Allmänt

Kursen kan ingå i masterprogrammet religionsvetenskap, 120 hp

Behörighetskrav

Kandidatexamen med huvudområde inom något samhällsvetenskapligt, humanistiskt eller religionsvetenskapligt område eller 120 hp avklarade kurser på grundnivå inklusive 90 hp inom något religionsvetenskapligt huvudområde. Dessutom krävs kunskaper i svenska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå.

Mål

Kursens mål är att ge fördjupade och specialiserade kunskaper inom systematisk teologi, livsåskådningsforskning, religionsfilosofi och etik. Kursen ger en fördjupad förmåga att tillämpa vetenskaplig teori och metod i en självständig analys av teologiska, filosofiska och etiska problemställningar. Kursen ger ingående kännedom om pågående forskning inom tros- och livsåskådningsvetenskap och lägger stor vikt vid teoretisk medvetenhet och förmåga till kritisk analys.

Inom ramen för kursen fördjupar studenten sina kunskaper inom ämnesområdet Tros- livsåskådningsvetenskap genom att antingen skriva en forskarförberedande uppsats om 15 hp (alternativ 1) eller inhämta två litteraturkurser om vardera 7,5 hp (alternativ 2).

Efter avslutade kurser förväntas studenten kunna:

• Med hög grad av självständighet identifiera och formulera teologiska, filosofiska och etiska problem som gäller livsåskådningar och reformatorisk teologi, naturvetenskap och miljö samt politisk etik och spiritualitet.
• Kritiskt analysera teologiska, filosofiska och etiska teorier som behandlar dessa problem.
• Med hög grad av självständighet formulera argumentera för ett ställningstagande
• Presentera analyser, kritik och förslag till lösningar på dessa problem för en akademisk såväl som en icke-akademisk målgrupp i tal och skrift.
• Att i diskussion med andra kunna förhålla sig kritiskt till egna värderingar och föreställningar.

Efter avslutat uppsatsarbete förväntas studenten kunna:

• med hög grad av självständighet avgränsa, utforma och genomföra en forskningsuppgift inom något av områdets forskningsämnen.
• kritiskt förhålla sig till olika vetenskapsfilosofiska teorier och metodologiska ansatser inom tros- och livsåskådningsvetenskapen
• försvara sin uppsats på ett vetenskapligt sätt, samt genomföra en konstruktiv opposition på en medstudents arbete.

Innehåll

Alternativ 1: kursen består av en uppsats, 15 hp

Alternativ 2: kursen består av två delkurser om vardera 7,5 hp

Alternativ 1: Uppsatsskrivande 15 hp

Kursen omfattar ett större uppsatsarbete på 15 hp. Kursen inleds med ett antal seminarier kring vetenskapsfilosofiska och metodologiska problem. Därefter formulerar studenten en problemställning, väljer undersökningsmaterial samt ett teoretiskt grepp och metodologisk ansats på ett självständigt sätt. Under uppsatsskrivandet ges regelbunden handledning. Under skrivandet deltar studenten också i det högre seminariet inom det valda ämnet, uppsatsen ventileras även inom ramen för detta högre seminarium.

Alternativ 2: Två delkurser 15 hp

I kursen ingår två delkurser, nämligen (a) Reformation, spiritualitet och politik, 7,5 hp samt (b) Livsåskådning, naturvetenskap och miljö. 7,5 hp. Var och en av dessa kurser består av en föreläsningsserie samt en valfri litteraturkurs.

Inom ramen för delkursen om Reformation, spiritualitet och politik inhämtas en av följande litteraturkurser:

- Demokrati, religion och politisk etik

Kursen syftar till att kritiskt granska skilda teorier inom politisk teori och kristen socialetik. I vilken utsträckning kan religiösa föreställningar åberopas som grund för politiska ställningstaganden i ett nutida liberalt och demokratiskt samhälle? Vilket är förhållandet mellan kristen tro och politisk etik?

- Teorier om jämlikhet och rättvisa

Målet för denna kurs är att analysera skilda teorier om rättvisa och att kritiskt reflektera over frågorna om rättvisans innebörd och dess berättigande. Inom kursen analyseras de teorier om rättvisa som möter inom såväl politisk liberalism som kommunitarism. Vidare studeras frågan om hur teorier om jämlikhet kan bedömas inom ramen för kristen socialetik. Vad innebär en teori om rättvisa som tar hänsyn till de skillnader som finns mellan olika sociala och kulturella kontexter?

