Allmänt

Kursen ingår i huvudområdet Tros- och livsåskådningsvetenskap.

Kursen kan utgöra fristående kurs.

Kursen kan ingå i Kandidatprogram i religionsvetenskap, 180 högskolepoäng.

Kursen kan ingå i lärarprogram.

Behörighetskrav

Religionsvetenskap A

Mål

Kursens övergripande mål är att ge ökade kunskaper och metodisk säkerhet inom tros- och livsåskådningsvetenskapens olika områden. Genom ett fördjupat studium av religionsfilosofins, etikens, livsåskådningsforskningens och den systematiska teologins typiska teman och idéhistoriska bakgrund skall kursen ge studenterna träning i att bearbeta aktuella vetenskapliga problemställningar med metodisk och teoretisk säkerhet.

Samma eller motsvarande förväntade studieresultat gäller för både campus- och nätkursalternativen av kursen.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna

• Redogöra översiktligt för några av den västerländska filosofi- och teologihistoriens avgörande gestalter och deras idéhistoriska huvudbidrag
• Identifiera, förklara och kontextualisera några av etikens, religionsfilosofins och den kristna dogmatikens karaktäristiska debattområden genom historien
• Formulera och förklara välavgränsade livsåskådningsfrågor med utgångspunkt i idéhistorisk kunskap och aktuell debatt.
• Beskriva och kritiskt granska några centrala argumentationslinjer i nutida etik, religionsfilosofi och systematisk teologi med livsåskådningsforskning
• Redogöra för modern feministisk och genusteoretisk idéutveckling och reflektera över dess betydelse för tros- och livsåskådningsvetenskapen
• Återge och diskutera några viktiga perspektiv och debattlinjer i 1900-talets vetenskapsteoretiska idébildning
• Översiktligt redogöra för hermeneutikens historia och reflektera över hur dess grundläggande begrepp är relevanta för tros- och livsåskådningsvetenskapen
• Aktivt delta i vetenskapliga seminariediskussioner och filosofiska samtal
• Genomföra muntliga presentationer
• Skriva vetenskapliga PM som uppfyller gängse krav på disposition, referatteknik, källhänvisningar och metodisk stringens.

De studenter som inte läser didaktik förväntas dessutom kunna

• Presentera och diskutera argumenterande texter som bearbetar filosofiskt, skönlitterärt eller teologiskt primärmaterial med hjälp av argumentationslinjer och begrepp från kurslitteraturen
• Beskriva och analysera forskningsläget för ett avgränsat undersökningsfält inom tros- och livsåskådningsvetenskapen
• Använda sig av för tros- och livsåskådningsvetenskapen adekvat terminologi
• Visa på vilket sätt en vetenskaplig frågeställning hör hemma inom något av tros- och livsåskådningsvetenskapens forskningsämnen.

Didaktik i teori och praktik 7,5 hp (endast för lärarstudenter)

Kursens syfte är att studenten skall tillägna sig grundläggande kunskaper i religionsdidaktik och religionsmetodik som krävs för att kunna undervisa i religionskunskap i grundskolans senare år och gymnasieskolan.

Efter avslutad kurs förväntas studenten med didaktisk inriktning kunna:

• översiktligt beskriva religionsundervisningens utveckling under de senaste hundrafemtio åren i Sverige, och sätta denna i relation till hur ämnet ser ut idag
• redogöra för innehåll och progression i kursplanerna i religionskunskap för grundskolan och gymnasieskolan (Skola 2011)
• översiktligt beskriva livsåskådningspedagogiska perspektiv samt reflektera kring hur man som religionspedagog ska förhålla sig till dessa
• på ett fördjupande sätt reflektera kring egna existentiella föreställningar och värderingar i syfte att utveckla det egna förhållningssättet till religion och livsåskådning
• resonera kring hur man som lärare kan förhålla sig till ett mångkulturellt och pluralistiskt klassrum samt redogöra för hur man kan undervisa i ett sådant klassrum, bland annat genom kunskap om konkreta metoder
• förhålla sig kritiskt till och bedöma läromedel i religionskunskap
• skriva målbeskrivningar för ett par kurser inom religionskunskapsämnet
• lägga upp, genomföra och utvärdera någon lektion i religionskunskap
• konstruera några typer av examinerande uppgifter i religionskunskap samt bedöma dessa på ett professionellt sätt
• sätta betyg i religionsämnet, det vill säga kunna föra en professionell diskussion kring hur man bedömer kunskaper i ämnet
• använda sig av olika typer av hjälpmedel som skönlitteratur, film, musik i sin undervisning på ett metodiskt medvetet och professionellt sätt.

