Allmänt

Kursen kan ingå i kandidatprogram i religionsvetenskap, 180 hp.

Kursen kan ingå i Religionsvetenskapligt program, 210 hp.

Kursen kan ingå i lärarprogrammet.

Behörighetskrav

Religionsvetenskap A

Mål

Samma eller motsvarande förväntade studieresultat gäller för både campus- och nätkursalternativen av kursen. När de förväntade studieresultaten inbegriper muntliga färdigheter kommer man på nätkursalternativet om möjligt använda IT-baserat kommunikationsverktyg (se nedan, undervisning) för att uppnå målen. Då detta inte är möjligt kommer muntliga färdighetsmål att omvandlas till motsvarande skriftliga förväntade studieresultat.

Kursen består av delkurserna B1 och B2 som följer på varandra. Den senare består i sin tur av B2:1 och B2:2 alternativt B2:1 och B2:3 (för lärarstuderande). Observera att B2:3 endast ges på campus.

Kursmålen delas nedan upp i mål för de olika delkurserna.

B1 15 hp

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• redogöra för kronologiska, idémässiga och geografiska huvuddrag i kristna kyrkors och samfunds historia och kunna knyta dessa till den allmänna historien, samt placera centrala kyrkohistoriska företeelser och personer i rätt tid och miljö
• göra en epokindelning av kyrkans historia utifrån olika perspektiv
• identifiera och beskriva de i Sverige förekommande kyrkotraditionerna, deras historiska bakgrund, geografiska utbredning, teologiska kännetecken och internationella sammanhang
• visa prov på förtrogenhet med olika historieteorier, kunna diskutera tendens och urval och kunna relatera detta till kyrkornas normativa uppfattningar om tradition och gudomlig uppenbarelse
• skriva olika typer av vetenskaplig text och använda för ämnet adekvata metoder och korrekt terminologi

B2:1 7,5 hp

Delkursens övergripande mål är att studenten ska kunna tillgodogöra sig såväl översiktsverk som vetenskapliga monografier. Det målet har uppnåtts när studenten kan:

• diskutera litteratur utifrån dess frågeställningar och frågeställningarnas förhållande till vetenskapliga metoder och identifiera hur dessa påverkar undersökningarnas resultat
• redogöra för författarnas teoretiska utgångspunkter och identifiera hur de påverkar undersökningarnas resultat
• redogöra för vilka olika typer av material författarna använder och identifiera hur de påverkar undersökningarnas resultat
• identifiera centrala begrepp och teman i de olika böckerna
• granska böckernas uppläggning, perspektiv och urval och identifiera hur de påverkar undersökningens resultat
• sätta den enskilda boken i förhållande till annan kurslitteratur

B2:2 7,5 hp

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• utifrån ett källmaterial formulera syfte och frågeställningar som är relevanta inom ämnesområdet kyrko- och missionsstudier
• genomföra en litteraturinventering för ett avgränsat undersökningsfält inom ämnesområdet kyrko- och missionsstudier
• beskriva och analysera forskningsläget för ett avgränsat undersökningsfält inom ämnesområdet kyrko- och missionsstudier
• diskutera förhållandet mellan syfte, frågeställning, material, teori och metod
• förstå skillnaden mellan källor och litteratur, samt mellan primärt och sekundärt material och ha förmåga att bedöma informationens relevans för den givna uppgiften
• använda sig av offentliga arkiv och vetenskapliga bibliotek inom kunskapsområdet och kunna använda olika typer av bibliotekskataloger, arkivförteckningar, bibliografier och databaser
• använda sig av en för ämnesområdet adekvat terminologi

B2:3 Didaktik i teori och praktik (läses av lärarstuderande)

Delkursens syfte är att studenten skall tillägna sig grundläggande kunskaper i religionsdidaktik och religionsmetodik som krävs för att kunna undervisa i religionskunskap i grundskolans senare år och gymnasieskolan.

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• översiktligt beskriva religionsundervisningens utveckling under de senaste hundrafemtio åren i Sverige, och sätta denna i relation till hur ämnet ser ut idag
• redogöra för innehåll och progression i kursplanerna i religionskunskap för grundskolan och gymnasieskolan (Skola 2011)
• översiktligt beskriva livsåskådningspedagogiska perspektiv samt reflektera kring hur man som religionspedagog ska förhålla sig till dessa
• på ett fördjupande sätt reflektera kring egna existentiella föreställningar och värderingar i syfte att utveckla det egna förhållningssättet till religion och livsåskådning
• resonera kring hur man som lärare kan förhålla sig till ett mångkulturellt och pluralistiskt klassrum samt redogöra för hur man kan undervisa i ett sådant klassrum, bland annat genom kunskap om konkreta metoder
• förhålla sig kritiskt till och bedöma läromedel i religionskunskap
• skriva målbeskrivningar för ett par kurser inom religionskunskapsämnet
• lägga upp, genomföra och utvärdera någon lektion i religionskunskap
• konstruera några typer av examinerande uppgifter i religionskunskap samt bedöma dessa på ett professionellt sätt
• sätta betyg i religionsämnet, det vill säga kunna föra en professionell diskussion kring hur man bedömer kunskaper i ämnet
• använda sig av olika typer av hjälpmedel som skönlitteratur, film, musik i sin undervisning på ett metodiskt medvetet och professionellt sätt

Innehåll

B-kursen innehåller fyra delar benämnda B1 (15 hp), B2:1 (7,5 hp), B2:2 (7,5 hp) och B2:3 (7,5 hp). Lärarstudenter läser delkurserna B1, B2:1 och B2:3. Övriga studenter läser B1, B2:1 och B2:2. De olika delkursernas innehåll presenters nedan.