- Spiritualitet och mystik

Ibland beskrivs reformationen på 1500-talet som en process som i grund och botten handlade om två saker, nämligen spiritualitet och politik. Vissa forskare menar att religiös tro idag återigen främst intresserar människor antingen som en betydelsefull faktor i samhällslivet (politik) eller som en resurs för personlig, andlig utveckling (spiritualitet).Inom religionsfilosofin finns en lång tradition av spiritualitetsforskning. Denna forskning har främst varit inriktad på de aspekter av religiös tro som brukar beskrivas som mystik. Den här kursen erbjuder en introduktion till den religionsfilosofiska mystikforskningen. I centrum för religionsfilosofernas mystikintresse och för den här kursen står frågorna: Vad kännetecknar en mystik erfarenhet? Kan mystiska erfarenheter framföras som goda argument för tron att Gud finns?

- Religion, individ och samhälle

Religionens ökade synlighet i det offentliga rummet har påverkat allt fler religionsfilosofer att ändra fokus från frågor om religiösa övertygelsers kunskapsteoretiska status till frågor rörande religionens positiva och negativa effekter på individ och samhällsliv. Åtskilliga filosofer är skeptiska till alla former av religiös inblandning i demokratiska samhällens politiska liv, medan andra argumenterar för att religion skall ses som en positiv resurs som demokratin i långa loppet inte klarar sig utan. Kursen ser närmare på några centrala områden i debatten.

- Reformationens teologi

I denna kurs behandlas reformationstidens brokiga teologiska landskap i Europa. Centrala teologiska uppfattningar inom reformatorisk teologi analyseras. Samtidigt uppmärksammas också kvinnors roll inom reformationen och katolskt liv under reformationstiden. Syftet är att kritiskt och konstruktivt bearbeta skilda teologiska positioner.

- De yttersta tingen

Här studeras och analyseras kritiskt frågeställningar inom kristen eskatologi. Framför allt vad gäller föreställningar om livet efter döden. Eskatologin relateras till andra loci i kristen troslära. Dessutom berörs eskatologiska föreställningar utanför kristen tradition.

Inom ramen för delkursen om livsåskådning, naturvetenskap och miljö inhämtas en av följande litteraturkurser:

- Hållbar utveckling och global rättvisa

Denna kurs behandlar skilda teorier om utveckling och global rättvisa inom politisk filosofi och kristen socialetik. Inom kursen studeras olika teorier om rättvisa och skilda modeller för en global rättvisa. Vidare behandlas olika teorier om utveckling och särskilt frågan om vad en hållbar utveckling kan innebära. Frågan ställs om det är möjligt och önskvärt att utforma en global etik.

- Djurens rätt och naturens värde

Målet för denna kurs är att studera och kritiskt granska skilda miljöetiska och djuretiska teorier. Har naturen ett värde i sig eller är den värdefull främst som ett medel till vad som är gott för människor och djur? Har djur samma rättigheter som människor och hur kan i så fall dessa rättigheter berättigas? Dessa frågor behandlas i kursen, som särskilt uppmärksammar relationen mellan människosyn, natursyn och etisk teori.

- Naturvetenskap och religion

Vetenskap lyfts ofta fram som paradigmexemplet på rationalitet och kunskap, men vad är kunskap och rationalitet egentligen och var går dess gränser? Kan och ska vetenskapen fungera som en norm också för religion och livsåskådning eller gäller helt andra ideal i dessa sammanhang? Hur förhåller sig egentligen vetenskap och religion till varandra? Några mycket olika svar på dessa frågor presenteras och analyseras.

- Människosyn i naturvetenskap, filosofi och teologi

Det verkar nästan omöjligt att inte ha en uppfattning om vem människan är eftersom vi alla måste kunna förutse och bedöma andra människors handlande. Kursens syfte är att kritiskt granska flera olika teorier om människans natur och att behandla frågan om vilket bidrag inte bara vetenskap utan också filosofi och religion ger till en förståelse av vem egentligen är, varför vi finns här, var vi kommer ifrån och vart vi är på väg.

- Att studera livsåskådningar – teoretiska och metodiska möjligheter

Denna kurs sätter fokus på aktuella teorier och metodologiska angreppssätt för studier av olika livsåskådningar. Såväl empiriskt som litteraturvetenskapligt och filosofiskt inriktade metoder inom livsåskådningsforskning uppmärksammas.

- Ateism, tro och politisk teologi

Syftet med denna kurs är att kritiskt och konstruktivt analysera agnostiska och ateistiska livsåskådningsalternativ i västerländsk idétradition. Kursen behandlar särskilt materialism, holism samt nyare former av ateism.

Alternativ 1: Uppsatsskrivande, 15 hp

Kursen omfattar ett större uppsatsarbete på 15 hp. Kursen inleds med ett antal seminarier kring vetenskapsfilosofiska och metodologiska problem. Därefter formulerar studenten en problemställning, väljer undersökningsmaterial samt ett teoretiskt grepp och metodologisk ansats på ett självständigt sätt. Under uppsatsskrivandet ges regelbunden handledning. Under skrivandet deltar studenten också i det högre seminariet inom det valda ämnet, uppsatsen ventileras även inom ramen för detta högre seminarium.

