Allmänt

Kursen ingår i huvudområdet Tros- och livsåskådningsvetenskap.

Kursen kan utgöra fristående kurs.

Kursen kan ingå i Kandidatprogram i religionsvetenskap, 180 högskolepoäng.

Kursen kan ingå i lärarprogram.

Behörighetskrav

Religionsvetenskap A

Mål

Kursens övergripande mål är att ge ökade kunskaper och metodisk säkerhet inom tros- och livsåskådningsvetenskapens olika forskningsämnen. Genom ett fördjupat studium av religionsfilosofins, etikens, livsåskådningsforskningens och den systematiska teologins typiska teman och idéhistoriska bakgrund skall kursen ge studenterna träning i att bearbeta aktuella vetenskapliga problemställningar med metodisk och teoretisk säkerhet.

Samma eller motsvarande förväntade studieresultat gäller för både campus- och nätkursalternativen av kursen.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Redogöra översiktligt för några av filosofi- och teologihistoriens avgörande gestalter och deras idéhistoriska huvudbidrag, med viss tonvikt på den kristna teologins utveckling
• Identifiera, förklara och kontextualisera några av etikens, religionsfilosofins och den kristna dogmatikens karaktäristiska debattområden genom historien
• Formulera och förklara välavgränsade livsåskådningsfrågor med utgångspunkt i idéhistorisk kunskap och aktuell debatt.
• Beskriva, analysera och kritiskt granska centrala argumentationslinjer i nutida etik, religionsfilosofi och systematisk teologi med livsåskådningsforskning
• Redogöra för modern feministisk och genusteoretisk idéutveckling och reflektera över dess betydelse för tros- och livsåskådningsvetenskapen och dess idéhistoria
• Aktivt delta i vetenskapliga seminariediskussioner och filosofiska samtal
• Genomföra muntliga presentationer
• Skriva vetenskapliga PM som uppfyller gängse krav på disposition, referatteknik, källhänvisningar och metodisk stringens.
• Söka och välja relevant material för ett avgränsat undersökningsfält inom tros- och livsåskådningsvetenskapen
• Använda sig av för tros- och livsåskådningsvetenskapen adekvat terminologi och metodologi
• Visa på vilket sätt en vetenskaplig frågeställning hör hemma inom något av tros- och livsåskådningsvetenskapens forskningsämnen.

Religionsdidaktik i teori och praktik 7,5 hp (endast för lärarstudenter)

Kursens syfte är att studenten skall tillägna sig grundläggande kunskaper i

religionsdidaktik och religionsmetodik som krävs för att kunna undervisa i

religionskunskap i grundskolans senare år och gymnasieskolan.

Efter avslutad kurs förväntas studenten med didaktisk inriktning kunna:

• översiktligt beskriva religionsundervisningens utveckling under de senaste hundrafemtio åren i Sverige, och sätta denna i relation till hur ämnet ser ut idag
• återge centrala delar av det internationella och nationella religionsdidaktiska forskningsfältet
• översiktligt beskriva livsåskådningspedagogiska perspektiv samt reflektera kring hur man som religionslärare ska förhålla sig till dessa
• på ett fördjupande sätt reflektera kring egna existentiella föreställningar och värderingar i syfte att utveckla det egna förhållningssättet till religion och livsåskådning
• resonera kring hur man som lärare kan förhålla sig till ett mångkulturellt och pluralistiskt klassrum
• reflektera didaktiskt kring konkreta undervisningssituationer
• kritiskt reflektera kring kopplingen mellan kursplan, undervisningens innehåll, samt bedömning och examination
• förhålla sig kritiskt till och bedöma läromedel i religionskunskap
• använda sig av olika typer av hjälpmedel som skönlitteratur, film, musik i sin undervisning på ett metodiskt medvetet och professionellt sätt.

Innehåll

Kursen består av fyra delkurser:

1. Historisk introduktion till tros- och livsåskådningsvetenskapen, 7,5 hp

2. Etik, 7,5 hp

3. Religionsfilosofi, 7,5 hp

4. Systematisk teologi med livsåskådningsforskning, 7,5 hp

För lärarstudenter kan del 4 ersättas med Religionsdidaktik i teori och praktik 7,5 hp.

Delkurs 1 är orienterad mot filosofins och teologins historia. I delkursen läggs viss tonvikt vid den idéutveckling som haft betydelse för den kristna teologin fram till och med Upplysningstiden. Samspelet mellan judiskt, kristet och muslimskt tänkande under medeltiden uppmärksammas. Särskilt studeras det samspel som skett genom idéhistorien mellan utvecklingen av teorier och åskådningar inom filosofin och teologin. Delkursen berör också historiografiska frågor ur ett genusperspektiv.

