Allmänt

Kursen ingår i området Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap.

Kursen kan utgöra fristående kurs.

Kursen kan ingå i Kandidatprogram i religionsvetenskap, 180 hp.

Kursen kan ingå i lärarprogrammet.

Behörighetskrav

Religionsvetenskap A

Mål

Kursens övergripande mål är att studenterna tillgodogör sig grundläggande kunskaper om religionshistoriska perspektiv samt fördjupade kunskaper om buddhism och hinduism samt judendom och islam. Vidare är kursens övergripande mål är att studenterna tillgodogör sig grundläggande kunskaper om religionssociologisk och religionspsykologisk vetenskapshistoria och ämnesrelevant teori och metod samt fördjupade kunskaper inom ett tematiskt område.

Delkurs 1: Hinduism och buddhism

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• redogöra för utvecklingen i tid och rum inom fälten hinduism och buddhism
• redogöra för centrala teman, analytiska begrepp och forskningsområden inom studier av hinduism och buddhism
• analysera källtexter i översättning känna igen och kunna använda några grundläggande termer på sanskrit
• identifiera inflytelserika teologer, ideologikonstruktörer och rörelser inom hinduism och buddhism
• översiktligt redogöra för forskningshistorien och diskutera orientalistiska kunskapsdiscipliners inverkan på vetandet om hinduism och buddhism
• diskutera nutida reception i litteratur och film av hinduiska och buddhistiska motiv
• redogöra för skilda förhållningssätt till genus, makt och politik inom ett urval hinduiska och buddhistiska traditioner
• redogöra för ett urval religionshistoriska grundläggande perspektiv och hur dessa kan tillämpas på studiet av hinduism och buddhism

Delkurs 2: Islam och judendom

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• redogöra för utvecklingen i tid och rum inom fälten islam och judendom
• redogöra för centrala teman, analytiska begrepp och forskningsområden inom studier av islam och judendom
• översiktligt kunna redogöra för forskningshistorien och kunna diskutera orientalistiska kunskapsdiscipliners inverkan på vetandet om islam och judendom
• redogöra för ett urval religionshistoriska grundläggande perspektiv och hur dessa kan tillämpas på studiet av judendom och islam
• visa förtrogenhet med religiösa källtexter i översättning
• identifiera inflytelserika ideologikonstruktörer och rörelser inom islam och judendom
• redogöra för skilda förhållningssätt till genus, makt, våld och politik inom ett urval muslimska och judiska traditioner
• identifiera islamofobiska och antisemitiska föreställningar som cirkulerar i det offentliga samtal som anknyter till islam och muslimer, judendom och judar.

Delkurs 3: Religionssociologi och religionspsykologi

Kursens mål är att studenten förvärvar ökade kunskaper inom religionssociologisk och religionspsykologisk teori, samt inblick i metodiska färdigheter för att studera religionens roll för individ, grupp och samhälle. Kursen är en tillgång för människor som i sin yrkesroll behöver tolka olika kulturella mönster och variationer i samtiden samt förstå religionens roll för hälsa och social utveckling. Kursen uppmärksammar också genus- och kulturfrågor.

Kursens övergripande mål är att bygga vidare på kunskaper från Religionsvetenskap A samt att ge en fördjupad orientering i religionsbeteendevetenskap.

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• förklara och jämföra olika förståelser av relationen mellan modernitet, sekularisering och religion
• förstå hur frågor om religion och religiositet formuleras ur ett sociologiskt perspektiv, med särskilt fokus på relationen mellan aktör och struktur
• redogöra för samt kontextualisera grundläggande vetenskapsteoretiska perspektiv av relevans för religionsbeteendevetenskapliga studier
• redogöra för de viktigaste teoribildningarna, metoderna och modellerna inom religionspsykologin och formulera grundläggande kritik
• redogöra för aktuell religionspsykologisk forskning när det gäller exempelvis religion under livscykelns gång och religion och coping
• genomföra en kritisk granskning och reflektion av kvalitativ och kvantitativ forskningsmetodik, vilket redovisas i skriftlig form
• aktivt och självständigt med hjälp av smågrupper delta i och genomföra seminariediskussioner

Delkurs 4a: Från Isis till Apollon – antikens och flodkulturernas gamla religioner

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• redogöra för centrala teman och analytiska begrepp inom studier av Medelhavsvärldens och Västasiens forntida religioner
• diskutera religionernas roller i kultur och samhällsliv under äldre tid liksom i senare tiders reception
• visa prov på förmåga att med hjälp av teoretiska perspektiv formulera källkritiska ställningstaganden i fråga om religiösa berättelser om det förflutna
• identifiera metodologiska problem inom forskningen samt redogöra för aktuella teorier och metoder inom forskningsområdet
• använda dessa teoretiska perspektiv för analys av religiösa källtexter i översättning

