Behörighetskrav

180 hp inom biologi, (bio-)medicin, bioteknologi, farmaci, farmaceutisk biovetenskap, (farmaceutisk)kemi, medicinsk vetenskap, agronomi, husdjursvetenskap, veterinärmedicin.

Mål

Syftet med kursen är att ge studenterna fördjupad kunskap om infektionssjukdomar och infektionsagens hos såväl lantbrukets djur som sport- och sällskapsdjur. Kursen ska också ge övergripande kunskap om sjukdomsmekanismer på individ- och cellnivå med betoning på interaktionen mellan sjukdomsalstrande agens och värdens immunsystem.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• redogöra för struktur, funktion, livscykel samt sjukdomsframkallande förmåga hos de viktigaste parasitära protozoerna, helminterna och leddjuren hos husdjur och människa
• förklara generella principer för att förebygga och behandla parasitinfektioner
• redogöra för mikrosvampars grundläggande biologi och sjukdomsalstrande förmåga
• redogöra för mekanismer som reglerar interaktioner mellan värdens immunförsvar och mikroorganismer viktiga för veterinärmedicinen och hur dessa modulerar och undviker immunförsvaret
• redogöra för de metodmässiga principer och problem som gäller för veterinärmedicinsk diagnostik och övervakning av smittämnen och deras spridning
• redogöra för mekanismer och strategier för olika vaccinationsmetoder samt kritiskt värdera för- och nackdelar med dessa
• redogöra för de speciella problem och lösningar som vaccinering mot veterinärmedicinskt viktiga infektionssjukdomar innebär
• redogöra för struktur, funktion, livscykel samt sjukdomsframkallande förmåga hos de mikroorganismer som förorsakar infektionssjukdomar av stor veterinärmedicinsk betydelse
• självständigt söka, sammanställa, värdera och kritiskt tolka relevant litteratur och information utifrån en given frågeställning samt kritiskt analysera metoder och tolka resultat och diskutera dessa såväl muntligt som skriftligt

Innehåll

Kursen är uppdelad i tre delmoment: Parasitologi, 5 hp, Mykologi, 3 hp, Veterinärmedicinsk infektionsbiologi, 7 hp

Föreläsningar i parasitologi omfattar förekomst och klassificering av olika parasiter inkluderande protozoer, artropoder och helminter. Parasiternas livscykel, uppbyggnad och biologi behandlas samt hur olika parasiter interagerar med immunsystemet, förökas och sprids mellan olika värdorganismer.

Vid föreläsningar i mykologi behandlas mikrosvampars grundläggande biologi, patogena svampar och mykotoxiner samt antibiotikabehandling och andra metoder för att förhindra svampars tillväxt. På laborationerna ska studenterna preparera och i mikroskop identifiera svampar. Genom ett litteraturprojekt ska studenterna förvärva och förmedla kunskap om någon särskilt utvald humanpatogen svamp.

Föreläsningarna i veterinärmedicinsk infektionsbiologi behandlar olika smittämnens interaktioner med immunsystemet, mikrobiella mekanismer för undvikande av immunförsvar ("evasion") och hur mikroorganismer har anpassats till sina värddjur. Vidare behandlas immunsystemets betydelse för upprätthållande av hälsa och motverkande av sjukdom samt principer och mekanismer för hur man med olika vaccinationsstrategier kan förebygga sjukdomar hos djur. I föreläsningar behandlas bakteriella och virala smittämnen med betydelse för djurhälsa och livsmedelssäkerhet.

Vid laborationer inom detta avsnitt används olika metoder för att studera, diagnostisera och/eller påvisa olika smittämnen.

Undervisning

Undervisningen ges i samarbete med institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, Sveriges Lantbruksuniversitet.

Undervisningen ges på engelska och består av föreläsningar, laborationer, övningar, handledning och redovisning av projektarbete där laborationer samt handledning och redovisning av projektarbete är obligatoriska moment.

Examination

Skriftliga tentamina för kursens tre delmoment, skriftlig och muntlig redovisning av grupparbeten samt deltagande i obligatoriska moment. Slutbetyg ges som en sammanvägning av alla obligatoriska övningar och examinationer.