Allmänt

Kursen kan ingå i masterprogrammet religionsvetenskap, 120 hp

Behörighetskrav

Kandidatexamen med ett samhällsvetenskapligt, historisk-filosofiskt eller religionsvetenskapligt ämne som huvudområde, eller 120 hp inklusive 90 hp inom ett religionsvetenskapligt huvudområde. Dessutom gymnasiekurs Sv B/Sv2B.

Mål

Kursens mål är att ge fördjupade och specialiserade kunskaper inom systematisk teologi, livsåskådningsforskning, religionsfilosofi och etik. Kursen ger en fördjupad förmåga att tillämpa vetenskaplig teori och metod i en självständig analys av teologiska, filosofiska och etiska problemställningar. Kursen ger ingående kännedom om pågående forskning inom tros- och livsåskådningsvetenskap och lägger stor vikt vid teoretisk medvetenhet och förmåga till kritisk analys.

Inom ramen för kursen fördjupar studenten sina kunskaper inom ämnesområdet Tros- livsåskådningsvetenskap genom att antingen skriva en forskarförberedande uppsats om 15 hp (alternativ 1) eller inhämta två fördjupningskurser om vardera 7,5 hp (alternativ 2) inom antingen systematisk teologi med livsåskådningsvetenskap eller etik eller religionsfilosofi.

Efter avslutade kurser förväntas studenten kunna:

• Med hög grad av självständighet identifiera och formulera teologiska, filosofiska och etiska problem som gäller livsåskådningar och reformatorisk teologi, naturvetenskap och miljö samt politisk etik och spiritualitet.
• Kritiskt analysera teologiska, filosofiska och etiska teorier som behandlar dessa problem.
• Med hög grad av självständighet formulera argumentera för ett ställningstagande
• Presentera analyser, kritik och förslag till lösningar på dessa problem för en akademisk såväl som en icke-akademisk målgrupp i tal och skrift.
• Att i diskussion med andra kunna förhålla sig kritiskt till egna värderingar och föreställningar.

Efter avslutat uppsatsarbete förväntas studenten kunna:

• med hög grad av självständighet avgränsa, utforma och genomföra en forskningsuppgift inom något av områdets forskningsämnen.
• kritiskt förhålla sig till olika vetenskapsfilosofiska teorier och metodologiska ansatser inom tros- och livsåskådningsvetenskapen
• försvara sin uppsats på ett vetenskapligt sätt, samt genomföra en konstruktiv opposition på en medstudents arbete.

Innehåll

Alternativ 1: kursen består av en uppsats, (a) Uppsats, 15 hp

Alternativ 2: kursen består av två fördjupningskurser om vardera 7,5 hp inom antingen systematisk teologi med livsåskådningsvetenskap eller etik eller religionsfilosofi.

(1) Uppsats, 15.0 hp

Kursen omfattar ett större uppsatsarbete på 15 hp. Kursen inleds med ett antal seminarier kring vetenskapsfilosofiska och metodologiska problem. Därefter formulerar studenten en problemställning, väljer undersökningsmaterial samt ett teoretiskt grepp och metodologisk ansats på ett självständigt sätt. Under uppsatsskrivandet ges regelbunden handledning. Under skrivandet deltar studenten också i det högre seminariet inom det valda ämnet, uppsatsen ventileras även inom ramen för detta högre seminarium.

(2) Två valfria fördjupningskurser i antingen systematisk teologi med livsåskådningsforskning eller i etik eller i religionsfilosofi

Fördjupningskurser i systematisk teologi med livsåskådningsforskning:

Livsfrågor och drama

Genom denna kurs skall studenten med hög grad av självständighet utveckla sin förmåga att analysera dramatik ur ett livsåskådningsperspektiv. Studenten skall också förvärva teoretiska verktyg för att såväl med livsåskådningsforskningens som den systematiska teologins metoder analysera dramatik och skönlitteratur

Att studera livsåskådningar - teoretiska och metodiska möjligheter

Denna kurs sätter fokus på aktuella teorier och metodologiska angreppssätt för studier av olika livsåskådningar. Såväl empiriskt som litteraturvetenskapligt och filosofiskt inriktade metoder inom livsåskådningsforskning uppmärksammas.

Gud, kön och människa

Genom denna kurs skall studenten med en hög grad av självständighet utveckla sin förmåga att kritiskt och konstruktivt relatera genusteori till teologisk reflektion inom feministisk teologi och queerteologi.

Några teologiska klassiker

Genom denna kurs skall studenten med hög grad av självständighet utveckla sin förmåga att kritiskt och konstruktivt analysera några av den kristna idéhistoriens klassiska teologer, framför allt Augustinus, Thomas av Aquino och Martin Luther. Särskilt skall studenten uppöva sin förmåga att relatera idéhistoriska studier till nutida konstruktiv teologi och teologikritik.

Fördjupningskurser i etik:

Förnuft och kontext i kristen etik

Syftet med kursen är att studenten skall inhämta fördjupade kunskaper om skilda utformningar av nutida kristen etik. Särskilt behandlas frågan om vilken typ av överväganden som kan läggas till grund för innehållet i en sådan etik som gör anspråk på att vara kristen. Kursen behandlar både naturrättsliga teorier och sådana utformningar av kristen etik som har en tydlig kontextualistisk profil.

