Allmänt

Kursen kan utgöra fristående kurs.

Kursen kan ingå i masterprogrammet religionsvetenskap, 120 högskolepoäng.

Kursen kan ingå i kandidatprogram i religionsvetenskap, 210 hp

Kursen kan ingå i lärarprogram.

Behörighetskrav

Kandidatexamen med ett samhällsvetenskapligt, historisk-filosofiskt eller religionsvetenskapligt ämne som huvudområde, eller 120 hp inklusive 90 hp inom ett religionsvetenskapligt huvudområde. Dessutom gymnasiekurs Sv B/Sv2B.

Mål

Kursens mål är att ge fördjupade kunskaper om genusvetenskaplig och feministisk teoribildning i relation till etiska, filosofiska och teologiska frågeställningar. Särskilt bearbetas frågor som berör vad det innebär att vara en kroppslig varelse. Livsfrågornas gestaltning i dramatiken uppmärksammas, liksom aktuella problem inom sexualetiken.

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• redogöra för, och med hög grad av självständighet analysera och kritiskt bedöma, innehållet i den valda kurslitteraturen

• med hög grad av självständighet relatera kunskap från ämnesområdets olika ämnen till varandra och identifiera gemensamma problemområden

• kommunicera etiska, religionsfilosofiska och systematisk teologiska kunskaper till en akademisk såväl som till en icke-akademisk målgrupp i tal och skrift

• i diskussion med andra förhålla sig kritiskt till egna värderingar och föreställningar.

Innehåll

Kursen innefattar en föreläsnings- och seminarieserie som behandlar övergripande problemställningar inom ämnesområdet tros och livsåskådningsvetenskap. Särskilt behandlas sådana frågor som gäller feministisk teori, människans kroppslighet, livsfrågors gestaltning inom dramatiken och skilda sexualetiska problem. Inom ramen för kursen sker en specialisering så att studenten väljer att inhämta en av följande läskurser:

• Feministisk etik

Syftet med denna kurs är att studenten skall inhämta fördjupad kunskap om skilda utformningar av en feministisk etik. Vad innebär uppfattningen att en sådan etik framför allt är grundad i kvinnors speciella erfarenheter? Vilka skilda könsteorier förenas med olika utformningar av feministisk etik? Hur förhåller sig feministisk etik till postmodernt tänkande och skilda former av etisk relativism?

• Sexualitet, våld och kön

Inom denna kurs anläggs socialetiska perspektiv på sexualetiska frågeställningar. Kursen behandlas nya paradigm inom sexualetiken och deras konsekvenser för samhället. Särskilt uppmärksammas feministiska teorier om kärlek, sexualitet och mäns våld mot kvinnor. Inom kursen behandlas sådana frågor som gäller relationen mellan heterosexualitet och homosexualitet, heterosexism, synen på kroppen och det erotiska, kärlek och makt, etiska gränser och jämlika sexuella relationer, genuint samtycke och trofasthet.

• Feministisk religionsfilosofi

I slutet av 1900-talet publicerades de första introduktionsböckerna till feministisk religionsfilosofi av Pamela Sue Anderson och Grace Jantzen. Den här kursen analyserar och jämför dessa båda böcker i syfte att klargöra vad feministisk religionsfilosofi kan innebära. Dessutom uppmärksammas kritiska invändningar mot och nya perspektiv och frågeställningar inom den feministiska religionsfilosofin.

• Förnuft och känsla

Under senare tid har även (religions)filosofer kommit att intressera sig mer och mer för känslor och deras roll I mänskligt liv. Från att det tidigare fanns en stark tendens att betrakta känslor som irrationella och störande i relation till förnuftet, har man i aktuell (religions)filosofisk forskning mer och mer kommit att betrakta känslor som kognitiva. Med andra ord anses känslor utgöra en del av vår verklighetsuppfattning, vilket reser frågor om hur känslor i så fall kritiskt kan granskas.

• Livsfrågor och drama

Genom denna kurs skall studenten med hög grad av självständighet utveckla sin förmåga att analysera dramatik ur ett livsåskådningsperspektiv. Studenten skall också förvärva teoretiska verktyg för att med såväl livsåskådningsforskningens som den systematiska teologins metoder analysera dramatik och skönlitteratur.

• Gud, kön och människa

Genom denna kurs skall studenten med en hög grad av självständighet utveckla sin förmåga att kritiskt och konstruktivt relatera genusteori till teologisk reflektion inom feministisk teologi och queerteologi.

Undervisning

Undervisningen består av obligatoriska föreläsningar och seminarier som behandlar aktuell forskning inom feministisk filosofi, teologi och etik, teorier kring människans kroppslighet, livsfrågors gestaltning inom dramatik, samt aktuella problem inom sexualetiken. Litteratur-kurserna inhämtas genom enskilt studium.

Undervisning

Undervisningen består av obligatoriska föreläsningar och seminarier som behandlar aktuell forskning inom feministisk filosofi, teologi och etik, teorier kring människans kroppslighet, livsfrågors gestaltning inom dramatik, samt aktuella problem inom sexualetiken. Litteraturkurserna inhämtas genom enskilt studium.

Examination

Seminarierna examineras genom aktivt deltagande samt utförande av särskilda redovisningsuppgifter medan litteraturkursen examineras genom hemtentamen, muntlig tentamen och/eller PM (Kropp, kön och feminism 7,5 hp).

Som betyg på slutförd kurs ges Godkänd eller Väl Godkänd.

Övriga föreskrifter

Notera att undervisningsformerna kan komma att ändras ifall student antalet blir mycket litet.

Övergångsbestämmelser

Studenter som läst denna kurs har möjlighet att tentera kursen enligt denna kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.