropa och Sydafrika. På vilket sätt och av vem formas dagens rättvisediskurs? Därefter behandlas regionalisering, den svenska regionalpolitiken och anpassningen till EU. Samhällsplaneringens grundelement, utformningen av planeringsideologier och framtidsvisioner är nästa tema. Hur samspelar översiktlig och konkret samhällsplanering på nationell, regional och lokal nivå? Vilken betydelse har den offentliga planeringen för den geografiska variationen av fysiska, ekonomiska och sociala faktorer? Planeringens möjligheter och begränsningar, den kommunala utvecklingsplaneringen samt förhållandet mellan planering och samhälle uppmärksammas. Avslutningsvis sammanförs kursens olika delmoment genom att i termer av rationalitet och makt kontextualisera den politiska geografin och samhällets planering.

Knutet till de olika momenten ingår i kursen datorövningar, seminarier, litteraturpromemoria och exkursion.

Undervisning

Undervisningen kan bestå av föreläsningar, lektionsundervisning, övningar, handledning, seminarier, författande av PM och exkursioner. All undervisning, förutom föreläsningar, är obligatorisk.

Examination

Skriftlig tentamen samt obligatoriska moment. Kursen rapporteras i form av två delmoment. A) skriftlig tentamen (betyg U/G/VG), respektive B) övriga obligatoriska moment i kursen (betyg U/G). Betyg på hel kurs avgörs av betyget på tentamen.