Allmänt

Kursen ges som programkurs. Kursen ges på engelska.

Behörighetskrav

Examen på grundnivå om minst 180 hp inom sociologi eller annat samhällsvetenskapligt ämne, medicin, sjukvård, nutrition eller andra områden av relevans för kritiska hälsostudier.

Mål

Vid kursens slut förväntas studenterna ha förmågan att:

• Utveckla socioekonomiska förklaringsmodeller för ojämlikhet inom hälsa vad gäller sjuklighet och dödlighet, och kunna beskriva hur sociala skiljelinjer (t.ex. kön, diversitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning) påverkar hälsa och hälsoutfall,
• redogöra för sociologiska teorier om beteende och interaktion; i relationen mellan läkare och patient och kritiskt förhållningssätt till hälsorelaterade beteenden,
• beskriva betydelsen av sociala teorier om kroppslighet och förkroppsligande för att förstå lidande och funktionsnedsättning,
• diskutera kritiska förhållningssätt i relation till hälsovårdens organisering utifrån flera olika teoretiska modeller, inklusive medicinsk imperialism, managerialism, konsumerism och hur sådana utmaningar har påverkat den medicinska sjukvården i olika sammanhang,
• förstå migration i samband med globalisering och dess implikationer för hälsomodeller i rika och fattiga miljöer, med illustrerande exempel som medicinsk turism och spridningen av nya sjukdomar (såsom svin- och fågelinfluensa),
• att kritiskt värdera användbarheten av social teori i forskning som undersöker hälsoproblem med hjälp av både kvantitativa och kvalitativa analyser, samt
• att diskutera fördelarna av social teori i samband med undersökning av empiriskt primärmaterial, av såväl kvalitativ som kvantitativ natur, i analytiska övningar,

Innehåll

Kursen ger en introduktion i frågan om hur en sociologisk syn på hälsa, hälsovård och medicin kan erbjuda kritiska perspektiv på förståelsen av sjukdom och lidande ur både subjektiv och objektiv synvinkel.

Kursen betonar den jämförande förståelsen av teoretiska modeller för hälsa, sjukdom och hälsovård för att ge studenterna färdigheter till kritisk värdering av forskning. Dessa teoretiska utgångspunkter betonas för såväl kvalitativa som kvantitativa analyser, och undersöks utifrån olika typer av forskning (utvärdering, primära och sekundära analyser, komparativ forskning).

Förutom teoretiska synsätt behandlas olika tillämpningar för att visa att teorier, t.ex. som kroppslighet och förkroppsligande kan tillämpas i olika kulturella och sociala miljöer. Kritik av essentiell forskning utifrån teoretiska perspektiv uppmuntras genom the assessment strategy.

Undervisning

Undervisningsmetoderna som används i kursen är: lärarledda föreläsningar; interaktiva lektioner; seminarier med lärarledd analys och övningar i kritiskt tänkande; lärarledda datorlab; studentledda presentationer.

Kursen använder sig av både lärarledda och interaktiva undervisningsmetoder för att visa hur teoretisk förståelse av hälsa förklarar empiriska problem som är relevanta för klinisk hälsa och folkhälsa.

Examination

Kursen examineras genom:

• Dataövning med kvantitativa data,
• Övning där kvalitativa data analyseras,
• Kritisk granskning av artiklar inklusive muntlig presentation,
• Inlämningsuppgift om teoretiska synsätt på hälsoproblem.