Delkurs 4b: Religion och politik

Kursens övergripande mål är att studenter tillägnar sig grundläggande kunskaper om förhållandet religion och politik samt teoretiska färdigheter att självständigt bearbeta problem inom ämnesområdet.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• begripliggöra spänningsfältet religion och politik genom att använda relevanta analytiska begrepp och teoretiska perspektiv
• redogöra för förhållandet mellan religion och makt, diskriminering, förtryck och motstånd inom skilda religionsområden såväl lokalt som regionalt och globalt
• identifiera och diskutera konflikter med religiösa dimensioner i förhållande till föreställningar om genus, klass, etnicitet, kultur, migration och sekularism samt andra sociala processer och idéhistoriska traditioner
• problematisera förenklade framställningar av konflikter och motsättningar kring religion och religiösa aktörer som förekommer i det offentliga samtalet
• visa prov på självständigt kritiskt tänkande och argumentera för sina ståndpunkter såväl skriftligt som muntligt

Delkurs 5: Didaktik i teori och praktik

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• översiktligt beskriva religionsundervisningens utveckling under de senaste 150 åren i Sverige, och sätta denna i relation till hur ämnet ser ut idag
• redogöra för innehåll och progression i kursplanerna i religionskunskap för grundskolan och gymnasieskolan (Skola 2011)
• översiktligt beskriva livsåskådningspedagogiska perspektiv samt reflektera kring hur man som religionspedagog ska förhålla sig till dessa
• på ett fördjupande sätt reflektera kring egna existentiella föreställningar och värderingar i syfte att utveckla det egna förhållningssättet till religion och livsåskådning
• resonera kring hur man som lärare kan förhålla sig till ett mångkulturellt och pluralistiskt klassrum samt redogöra för hur man kan undervisa i ett sådant klassrum, bland annat genom kunskap om konkreta metoder
• förhålla sig kritiskt till och bedöma läromedel i religionskunskap
• skriva målbeskrivningar för ett par kurser inom religionskunskapsämnet
• lägga upp, genomföra och utvärdera någon lektion i religionskunskap
• konstruera några typer av examinerande uppgifter i religionskunskap samt bedöma dessa på ett professionellt sätt
• sätta betyg i religionsämnet, det vill säga kunna föra en professionell diskussion kring hur man bedömer kunskaper i ämnet
• använda sig av olika typer av hjälpmedel som skönlitteratur, film, musik i sin undervisning på ett metodiskt medvetet och professionellt sätt

Innehåll

Kursen består av fyra delkurser om 7,5 hp. Delkurs 1 Buddhism, hinduism. Delkurs 2 Judendom, islam. Delkurs 3 Religionssociologi och religionspsykologi. Delkurs 4 Tematisk kurs. 4a: Från Isis till Apollon - antikens och flodkulturernas religioner (ht), 4b: Religion och politik (vt). De två första delkurserna fördjupar kunskaperna om buddhism, hinduism respektive judendom och islam. Delkurs 3 fördjupar religionssociologiska och religionspsykologiska perspektiv på religion medan delkurs 4 utgör en tematisk kurs av huvudsakligen religionshistorisk karaktär. Innehållet i den tematiska kursen är periodiserad. För studerande på lärarprogrammet ersätts delkurs 3 eller 4 av en yrkesinriktad delkurs (delkurs 5) Didaktik i teori och praktik.

Delkurs 1: Hinduism och buddhism

Delkursen Hinduism och buddhism bygger vidare på kunskaper inhämtade av studenterna på A-nivån. Fördjupande kunskaper om historiska och samtida utvecklingar och skiftande kontexter inom fälten hinduism och buddhism inhämtas genom såväl kronologiska som tematiska studier. Studenterna får en fördjupad kunskap om mångfalden av olika tolkningar av hinduism och buddhism. Studenterna får en fördjupad teoretisk bas för att kunna förhålla sig till grundläggande ideologiproduktioner, inklusive urkunder, inom hinduism och buddhism, liksom till det vetande om hinduism och buddhism som producerats genom forskningshistorien. Studenterna får också arbeta med hinduiska och buddhistiska motiv i nutida litteratur och film.

Delkurs 2: Islam och judendom

Delkursen Islam och judendom bygger vidare på kunskaper inhämtade av studenterna på A-nivån. Fördjupande kunskaper om historiska och samtida utvecklingar och skiftande kontexter inom fälten islam och judendom inhämtas genom såväl kronologiska som tematiska studier. Studenterna får en fördjupad kunskap om mångfalden av olika möjliga tolkningar av judendom och islam. Studenterna får en fördjupad teoretisk bas för att kunna förhålla sig till grundläggande ideologiproduktioner, inklusive urkunder, inom judendom och islam, liksom till det vetande om islam och judendom som producerats genom forskningshistorien.

