Allmänt

Kursen kan ingå i Kandidatprogram i religionsvetenskap 180 hp

Kursen kan ingå i lärarprogram.

Kursen kan utgöra fristående kurs.

Behörighetskrav

Religionsvetenskap A samt Tros- och livsåskådningsvetenskap B eller Tros- och livsåskådningsvetenskap B2 eller Religionsvetenskap för lärare

Mål

Kursens mål är att ge fördjupade kunskaper inom området tros- och livsåskådningsvetenskap. Studenten kan välja mellan två alternativ, där i båda fallen halva kursen utgörs av två tematiska kurser om vardera 7,5 hp som koncentrerar sig på centrala teman och metoder inom tros- och livsåskådningsvetenskapen. Andra halvan av kursen består antingen av en uppsatskurs om 15 hp (alternativ 1) eller två litteraturkurser om vardera 7,5 hp (alternativ 2) inom ett av ämnena etik, religionsfilosofi eller systematisk teologi med livsåskådningsforskning.

Alternativ 1

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna

• Redogöra för centrala positioner och argument inom ett par centrala områden i tros- och livsåskådningsvetenskapen
• Självständigt identifiera och kritiskt diskutera argument, resonemang och förhållningssätt inom tros- och livsåskådningsvetenskapen
• Redogöra för, problematisera och tillämpa teoretiska perspektiv som är vanligt förekommande i tros- och livsåskådningsvetenskapen
• Redogöra för, problematisera och tillämpa metoder som används inom tros- och livsåskådningsvetenskapen
• Kunna utföra informationssökningar i bibliotek och databaser och därigenom skaffa sig en överblick över forskningsläget inom något område inom tros- och livsåskådningsvetenskapen
• I relation till forskningsläget formulera en frågeställning som kan fungera som grund för en vetenskaplig uppsats
• Utifrån frågeställningen välja och avgränsa ett lämpligt material
• Reflektera över samhälleliga och forskningsetiska aspekter av den valda forskningsuppgiften
• Självständigt lägga upp en plan för arbetet och en disposition för uppsatsen
• Välja och tillämpa en adekvat metod för att bearbeta materialet
• Välja och tillämpa en adekvat teori för att analysera materialet
• Utveckla ett analysspråk som på ett ändamålsenligt sätt kommunicerar resultaten till en läsekrets bestående av medstudenter på kursen
• Relatera resultaten till redan utförd forskning och en större samhällelig kontext
• Tillämpa anvisat format för referenser och noter
• Som opponent, respondent och seminariedeltagare delta på ett konstruktivt sätt i ett vetenskapligt samtal

Alternativ 2

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Redogöra för centrala positioner och argument inom ett antal centrala områden i tros- och livsåskådningsvetenskapen
• Självständigt identifiera och kritiskt diskutera argument, resonemang och förhållningssätt inom tros- och livsåskådningsvetenskapen
• Redogöra för, problematisera och tillämpa teoretiska perspektiv som är vanligt förekommande i tros- och livsåskådningsvetenskapen
• Redogöra för, problematisera och tillämpa olika metoder som används inom tros- och livsåskådningsvetenskapen
• Reflektera över vetenskapliga och samhälleliga förutsättningar för Tros- och livsåskådningsvetenskapen
• Muntligt och skriftligt föra en kvalificerad och fördjupad diskussion om valda problemområden inom tros- och livsåskådningsvetenskapen

Innehåll

Kursen läses enligt följande alternativ:

Alternativ 1, två tematiska kurser (7,5 + 7,5 hp) och uppsatskurs 15 hp

Alternativ 2, två tematiska kurser (7,5 + 7,5 hp) och två litteraturkurser (7,5 + 7,5 hp)

Alternativ 1

Kursen omfattar två tematiska delkurser om vardera 7,5 hp som är koncentrerade på var sitt centralt område inom tros- och livsåskådningsvetenskapen, och ett större uppsatsarbete om 15 hp. De tematiska delkurserna ger en fördjupad behandling av centrala delar av tros- och livsåskådningsvetenskapen och träning i att tillämpa olika teorier och metoder som är vanligt förekommande inom området.

Den första tematiska delkursen är Religioners och livsåskådningars plats i det offentliga, och anknyter till den pågående samhälleliga debatten om vilken demokratisk och samhällelig roll som religiösa institutioner och medborgare kan och bör spela i liberala och mångreligiösa demokratier. Ska religion betraktas som en privatsak utan betydelse för offentligheten, eller kan religiösa politiska perspektiv ha en konstruktiv roll att spela också i sekulära staters politiska liv? Kan frågor om moraliskt rätt och fel diskuteras och avgöras på livsåskådningsoberoende grunder? I vilken mening kan västerländska demokratier kallas sekulära, och vad betyder det för religionens plats i offentligheten? Hur bör en liberal stat förhålla sig till religiösa skolor och religionsundervisning?

