Behörighetskrav

120 hp, inklusive alt. 1) 40 p/60 hp biologi samt 20 p/30 hp kemi eller 20 p/30 hp geovetenskap.

alt 2) 60 p/90 hp biologi.

Mål

Kursens övergripande syfte är att studenterna skall kunna väva ihop olika delar av limnologin så att de inom sin framtida yrkesverksamhet skall kunna arbeta med frågor som anknyter till akvatiska system eller närliggande områden.

Efter kursen skall studenten kunna

• förstå och redogöra för struktur och funktion hos olika akvatiska system förstå och redogöra för de processer som leder till en hållbar utveckling av akvatiska system
• förstå och redogöra för bakteriernas roll i omsättningen av olika ämnen i akvatiska system
• analysera och utvärdera abiotiska förhållanden i olika akvatiska system
• identifiera och beskriva kvantitativt viktiga arter och karaktärsarter för olika akvatiska system, inkluderande växtplankton, fastsittande alger och högre växter samt djurplankton, bottenfauna och fisk självständigt utföra vattenprovtagningar och använda vanligt förekommande vattenkemiska analysmetoder
• självständigt utföra kvalitativa provtagningar och analyser av plankton, bottenfauna och fisk
• sammanställa och bearbeta fält- och laboratoriedata
• redovisa och förklara resultat från undersökningar i akvatisk miljö såväl muntligt som skriftligt
• aktivt deltaga i diskussioner under seminarier och gruppövningar
• göra jämförande kritiska analyser av olika data
• kommunicera principer, problem och forskningsresultat med specialister och ickespecialister i frågor som ligger inom ramen för kursens innehåll. För studenter som läser kursen som startkurs på masterprogrammet i biologi ingår delkursen Aktuella trender i biologin. Efter denna delkurs ska studenten
• visa insikt om biologins forskningsfront, historia och roll i samhället samt biologers yrkesliv
• visa insikt i genusperspektiv, forskningsetik och vetenskapsfilosofi

Innehåll

Kursen omfattar både fysikaliska, kemiska och biologiska delar. Olika sjötyper studeras såsom näringsrika slättlandssjöar och näringsfattiga skogssjöar samt rinnande vatten.

Abiotiska förhållanden: Sjömorfometri. Vattnets optiska och termiska egenskaper, lösta gaser, spårämnen, näringsämnen, lösta salter och organiska ämnen. I avsnittet ingår även provtagningsteori, sedimentologi, paleolimnologi och en orientering om vattenmiljöproblem som eutrofiering och försurning

Biotiska förhållanden: Primär- och sekundärproducenter: växtplankton, fastsittande alger, strandväxter, flytbladsväxter och undervattensväxter samt djurplankton, bottenfauna och fisk. Kvantitativt viktiga arter, karaktärsarter för olika sjötyper och föroreningsindikerande arter behandlas. Även organismers årstidsvariation och dess styrfaktorer, samt tillväxt och näringsval hos olika organismgrupper ingår i denna del av limnologikursen. Dessutom ingår mikrobiell limnologi samt bakteriernas roll i kolets, kvävets, fosforns, järnets och svavlets kretslopp samt aeroba och anaeroba mikrobiella processer.

Fältkurs: Praktisk träning i provtagnings- och analysmetodik, träning i självständigt arbete och gruppsamarbete samt i muntlig och skriftlig framställning. Under fältkursen skall de olika delarna av limnologin vävas ihop till en enhet och ge studenterna en ökad insikt i de limniska ekosystemens struktur och funktion.

Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar, gruppundervisning, seminarier, fältkurs och laborationer. Delkursen Aktuella trender i biologin löper som en seminarieserie under hela kursen.

Examination

För godkänt på delkursen artkunskap (3 hp) fordras att alla delprov på artkunskap är godkända. För godkänt på fältkursen (4 hp) gäller obligatorisk närvaro och godkända rapporter. Teoridelen (6 hp) fordrar deltagande i obligatoriska seminarier och laborationer samt godkänt resultat på skriftligt prov. För delkursen Aktuella trender i biologin (2 hp) fordras närvaro och aktivt deltagande i seminarier.

Övriga föreskrifter

Kursen kan ej samtidigt tillgodoräknas i examen med 1BG202 Limnologi.