Allmänt

Kursplanen är inrättad av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2007-01-24. Kursplanen fastställs av styrelsen för Institutionen för freds- och konfliktforskning. Den reviderades 2011-08-15 och gäller fr.o.m. samma datum.

Kursen ges endast under höstterminen. Kursen kan ingå i politices kandidatprogrammet, Samhällsvetarprogrammet, Freds- och utvecklingsstudier samt utnyttjas som fristående kurs.

Behörighetskrav

Freds- och konfliktkunskap B, 30 hp, eller motsvarande.

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

* förklara och diskutera centrala frågeställningar och teorier inom konflikters uppkomst, utveckling och lösning

* utforma och värdera grundläggande forskningsupplägg genom att relatera teori, metod och empiriska data till varandra

* jämföra och kritiskt värdera olika förklaringsmodeller för konflikters uppkomst och utveckling

* förklara övergripande mönster i konflikters uppkomst, utveckling och lösning

* självständigt söka, insamla och värdera information och vetenskapliga arbeten om väpnade konflikter

* aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner, genomföra kortare presentationer, samt opposition och försvar av ett självständigt arbete

* på egen hand kunna genomföra enklare empiriska undersökningar av både kvantitativ och - kvalitativ karaktär

* ha god kunskap om skillnaden mellan beskrivande och förklarande frågeställningar

* ha god kunskap om kvantitativa och kvalitativa analysteknikers relativa styrkor och svagheter

* ha god kunskap om problemen med att belägga orsakssamband

* ha god förmåga att tolka resultat från enklare kvalitativa och kvantitativa analyser

* ha grundläggande färdigheter i statistisk databearbetning med hjälp av dator

* ha grundläggande kunskap om statistisk inferens

* självständigt lösa uppgifter inom givna tidsramar

Innehåll

Utbildningens mål är att ge fördjupade kunskaper i teori och metod inom freds- och konfliktforskningen samt att ytterligare öva förmågan till att självständigt genomföra vetenskapliga studier. Till detta hör också att uppöva förståelsen av hur ett speciellt forskningsobjekt är relaterat till generella teoretiska problem som behandlas i forskningslitteraturen.

Kursen består av tre delar:

Moment 1a. Metod (7,5 hp)

Momentet är inriktat på ett studium av olika vetenskapliga forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp utreds och där forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. De kvantitativa teknikerna ägnas dock särskild uppmärksamhet. Ett viktigt inslag i kursen är också att ge de studerande insikt i de relativa styrkor och svagheter som är förknippade med kvalitativa och kvantitativa analyser. Frågan om hur man kan belägga orsakssamband inom freds- och konfliktforskningen utgör ett annat viktigt inslag i momentet. Forskningsprocessens olika led - problemformulering, undersökningsdesign, datainsamling, tolkning, förklaring och rapportering - utgör också en viktig del. En stor del av arbetet sker i form av praktiska färdighetsövningar och med hjälp av dator. Momentet ges i samarbete med Statsvetenskapliga institutionen.

Moment 1b. Alternativ metod (7,5 hp)

Kursen ges endast för de studenter på C-kursen som redan läst Statsvetenskaplig Metod C 5 poäng vid Uppsala universitet. Syftet med denna kurs är att fördjupa studenternas metodkunskaper särskilt avseende vetenskaplig metod såsom den faktiskt tillämpas inom forskningsfronten i freds- och konfliktforskning. Efter genomgången kurs skall studenterna ha en avsevärt ökad kunskap om hur forskningen bedrivs, samt ökad förmåga att själv genomföra enklare forskningsuppgifter, t.ex. i form av en C- eller D-uppsats. Ett sekundärt mål är att göra studenterna bekanta med några av de senaste forskningsresultaten inom ett antal aktuella forskningsområden.

Moment 2. Analysing arguments in conflict studies (7,5 hp)

I kursen ges en fördjupad orientering om teoretiska ansatser inom freds- och konfliktforskningen. Särskild uppmärksamhet ägnas sambandet mellan teori och metod inom några centrala problemområden. Häri ingår att belysa hur skilda teoretiska ansatser och metoder kan utnyttjas i analysen av ett givet forskningsproblem. Stor uppmärksamhet ägnas också åt fördjupad förståelse av teoretiska utsagors bärkraft och roll i forskningsdebatter. Kursen behandlar kriterier för bedömning av hållbarheten hos argument, hypoteser och teorier. I detta sammanhang belyses också riktlinjer för att analysera ståndpunkter i en forskningsdebatt.

Moment 3. Uppsats (15 hp)

Momentet syftar till författandet av en C-uppsats. Uppsatsen ska skrivas självständigt och kursen omfattar även träning i att kritiskt och konstruktivt opponera på en annan uppsats samt att försvara sin egen uppsats. Handledning sker i små grupper.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Modul 1: Metodkursen ges i samarbetet med Statsvetenskapliga institutionen och undervisningen sker huvudsakligen på svenska. I de andra modulerna hålls föreläsningar på engelska men studenterna kan välja om de vill följa seminarier på engelska eller svenska.

Examination

Examinationen sker huvudsakligen genom skriftliga inlämnings- och övningsuppgifter (PM). Det avslutande momentet examineras genom ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng som skall försvaras i ett avslutande seminarium. Därtill kommer opposition av uppsats. Studenten kan själv välja examination på svenska eller engelska.

Betygsgrader: Betygen Underkänd, Godkänd, och Väl godkänd används. Betygskriterier delas ut vid början av varje kursmodul. För att få väl godkänt på hela c-kursen måste man få väl godkänt på uppsatsmomentet.