Den andra tematiska delkursen är Ondskans problem och livets mening. Ondska och lidande är ofrånkomliga realiteter i människors liv som på en rad sätt utmanar och formar våra olika uppfattningar om livets mening. Men vad är ondska egentligen, och hur försöker olika religiösa och sekulära livsåskådningar integrera den i sina sätt att förhålla sig till frågor om livets mening? Hur kan dessa förhållningssätt studeras, bearbetas och kritiskt granskas med hjälp av tros- och livsåskådningsvetenskapen? Hur förstås och bearbetas frågor om ondska och livsmening i konst och populärkultur?

Uppsatsmomentet består av seminarier som tränar olika färdigheter som är viktiga vid skrivandet av en vetenskaplig uppsats. Därefter skriver studenten en uppsats där ämne, metod, teori och litteratur självständigt väljs. Uppsatsen skrivs inom etik, religionsfilosofi eller systematisk teologi med livsåskådningsforskning. För lärarstudenter kan uppsatsen ha en didaktisk inriktning. Under uppsatsskrivandet ges regelbunden handledning enligt särskilda riktlinjer. Under skrivandet deltar studenten också i en mitterminsredovisning där delar av uppsatsen läggs fram och bearbetas. Vid terminens slut behandlas uppsatserna i ett uppsatsseminarium där de studerande deltar i rollerna som seminariedeltagare, respondent och opponent.

Alternativ 2

Kursen omfattar två tematiska delkurser om vardera 7,5 hp som är koncentrerade på var sitt centralt område inom tros- och livsåskådningsvetenskapen (se beskrivningen av de tematiska kurserna under rubriken ”Alternativ 1”). Därefter fördjupar sig studenten genom att själv välja och läsa två litteraturkurser (7,5 + 7,5 hp). Detta innebär att studenten själv läser in den litteratur som kurserna omfattar för att därefter tentera densamma. De litteraturkurser som studenten kan välja bland är följande:

Politisk filosofi och kristen socialetik, 7,5 hp

Kursen behandlar teorier om rättvisa, demokrati och mångkulturalitet inom nutida politisk filosofi. Skilda teorier om rättvisa inom liberalism, feministisk etik och kommunitarism analyseras, liksom skilda teorier om demokrati. Inom kursen behandlas också frågan om relationen mellan religion och politik. Alternativa utformningar av kristen socialetik och politisk teologi studeras. En viktig fråga som behandlas gäller religionens roll i ett mångreligiöst och demokratiskt samhälle.

Globalisering, etik och makt, 7,5 hp

Kursen ger en orientering i diskussionen om globaliseringen och de etiska utmaningar som är förenade med dess ekonomiska, politiska och diskursiva dimensioner. Det sker genom kritiska studier av ett antal moralfilosofiska och rättsfilosofiska teorier om globaliseringen. Särskilt uppmärksammas relationen mellan de mänskliga rättigheterna och andra så kallade befrielsestrategier. Även den nya expansiva tolkningen av ”responsibility to protect” studeras och granskas. Frågan ställs om det finns anledningar att problematisera synen på de globala utmaningarna mot bakgrund av den kritik som representanter för ”de två tredjedelarna av världen” riktar mot traditionella liberala tolkningar av global rättvisa.

Religiöst språk, 7,5 hp

Teologer och filosofer har länge intresserat sig för frågor om hur ett mänskligt språk kan referera till och säga något meningsfullt om en verklighet som ofta antas ligga bortom språkets och det erfarbaras gränser. Ingen skulle nog ifrågasätta att religioner innehåller sannings- och kunskapsanspråk, men däremot diskuteras ofta frågan hur dessa anspråk ska förstås. Är de att uppfatta som andra kunskaps- och sanningsanspråk som vi gör i vardagslag och/eller vetenskap, eller betyder begrepp som ”kunskap” och ”sanning” något annat när de används i religiösa sammanhang? I så fall vad? I kursen studeras några centrala teorier på området. Särskild vikt läggs vid metaforteorier och metaforers funktion i religiöst språk.

Religioner i konflikt och dialog, 7,5 hp

Idag möter vi oftare än någonsin människor med en annan religiös eller sekulär tro än den vi själva omfattar. Hur ska vi förstå och förhålla oss till denna mångfald? Är det fortfarande intellektuellt försvarbart att hävda att ens egen religion är sann eller är den enda som kan ge frälsning eller befrielse eller måste ett sådant synsätt idag förkastas? Dessa och andra frågor om den religiösa mångfaldens filosofiska och teologiska konsekvenser kommer att diskuteras under kursens gång.