Delkurs 2 behandlar centrala teorier inom såväl moralfilosofin som teologisk etik. Särskilt uppmärksammas olika uppfattningar om vad som utmärker en rätt handling samt frågan om hur innehållet i en kristen etik kan berättigas. Spänningen mellan etisk universalism och kontextualism diskuteras i relation till islamiska, judiska och kristna traditioner. Frågan ställs om religioner ger några unika bidrag till den kritiska reflektionen om moralen. I kursen tränas förmågan att analysera skilda teoretiska ställningstaganden i etiska frågor. Den ger också en förmåga att kritiskt granska olika uppfattningar utifrån tydligt formulerade kriterier.

Delkurs 3 behandlar aktuell filosofisk metod och teoribildning. Inledningsvis diskuteras vad det innebär att studera religion och livsåskådningar med filosofiska metoder. Därefter behandlas problemområden såsom: gudsuppfattningar, tro och vetande samt naturvetenskap, religion och tron på ett liv efter döden. Människosynsfrågor diskuteras i relation till alla tre problemområden. Fokus ligger på kristendom, men också religionsfilosofiska frågor som rör judendom, islam, buddhism samt ateism kommer att beaktas och diskuteras.

Delkurs 4 behandlar dels kristen teologisk reflektion från 1800-talet och framåt, dels den nutida livsåskådningsforskningen. I kursen berörs den kristna teologins grundfrågor (som skrift, tradition och uppenbarelse) och några specifika teologiska teman. Här diskuteras också livsåskådningsforskningen och dess vetenskapshistoria med betoning på empiriska studier samt litteratur och livsåskådning. Nåd och kyrka, livsåskådningar och mångfald, samt teologi och sekularisering utgör fördjupningsområden som studenten bearbetar i PM-form.

Religionsdidaktik i teori och praktik 7.5 hp

Delkursen omfattar både teoretisk reflektion och praktiska övningar relaterade till religionskunskapsundervisning i skolan. Här diskuteras frågor som stoffurval, metoder och elevgruppssammansättning kopplade till kursplaner och undervisningstid. I de praktiska övningarna får studenten exempelvis planera några lektioner, diskutera bedömning och examination samt granska olika typer av läromedel i ämnet.

Religionsdidaktik i teori och praktik, 7,5 hp

Delkursen omfattar både teoretisk reflektion och praktiska övningar relaterade till religionskunskapsundervisning i skolan. Här diskuteras frågor som stoffurval, metoder och elevgruppssammansättning kopplade till kursplaner och undervisningstid. I de praktiska övningarna får studenten exempelvis planera några lektioner, diskutera bedömning och examination samt granska olika typer av läromedel i ämnet.

Undervisning

Undervisningen på campus ges i form av föreläsningar och seminarier. Dator med Internetuppkoppling är en förutsättning för att kunna följa kursen. Undervisningen är obligatorisk.

IT-distanskursen genomförs i lärplattformen IT-distans. Studenterna fullgör, inom angiven tid, uppgifter och obligatoriska seminarier enligt lärarens instruktioner. Samlingar i Uppsala kan komma att erbjudas under kursens gång (ej obligatoriska). Dator med Internetuppkoppling är en förutsättning för att kunna följa kursen.

Religionsdidaktik i teori och praktik

Undervisningen ges exempelvis i form av föreläsningar och seminarier.

Examination

Campuskursen:

Del 1 examineras genom salsskrivning (4,5 hp) och PM 3 hp;

Del 2 examineras genom hemskrivning (6,5 hp) och muntlig presentation (1 hp)

Del 3 examineras genom PM 3,5 hp och hemskrivning (4 hp)

Del 4 examineras genom PM 3,5 hp och hemskrivning (4 hp)

Nätkursen:

Del 1 examineras genom hemskrivning (4,5 hp) och PM 3 hp;

Del 2 examineras genom hemskrivning (7,5 hp)

Del 3 examineras genom PM 3,5 hp och hemskrivning (4 hp)

Del 4 examineras genom PM 3,5 hp och hemskrivning (4 hp)

Religionsdidaktik i teori och praktik

Kursen examineras genom aktivt seminariedeltagande, muntliga- och skriftliga uppgifter (7,5 hp).

Övriga föreskrifter

Frånvaro kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) som beslutas av kursansvarig lärare.

Notera att angivna undervisningsformer kan komma att ändras till självstudier om studentantalet är mycket litet.

Övergångsbestämmelser

Studenter som läst denna kurs har möjlighet att tentera kursen enligt denna kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.