Delkurs 3: Religionssociologi och religionspsykologi

Kursen består av två moment:

Moment 1: Religionssociologi

Moment 2: Religionspsykologi

• Moment 1 tar upp religionssociologiska perspektiv inom bland andra områdena religiös förändring, modernitet, enskilda människors religiositet och religioners uttryck i det offentliga samhället.
• Moment 2 innehåller religionspsykologiska perspektiv inom bland andra områdena utvecklingspsykologi, rollteorin och socialkonstruktionism, copingteori, mystiska upplevelser, kultur, hälsa, etnicitet och genus.

Delkurs 4a: Från Isis till Apollon – antikens och flodkulturernas gamla religioner

Kursen fokuserar på Medelhavsvärldens och Västasiens gamla religioner och erbjuder fördjupade kunskaper om egyptisk, grekisk och romersk religion samt grundläggande kunskaper om forntida mesopotamisk och persisk religion. Vidare ger kursen översiktliga kunskaper om de idé- och kulturhistoriska sambanden mellan de områden, föreställningar och praktiker som berörs, samt färdigheter i att självständigt kunna analysera centrala källtexter i översättning.

Delkurs 4b: Religion och politik

Kursen fokuserar spänningsfältet religion och politik, med särskild tonvikt på religion i förhållande till makt, social mobilisering, förtryck, motstånd, mångfald och mänskliga rättigheter ur globala och lokala perspektiv. Kursen omfattar illiberala och liberala religionstolkningar, religiös nationalism, religion och rasism, yttrandefrihet och religion, konflikter kring religion, genus och sexualitet, samt undersöker den problematiska relationen mellan sekularisering, demokrati och religion.

Delkurs 5: Didaktik i teori och praktik

Delkursen omfattar både teoretisk reflektion och praktiska övningar relaterade till religionskunskapen i skolan. Här diskuteras frågor som stoffurval, metoder och elevgruppssammansättning kopplade till kursplaner och undervisningstid. I de praktiska övningarna får studenten exempelvis planera och hålla lektioner, göra studiebesök och utvärdera dessa, prova på bedömning i ämnet utifrån fiktiva exempel samt granska olika typer av läromedel i religionskunskap.

Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar och obligatoriska seminarier. Viss undervisning på engelska kan förekomma. Vid såväl skriftliga som muntliga redovisningar ingår det i studentens lärande att också ge återkoppling på medstudenters presentationer, i syfte att träna studenternas förmåga att aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner. Goda kunskaper i engelska är en förutsättning för att uppnå kursmålen.

IT-distanskursen är i huvudsak nätbaserad och genomförs i lärplattformen IT-distans. Studenterna fullgör, inom angiven tid, uppgifter och obligatoriska seminarier enligt lärarens instruktioner. Samlingar i Uppsala kan komma att erbjudas under kursens gång (ej obligatoriska). Dator med Internetuppkoppling är en förutsättning för att kunna följa kursen.

Examination

Delkurs 1: Hinduism och Buddhism, 7,5 hp

Examination på kunskaper producerade under kursen genom inläsning av kurslitteratur, föreläsningar, seminarier och eventuella studiebesök sker genom a) examinatoriska seminarier (4 hp), och b) skriftlig hemskrivning (3,5 hp) Till varje obligatoriskt seminarium ska studenten på förhand lämna in en skriftlig uppgift.

Delkurs 2: Islam och judendom, 7,5 hp

Examination på kunskaper producerade under kursen genom inläsning av kurslitteratur, föreläsningar, seminarier och eventuella studiebesök sker genom a) examinatoriska seminarier (3 hp) och b) skriftlig hemskrivning (4,5 hp).

Delkurs 3: Religionssociologi och religionspsykologi, 7,5 hp

Kursen examineras genom dels skriftliga uppgifter i form av pm och hemskrivningar; dels seminarier och gruppövningar, där förberedda uppgifter redovisas och diskuteras (examination 7,5 hp).

Delkurs 4a: Från Isis till Apollon – Antikens och flodkulturernas gamla religioner

Examination sker genom a) skriftlig hemtentamen (5 hp) och b) skriftliga inlämningsuppgifter samt aktivt seminariedeltagande (2,5 hp).

Delkurs 4b: Religion och politik: Tematisk kurs, 7,5 hp

Examination sker genom a) tentamen (5 hp) samt b) aktivt seminariedeltagande (deltagande inkl. inlämningsuppgift 2,5 hp).

Delkurs 5: Alternativ delkurs lärarprogrammet (Didaktik i teori och praktik, 7,5 hp):

Kursen examineras genom aktivt seminariedeltagande, muntliga och skriftliga uppgifter.

Övriga föreskrifter

Notera att angivna undervisningsformer kan komma att ändras till självstudier om studentantalet är mycket litet.

Övergångsbestämmelser

Studenter som läst denna kurs har möjlighet att tentera kursen enligt denna kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.