B1 15 hp är kronologiskt upplagd. Studieobjekt är de kristna kyrkorna och samfunden i historia och nutid över hela världen, men med viss accent på kyrkor i Sverige. Kursen förenar lokala, nationella och globala perspektiv på kyrkornas mångfald och utveckling i deras historiska och teologiska sammanhang. Kursen ger grunder i kristen troslära och fokuserar på läroutvecklingen i fornkyrkan och under 1500-talets reformationer, särskilt luthersk teologi men också romersk-katolsk och reformert.

Två förhållningssätt till studieobjektet ”kyrkan” löper parallellt genom kursen. Det ena är kyrkohistoriskt och missionsvetenskapligt, där ligger fokus på förhållandet mellan kyrkor och deras omgivning. Här behandlas kyrkans/kyrkornas geografiska utbredning samt kyrkors möten med och relationer till andra religioner, maktstrukturer och ideologier. Avgörande händelser, viktiga rörelser och enskilda aktörer i kyrkornas och missionens historia lyfts fram liksom hur dessa har bedömts i olika tider och sammanhang. Maktperspektiv och genusperspektiv liksom frågor om historiesyn och epokindelning är väsentliga. Det andra förhållningssättet är ecklesiologiskt. Här ligger fokus på kyrkors självförståelse och inre liv. Under detta tema behandlas kyrkornas läror om ”kyrkan” i olika tider och samfundskontexter. Förhållandet mellan ”Kyrkans Tradition” och kyrkornas mångfald av traditioner är viktigt. Här studeras gudstjänsten, olika ”kyrkligheter”, kyrkorätt, spiritualitet och relationer mellan teori och praxis i kyrkolivet. Genusperspektiv och ekumeniska perspektiv är viktiga. Inom ramen för kursen arbetar studenten även med källtexter och bildmaterial och ska också göra ett mini-fältstudium av en gudstjänst.

B2:1 7,5 hp Delkursen lyfter fram exempel på viktiga teman inom kyrkohistoria, kyrkovetenskap och missionsvetenskap. Sådana centrala teman rör frågan om vad ”kyrka” är och hur kyrkans betydelse har förflyttats från Europa till andra delar av världen, t.ex. Afrika, Asien och Latinamerika. I kursen ingår ett tydligt historiskt perspektiv, nödvändigt också för att förstå dagsläget, men också exempel på konkreta kyrkliga praktiker som gudstjänster.

B2:2 7,5 hp I delkursen läggs stor vikt vid träning i vetenskapligt skrivande inför uppsatsarbetet. Färdighetsträningen behandlar olika teoriers och metoders betydelse vid författande av en vetenskaplig uppsats, hur man söker och värderar information.

B2:3 Didaktik i teori och praktik 7,5 hp Kursen omfattar både teoretisk reflektion och praktiska övningar relaterade till religionskunskapen i skolan. Här diskuteras frågor som stoffurval, metoder och elevgruppssammansättning kopplade till kursplaner och undervisningstid. I de praktiska övningarna får studenten exempelvis planera och hålla lektioner, göra studiebesök och utvärdera dessa, prova på bedömning i ämnet utifrån fiktiva exempel samt granska olika typer av läromedel i religionskunskap.

Undervisning

Undervisningen på campuskursen består av föreläsningar och seminarier. Studiebesök kan förekomma.

IT-distanskursen är i huvudsak nätbaserad och genomförs i lärplattformen IT-distans. Studenterna fullgör, inom angiven tid, uppgifter och obligatoriska seminarier enligt lärarens instruktioner. Samlingar i Uppsala kan komma att erbjudas under kursens gång (ej obligatoriska). Dator med Internetuppkoppling är en förutsättning för att kunna följa kursen.

Examination

Examinationen är densamma på kursens campusalternativ och nätalternativ. B1 examineras genom deltagande i examinatoriska seminarier (2 hp), muntlig tentamen campus / hemskrivning IT-distans (5 hp) samt skriftliga uppgifter (8 hp).

B2:1 examineras genom seminariedeltagande (2 hp) och muntlig tentamen (5,5 hp). Examination på nätkursalternativet består av PM (2 hp) och realtidsskrivning (5,5 hp).

B2:2 examineras genom PM-uppgift (3 hp) och uppsatsförberedande uppgift (4,5 hp)

B2:3 examineras genom aktivt seminariedeltagande, muntliga och skriftliga uppgifter (7,5 hp).

Övriga föreskrifter

För fullgjord kurs krävs minst 75% närvaro på de undervisningsmoment som beskrivs i kursplanen (campuskursen). Frånvaro därutöver kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) som beslutas av kursansvarig lärare.

Notera att angivna undervisningsformer kan komma att ändras till självstudier om studentantalet är mycket litet.

Övergångsbestämmelser

Studenter som läst denna kurs har möjlighet att tentera kursen enligt denna kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.