Allmänt

Kursen kan ingå i masterprogrammet religionsvetenskap, 120 hp.

Behörighetskrav

Kandidatexamen med ett samhällsvetenskapligt, historisk-filosofiskt, religionsvetenskapligt eller vårdvetenskapligt ämnesområde som huvudområde (eller motsvarande, som socialt arbete eller folkhälsa), inkluderande ett självständigt arbete om 15 hp, eller 120 hp inklusive 90 hp inom ett religionsvetenskapligt ämnesområde. Dessutom gymnasiekurs Sv B/Sv2B.

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• med självständighet förhålla sig till valda problemområden inom kyrkohistoria, kyrkovetenskap eller missionsvetenskap
• med självständighet identifiera och argumentera för vad som är centrala frågor inom kyrkohistoria, kyrkovetenskap eller missionsvetenskap
• med hög grad av metodologisk och teoretisk medvetenhet och på ett kongenialt och kritiskt sätt förhålla sig till avancerad vetenskaplig litteratur
• kommunicera avancerad kunskap inom kyrkohistoria, kyrkovetenskap och/eller missionsvetenskap och argumentera för dess samhällsrelevans för en icke-akademisk målgrupp i tal, skrift och bild

Innehåll

Kursen Kyrko- och missionsstudier D2 kan läsas enligt 2 alternativ:

Alternativ 1

Uppsats om 15 högskolepoäng.

Notera att den ämnesspecifika teori- och metodkursen om 7,5 hp krävs för DII-uppsats.

Alternativ 2

Fördjupning i vetenskapsteori 7,5 hp och fördjupat litteraturstudium, 7,5 hp, valt bland någon av följande inriktningar:

a) Kyrkovetenskap och diakonivetenskap.

b) Internationell och svensk kyrkohistoria.

c) Missionsvetenskap och religionsdialog.

Fördjupning i vetenskapsteori 7,5 hp

Kursen ger fördjupade kunskaper om vetenskapsteoretiska överväganden inom valt område.

Litteraturkurser:

a) Kyrkovetenskap och diakonivetenskap

Kristi sargade kropp – om kyrkan som en solidarisk gemenskap

När en del av kroppen lider, lider kroppen som helhet. Kursen ger en fördjupad kunskap och motiv för kyrkans karitativa insatser inom olika kyrkotraditioner. Frågor om vad kyrkor gör kopplas till olika synsätt på kyrkans grundläggande uppgift och sändning.

Den himmelska kyrkan i den jordiska. Liturgisk ecklesiologi

Kristna kyrkor framställer gudstjänsten som himmelrikets förgård, nattvarden som himmelrikets måltid och dopet som en övergång från död till liv. I kursen studeras hur olika teologiska traditioner förbinder den himmelska och den jordiska kyrkan med varandra.

b) Internationell och svensk kyrkohistoria

Internationell kyrkohistoria

Kursen ger fördjupade kunskaper om ett eller flera kyrkohistoria teman, alternativt en epoks eller lands kyrkohistoria, företrädesvis genom självständig analys och värdering av nyutkomna vetenskapliga studier.

Svensk kyrkohistoria

Kursen ger fördjupade kunskaper om ett eller flera kyrkohistoria teman, alternativt en epoks eller regions kyrkohistoria företrädesvis genom självständig analys och värdering av nyutkomna vetenskapliga studier.

c) Missionsvetenskap och religionsdialog

Global kristendom och interreligiösa studier A

Kursen, som bygger på nyare forskning, ger fördjupade kunskaper om religionsmöten samt om kyrkoliv i utomeuropeiska miljöer. I kursen behandlas såväl historiska som antropologiska och teologiska arbeten. Centrala teman är mission, kolonialism, omvändelser, relationer mellan religion, politik och andra samhällsfaktorer, samt teologisk förändring.

Global kristendom och interreligiösa studier B

Kursen, som bygger på nyare forskning, ger fördjupade kunskaper om religionsmöten samt om kyrkoliv i utomeuropeiska miljöer. I kursen behandlas såväl historiska som antropologiska och teologiska arbeten. Centrala teman är mission, kolonialism, omvändelser, relationer mellan religion, politik och andra samhällsfaktorer, samt teologisk förändring.

Undervisning

Litteraturkurserna inhämtas genom självstudier.

Under uppsatsskrivandet ges regelbunden handledning och uppsatsseminarium. Studenten har rätt till ett visst antal timmar för handledning och timantalet är relaterat till uppsatsens omfattning. Handledning ges under uppsatskursens gång.Omregistrering berättigar inte till handledning.

Examination

Uppsatsen ventileras preliminärt i uppsatsseminarium och därefter i slutgiltigt skick vid högre seminariet (Uppsats 15 hp)

Examinationen av litteraturkurserna består i att tentera litteraturen inför examinerande lärare skriftligt och muntligt, genom till exempel populärvetenskaplig artikel, referat, Powerpointpresentation, recension, debattartikel eller muntlig tentamen (Litteraturkurs 1, 7,5 hp + Litteraturkurs 2, 7,5 hp).

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.