Feministisk etik

Syftet med denna kurs är att studenten skall inhämta fördjupad kunskap om skilda utformningar av feministisk etik. Vilka skilda könsteorier förenas med olika utformningar av feministisk etik? Hur förhåller sig feministisk etik till postmodernt tänkande och skilda former av etisk relativism? Vad är relationen mellan den feministiska maktkritiken och den maktkritik som möter inom kritisk teori, marxism och postkolonial teoribildning?

Utveckling och global rättvisa

Målet för denna kurs är att studenten skall inhämta kunskaper om skilda teorier om utveckling och global rättvisa inom politisk filosofi och kristen socialetik. Inom kursen behandlas olika teorier om rättvisa och skilda modeller för en global rättvisa. Vidare behandlas olika teorier om utveckling och särskilt frågan om vad en hållbar utveckling kan innebära. Frågan ställs om det är möjligt och önskvärt att utforma en global etik.

Demokrati, religion och politisk etik

Kursen syftar till att studenten skall kritiskt granska skilda teorier inom politisk teori och kristen socialetik. I vilken utsträckning kan religiösa föreställningar åberopas som grund för politiska ställningstaganden i ett nutida liberalt och demokratiskt samhälle? Vilket är förhållandet mellan kristen tro och politisk etik?

Fördjupningskurser i religionsfilosofi:

Människosyn och verklighetsuppfattning

Det verkar nästan omöjligt att inte ha en uppfattning om vem människan är eftersom vi alla måste kunna förutse och bedöma andra människors handlande. Kursens syfte är att kritiskt granska flera olika teorier om människans natur och att behandla frågan om vilket bidrag inte bara vetenskap utan också filosofi och religion ger till en förståelse av vem egentligen är, varför vi finns här, var vi kommer ifrån och vart vi är på väg.

Tro och tvivel

Kursen behandlar frågor om vilken roll som tvivel och förnuft har och bör ha i religiös tro. Några frågeställningar som kommer att diskuteras är frågan om förhållandet mellan tro och vetande och om det kan vara rationellt att tro på Gud i en pluralistisk och postmodern värld. Hur ser egentligen en meningsfull diskussion ut om det rimliga i att omfatta en religiös tro och vilken plats ska tvivlet ges? Kan och ska naturvetenskapen fungera som en norm också för religion och livsåskådning eller gäller helt andra ideal i dessa sammanhang, vilken roll ska till exempel köns- och rättvisefrågor tillmätas? Några olika svar på dessa frågor presenteras och analyseras.

Spiritualitet och mystik

Ibland beskrivs reformationen på 1500-talet som en process som i grund och botten handlade om två saker, nämligen spiritualitet och politik. Vissa forskare menar att religiös tro idag återigen främst intresserar människor antingen som en betydelsefull faktor i samhällslivet (politik) eller som en resurs för personlig, andlig utveckling (spiritualitet). Inom religionsfilosofin finns en lång tradition av spiritualitetsforskning. Denna forskning har främst varit inriktad på de aspekter av religiös tro som brukar beskrivas som mystik. Den här kursen erbjuder en introduktion till den religionsfilosofiska mystikforskningen. I centrum för religionsfilosofernas mystikintresse och för den här kursen står frågorna: Vad kännetecknar en mystik erfarenhet? Kan mystiska erfarenheter framföras som goda argument för tron att Gud finns?

Religion, individ och samhälle

Religionens ökade synlighet i det offentliga rummet har påverkat allt fler religionsfilosofer att ändra fokus från frågor om religiösa övertygelsers kunskapsteoretiska status till frågor rörande religionens positiva och negativa effekter på individ och samhällsliv. Åtskilliga filosofer är skeptiska till alla former av religiös inblandning i demokratiska samhällens politiska liv, medan andra argumenterar för att religion skall ses som en positiv resurs som demokratin i långa loppet inte klarar sig utan. Kursen ser närmare på några centrala områden i debatten.

Undervisning

Alternativ 1

Undervisning på uppsatskursen består av seminarier om vetenskapsteori och metod samt enskild handledning. Deltagande i högre seminarium inom aktuellt forskningsämne är obligatoriskt.

Under uppsatsskrivandet ges regelbunden handledning. Studenten har rätt till ett visst antal timmar för handledning och timantalet är relaterad till uppsatsens omfattning. Handledning ges bara under uppsatskursens gång. Om studenten omregistrerar sig på uppsatskurs och de tidigare timmarna för handledning är förbrukade ges inte nya timmar för handledning.

Alternativ 2

Fördjupningskurserna inhämtas genom enskilt studium.

Examination

Uppsatsen, 15 hp, examineras genom framläggning i det högre seminariet inom det valda forskningsämnet. Därutöver fordras aktivt deltagande i det högre seminariets seminarieserie.

Fördjupningskurserna examineras genom PM och muntlig tentamen.

Övriga föreskrifter

För att studenter i den gamla studieordningen och på religionsvetenskapligt program 140/160 poäng skall kunna placera kursen på D-nivå krävs att kursen tros- och livsåskådningsvetenskap C2 är avklarad.

Litteratur ur valfri fördjupningsdel inom antingen systematisk teologi med livsåskådningsforskning eller etik eller religionsfilosofi, väljs i samråd med examinator, varvid hänsyn skall tas till ämnet för den E-uppsats som studenten har för avsikt att skriva.

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.