Innehåll

Kursen består av fyra delar:

1. Etikens, filosofins och teologins historia 10 hp

2. Vetenskapsteori och metod 5 hp

3. Verklighet, gudstro och handlande 7,5 hp

4. Fördjupning 7,5 hp

För lärarstudenter kan del 4 ersättas med Didaktik i teori och praktik 7,5 hp.

Del 1 är orienterad mot filosofins, etikens och teologins historia. Tros- och livsåskådningsvetenskapen har sina rötter i västerländskt tänkande. I kursen diskuteras idéutvecklingen med utgångspunkt i religionsfilosofiska, etiska och systematisk-teologiska frågeställningar. Kursen berör också samtidshistoriska perspektiv. Bland annat berörs icke-religiösa livsåskådningars betydelse i 1900-talets livsåskådningsdebatt.

Del 2 behandlar centrala vetenskapsteoretiska perspektiv. Centrala tvärvetenskapliga teoriområden, som vetenskapsteori, hermeneutik och genusteori introduceras i kursdelen, och muntlig framställning och vetenskapligt skrivande är centrala inslag.

Del 3 ger en tematisk och problemorienterad fördjupning av den historiska kunskap som förvärvats tidigare. Via introduktioner till religionsfilosofins, etikens och den systematiska teologins och livsåskådningsforskningens karaktäristiska frågor ger kursen redskap för självständig reflektion inom dessa ämnen.

Del 4 ger fördjupade ämneskunskaper genom eget vetenskapligt skrivande där studenterna med hjälp av såväl kurslitteratur som relevant primärmaterial bearbetar en vetenskaplig frågeställning genom författande av två PM, varav ett – som skall ha formen av ett uppsatsutkast – ventileras i seminarieform.

Didaktik i teori och praktik

Kursen omfattar både teoretisk reflektion och praktiska övningar relaterade till religionskunskapen i skolan. Här diskuteras frågor som stoffurval, metoder och elevgruppssammansättning kopplade till kursplaner och undervisningstid. I de praktiska övningarna får studenten exempelvis planera och hålla lektioner, göra studiebesök och utvärdera dessa, prova på bedömning i ämnet utifrån fiktiva exempel samt granska olika typer av läromedel i religionskunskap. (B2:3, Didaktik i teori och praktik, 7,5 hp)

Undervisning

Undervisningen på campus ges i form av föreläsningar, obligatoriska litteraturseminarier och träning i vetenskapligt skrivande.

IT-distanskursen genomförs i lärplattformen IT-distans. Studenterna fullgör, inom angiven tid, uppgifter och obligatoriska seminarier

enligt lärarens instruktioner. Samlingar i Uppsala kan komma att erbjudas under kursens gång (ej obligatoriska). Dator med Internetuppkoppling är en förutsättning för att kunna följa kursen.

Didaktik i teori och praktik

Undervisningen ges exempelvis i form av föreläsningar och seminarier.

Examination

Campuskursen:

Del 1 examineras genom salsskrivning (10 hp); del 2 examineras genom PM-skrivande och aktivt seminariedeltagande inklusive en muntlig presentation (5 hp); del 3 examineras genom hemskrivning (7,5 hp) och del 4 genom ett PM om 3 hp och ett uppsatsutkast om 4,5 hp.

IT-distanskursen:

Del 1 examineras genom hemskrivning (10 hp); del 2 examineras genom PM-skrivande och aktivt deltagande i webbaserade seminarier (5 hp); del 3 examineras genom hemskrivning (7,5 hp) och del 4 genom ett PM om 3 hp och ett uppsatsutkast om 4,5 hp.

Didaktik i teori och praktik

Kursen examineras genom aktivt seminariedeltagande, muntliga- och skriftliga uppgifter (7,5 hp).

Övriga föreskrifter

För fullgjord kurs krävs minst 75% närvaro på de undervisningsmoment som beskrivs i kursplanen. Frånvaro därutöver kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) som beslutas av kursansvarig lärare.

Notera att angivna undervisningsformer kan komma att ändras till självstudier om studentantalet är mycket litet.

Övergångsbestämmelser

Studenter som läst denna kurs har möjlighet att tentera kursen enligt denna kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.