Ekologiska livsåskådningar, 7,5 hp

En av de viktigaste livsåskådningsförändringarna under efterkrigstiden är framväxten av ekologiska livsåskådningar. En av de mest tongivande tänkarna på detta område är den norske filosofen Arne Naess. Han har utövat ett omfattande inflytande inom miljörörelsen och också påverkat den teologiska utvecklingen. Men ekologiska tankegångar har också fått spridning i bredare lager av befolkningen och fått en betydelsefull roll inom den ekumeniska rörelsen. Inom kursen studeras såväl sekulära ekologiska livsåskådningar som ekoteologi och ekofeminism.

Kyrkan och sakramenten, 7,5 hp

Kursen syftar till fördjupning i den teologiska diskussionen om kyrkosyn och sakramentsteologi. Vidare skall kursen utveckla studentens förmåga att självständigt bearbeta teologiska problem inom kyrkosyn och sakramentsteologi och sätta dem i relation till övriga delar av den kristna trosläran. Kursen innehåller både historiska och nutida perspektiv. Tyngdpunkten ligger på en problematisering av kyrko- och sakramentsbegreppen. Folkkyrkotanken i nordisk teologi uppmärksammas särskilt.

Undervisning

Undervisning på campuskursen ges i form av obligatoriska seminarier samt, för de studenter som skriver uppsats, handledning. För studenter som väljer alternativ 2 gäller att litteraturkurserna inhämtas genom självstudier.

Under uppsatsskrivandet ges regelbunden handledning. Studenten har rätt till ett visst antal timmar för handledning och timantalet är relaterad till uppsatsens omfattning. Handledning ges bara under uppsatskursens gång. Om studenten omregistrerar sig på kursen och de tidigare timmarna för handledning är förbrukade ges inte nya timmar för handledning.

IT-distanskursen genomförs i lärplattformen IT-distans. Studenterna fullgör, inom angiven tid, uppgifter och obligatoriska seminarier enligt lärarens instruktioner. Handledning ges i samma omfattning och enligt liknande riktlinjer som det som gäller på campus. Samlingar i Uppsala kan komma att erbjudas under kursens gång (ej obligatoriska). Dator med Internetuppkoppling är en förutsättning för att kunna följa kursen.

Examination

I alternativ 1 består examinationen av obligatoriska seminarier (Temakurs 1, seminarier: 1,5 hp + Temakurs 2, seminarier: 1,5 hp) och två hemtentor (Temakurs 1, hemtentamen: 6 hp + Temakurs 2, hemtentamen: 6 hp) samt, för uppsatsdelen, framläggande av uppsats samt aktivt deltagande i seminarier (Uppsats: 15 hp, Uppsats med didaktisk inriktning 15 hp). I alternativ 2 består examinationen av obligatoriska seminarier (Temakurs 1, seminarier: 1,5 hp + Temakurs 2, seminarier: 1,5 hp) samt av två hemtentor (Temakurs 1, hemtentamen: 6 hp + Temakurs 2, hemtentamen: 6 hp) och av pm-skrivande och två muntliga tentamina (Litteraturkurs 1: 7,5 hp + Litteraturkurs 2: 7,5 hp).

Examinationen på nätkursen sker i form av nätseminarier (Temakurs 1, seminarier: 1,5 hp + Temakurs 2, seminarier: 1,5 hp) och hemtentor (Temakurs 1, hemtentamen: 6 hp + Temakurs 2, hemtentamen: 6 hp) samt, för alternativ 1, framläggande av färdig uppsats samt deltagande i seminarier (Uppsats: 15 hp), och för alternativ 2 skriftliga redovisningar (PM eller hemskrivningar, Litteraturkurs 1: 7,5 hp + Litteraturkurs 2: 7,5 hp).

Övriga föreskrifter

För fullgjord kurs krävs minst 75% närvaro på de undervisningsmoment som beskrivs i kursplanen. Frånvaro därutöver kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) som beslutas av kursansvarig lärare.

Kurserna Patristik I – utvecklingslinjer i tidig kristendom, 7,5 hp eller Luther och luthersk teologi 7,5 hp kan tillgodoräknas som delkurs inom ramen för denna kurs.

Notera att angivna undervisningsformer kan komma att ändras till självstudier om studentantalet är mycket litet.

Övergångsbestämmelser

Studenter som läst denna kurs har möjlighet att tentera kursen enligt denna kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.