Alternativ 2: Två delkurser, 15 hp

I kursen ingår två delkurser, nämligen (a) Reformation, spiritualitet och politik, 7,5 hp samt (b) Livsåskådning, naturvetenskap och miljö. 7,5 hp. Var och en av dessa kurser består av en seminarieserie samt en valfri litteraturkurs.

Inom ramen för delkursen om Reformation, spiritualitet och politik inhämtas en av följande litteraturkurser:

- Demokrati, religion och politisk etik

Kursen syftar till att studenten skall kritiskt granska skilda teorier inom politisk teori och kristen socialetik. I vilken utsträckning kan religiösa föreställningar åberopas som grund för politiska ställningstaganden i ett nutida liberalt och demokratiskt samhälle? Vilket är förhållandet mellan kristen tro och politisk etik?

- Teorier om jämlikhet och rättvisa

Målet för denna kurs är att analysera skilda teorier om rättvisa och att kritiskt reflektera over frågorna om rättvisans innebörd och dess berättigande. Inom kursen analyseras de teorier om rättvisa som möter inom såväl politisk liberalism som kommunitarism. Vidare studeras frågan om hur teorier om jämlikhet kan bedömas inom ramen för kristen socialetik. Vad innebär en teori om rättvisa som tar hänsyn till de skillnader som finns mellan olika sociala och kulturella kontexter?

- Spiritualitet och mystik

Ibland beskrivs reformationen på 1500-talet som en process som i grund och botten handlade om två saker, nämligen spiritualitet och politik. Vissa forskare menar att religiös tro idag återigen främst intresserar människor antingen som en betydelsefull faktor i samhällslivet (politik) eller som en resurs för personlig, andlig utveckling (spiritualitet).Inom religionsfilosofin finns en lång tradition av spiritualitetsforskning. Denna forskning har främst varit inriktad på de aspekter av religiös tro som brukar beskrivas som mystik. Den här kursen erbjuder en introduktion till den religionsfilosofiska mystikforskningen. I centrum för religionsfilosofernas mystikintresse och för den här kursen står frågorna: Vad kännetecknar en mystik erfarenhet? Kan mystiska erfarenheter framföras som goda argument för tron att Gud finns?

- Religion, individ och samhälle

Religionens ökade synlighet i det offentliga rummet har påverkat allt fler religionsfilosofer att ändra fokus från frågor om religiösa övertygelsers kunskapsteoretiska status till frågor rörande religionens positiva och negativa effekter på individ och samhällsliv. Åtskilliga filosofer är skeptiska till alla former av religiös inblandning i demokratiska samhällens politiska liv, medan andra argumenterar för att religion skall ses som en positiv resurs som demokratin i långa loppet inte klarar sig utan. Kursen ser närmare på några centrala områden i debatten.

- Reformationens teologi

I denna kurs skall studenten förvärva fördjupad kunskap om reformationstidens brokiga teologiska landskap I Europa. Vidare skall studenten utveckla sin förmåga till såväl ett idéhistoriskt studium av reformationstiden som till mera kritiska och konstruktiva bearbetningar av reformationstidens teologi. Studenten skall också utveckla sin förståelse för reformationstidens mångfald.

- De yttersta tingen

I denna kurs skall studenten utveckla sin förmåga att med hög grad av självständighet kritiskt och konstruktivt analysera frågeställningar inom kristen eskatologi, framför allt vad gäller föreställningar om livet efter döden. Studenten skall också förvärva kunskaper om hur eskatologin kan relateras till andra loci i kristen troslära, samt om hur kristen eskatologi kan relateras till eskatologiska föreställningar utanför kristen tradition.

Inom ramen för delkursen om livsåskådning, naturvetenskap och miljö inhämtas en av följande litteraturkurser:

- Hållbar utveckling och global rättvisa

Målet för denna kurs är att studenten skall inhämta kunskaper om skilda teorier om utveckling och global rättvisa inom politisk filosofi och kristen socialetik. Inom kursen behandlas olika teorier om rättvisa och skilda modeller för en global rättvisa. Vidare behandlas olika teorier om utveckling och särskilt frågan om vad en hållbar utveckling kan innebära. Frågan ställs om det är möjligt och önskvärt att utforma en global etik.

