Behörighetskrav

Alt. 1) Biologi, 53 p/80 hp motsvarande basblocket i biologi inom Kandidatprogrammet i biologi, Alt 2) kemi 60 hp och biologi minst 15 hp motsvarande Organismernas evolution och mångfald, Alt 3) geovetenskap 30 hp och biologi minst 15 hp, motsvarande Organismernas evolution och mångfald. Dessutom krävs Floristik och faunistik 7,5 hp för samtliga alternativ.

Mål

Ett av huvudsyftena med denna kurs är att studenterna skall kunna väva ihop olika delar av limnologin så att de inom sin framtida yrkesverksamhet skall kunna arbeta med frågor som anknyter till akvatiska system eller närliggande områden.

Efter kursen skall studenten kunna

• förstå och redogöra för struktur och funktion hos olika akvatiska system
• förstå och redogöra för viktiga processer inom och mellan olika delar av ett akvatiskt system
• förstå och redogöra för de processer som leder till en hållbar utveckling av akvatiska system
• förstå och redogöra för bakteriernas roll i omsättningen av olika ämnen i akvatiska system
• identifiera och beskriva kvantitativt viktiga arter och karaktärsarter för olika akvatiska system, inkluderande växtplankton, fastsittande alger och högre växter samt djurplankton, bottenfauna och fisk
• självständigt utföra vattenprovtagningar och använda vanligt förekommande vattenkemiska analysmetoder
• självständigt utföra kvalitativa provtagningar och analyser av plankton, bottenfauna och fisk
• sammanställa och bearbeta fält- och laboratoriedata
• redovisa och förklara resultat från undersökningar i akvatisk miljö såväl muntligt som skriftligt
• aktivt deltaga i diskussioner under seminarier och gruppövningar
• göra jämförande kritiska analyser av olika data
• Kommunicera principer, problem och forskningsresultat med specialister och ickespecialister i frågor som ligger inom ramen för kursens innehåll.

Innehåll

Kursen omfattar både fysikaliska, kemiska och biologiska delar. Olika sjötyper studeras såsom näringsrika slättlandssjöar och näringsfattiga skogssjöar samt rinnande vatten.

Abiotiska förhållanden. Sjömorfometri. Vattnets optiska och termiska egenskaper, lösta gaser, spårämnen, näringsämnen, lösta salter och organiska ämnen. I avsnittet ingår även provtagningsteori, sedimentologi, paleolimnologi och en orientering om vattenmiljöproblem som eutrofiering och försurning

Biotiska förhållanden. Primär- och sekundärproducenter: växtplankton, fastsittande alger, strandväxter, flytbladsväxter och undervattensväxter samt djurplankton, bottenfauna och fisk. Kvantitativt viktiga arter, karaktärsarter för olika sjötyper och föroreningsindikerande arter behandlas. Även organismers årstidsvariation och dess styrfaktorer, samt tillväxt och näringsval hos olika organismgrupper ingår i denna del av limnologikursen. Dessutom ingår mikrobiell limnologi samt bakteriernas roll i kolets, kvävets, fosforns, järnets och svavlets kretslopp samt aeroba och anaeroba mikrobiella processer.

Fältkurs. Praktisk träning i provtagnings- och analysmetodik, träning i självständigt arbete och gruppsamarbete samt i muntlig och skriftlig framställning. Under fältkursen skall de olika delarna av limnologin vävas ihop till en enhet och ge studenterna en ökad insikt i de limniska ekosystemens struktur och funktion.

Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar, gruppundervisning, seminarier, fältkurs och laborationer.

Examination

För godkänt på delkursen artkunskap (3 hp) fordras att alla delprov är godkända. För godkänt på fältkursen 4 hp gäller obligatorisk närvaro och godkända rapporter. Teoridelen (8 hp) fordrar deltagande i obligatoriska seminarier och laborationer samt godkänt resultat på skriftligt prov.

Övriga föreskrifter

Kan ej samtidigt tillgodoräknas med 1BG380 Limnologi I D.