- Djurens rätt och naturens värde

Målet för denna kurs är att studenten skall inhämta fördjupade kunskaper om miljöetiska och djuretiska teorier. Har naturen ett värde i sig eller är den värdefull främst som ett medel till vad som är gott för människor och djur? Har djur samma rättigheter som människor och hur kan i så fall dessa rättigheter berättigas? Dessa frågor behandlas i kursen, som särskilt uppmärksammar relationen mellan människosyn, natursyn och etisk teori.

- Naturvetenskap och religion

Vetenskap lyfts ofta fram som paradigmexemplet på rationalitet och kunskap, men vad är kunskap och rationalitet egentligen och var går dess gränser? Kan och ska vetenskapen fungera som en norm också för religion och livsåskådning eller gäller helt andra ideal i dessa sammanhang? Hur förhåller sig egentligen vetenskap och religion till varandra? Några mycket olika svar på dessa frågor presenteras och analyseras.

- Människosyn i naturvetenskap, filosofi och teologi

Det verkar nästan omöjligt att inte ha en uppfattning om vem människan är eftersom vi alla måste kunna förutse och bedöma andra människors handlande. Kursens syfte är att kritiskt granska flera olika teorier om människans natur och att behandla frågan om vilket bidrag inte bara vetenskap utan också filosofi och religion ger till en förståelse av vem egentligen är, varför vi finns här, var vi kommer ifrån och vart vi är på väg.

- Att studera livsåskådningar – teoretiska och metodiska möjligheter

Genom denna kurs skall studenten med hög grad av självständighet utveckla sin teoretiska och metodiska färdighet i studiet av livsåskådningar. Särskilt skall studenten förvärva insikt i och självständigt kunna tillämpa såväl empiriskt som litteraturvetenskapligt och filosofiskt inriktade metoder inom livsåskådningsforskningen.

- Ateism, tro och politisk teologi

Genom denna kurs skall studenten med en hög grad av självständighet utveckla sin förmåga att kritiskt och konstruktivt förhålla sig till agnostiska och ateistiska livsåskådningsalternativ i västerländsk idétradition. Särskilt skall studenten förvärva fördjupade kunskaper om materialism och holism.

Undervisning

Alternativ 1

Undervisning på uppsatskursen består av seminarier om vetenskapsteori och metod samt enskild handledning. Deltagande i högre seminarium inom aktuellt forskningsämne är obligatoriskt.

Under uppsatsskrivandet ges regelbunden handledning. Studenten har rätt till ett visst antal timmar för handledning och timantalet är relaterad till uppsatsens omfattning. Handledning ges bara under uppsatskursens gång. Om studenten omregistrerar sig på uppsatskurs och de tidigare timmarna för handledning är förbrukade ges inte nya timmar för handledning.

Alternativ 2

Undervisningen på kursen består av föreläsningar. Litteraturkurserna inhämtas genom enskilt studium.

Examination

Uppsatsen, 15 hp, examineras genom framläggning i det högre seminariet inom det valda forskningsämnet. Därutöver fordras aktivt deltagande i det högre seminariets seminarieserie.

Litteraturkurserna examineras genom PM och muntlig tentamen (7,5 hp + 7,5 hp).

Övriga föreskrifter

För fullgjord kurs krävs minst 75% närvaro på de undervisningsmoment som beskrivs i kursplanen. Frånvaro därutöver kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) som beslutas av kursansvarig lärare.

För att studenter i den gamla studieordningen och på religionsvetenskapligt program 140/160 poäng skall kunna placera kursen på D-nivå krävs att kursen tros- och livsåskådningsvetenskap C2 är avklarad.

Litteraturkurser väljs i samråd med examinator, varvid hänsyn skall tas till ämnet för den E-uppsats som studenten har för avsikt att skriva.

Om studenten avser att skriva en E-uppsats i ämnet etik rekommenderas den studerande att inhämta två av litteraturkurserna (a) Demokrati, religion och politisk etik, (b) Teorier om jämlikhet och rättvisa, (c) Hållbar utveckling och global rättvisa eller (d) Djurens rätt och naturens värde.

Om studenten avser att skriva en E-uppsats i ämnet religionsfilosofi rekommenderas den studerande att inhämta två av litteraturkurserna (a) Spiritualitet och mystik, (b) Naturvetenskap och religion, (c) Religion, individ och samhälle eller (d) Människosyn i naturvetenskap, filosofi och teologi.

Om studenten avser att skriva en E-uppsats i ämnet systematisk teologi med livsåskådningsforskning rekommenderas den studerande att inhämta två av litteraturkurserna (a) Reformationens teologi, (b) De yttersta tingen, (c) Att studera livsåskådningar – teoretiska och metodiska möjligheter, eller (d) Ateism, tro och politisk teologi.

Notera att angivna undervisningsformer kan komma att ändras till självstudier om studentantalet är mycket litet.

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.