Allmänt

Kursen ingår i termin två på masterprogrammet i infektionsbiologi.

Behörighetskrav

180 hp inom biologi, (bio-)medicin, bioteknologi, farmaci, farmaceutisk biovetenskap, (farmaceutisk) kemi, medicinsk vetenskap, agronomi, husdjursvetenskap, veterinärmedicin. Engelska 6/Engelska B.

Mål

Efter genomgången kurs ska studenten ha fördjupad kunskap om infektionssjukdomar och viktiga patogeners sjukdomsmekanismer hos såväl vilda som domesticerade djur. Interaktionen mellan sjukdomsalstrande agens och värdens immunsystem belyses bland annat med syfte på vaccinformulering. Kursen ska utifrån ett övergripande “One Health”-perspektiv ge förståelse för hur nya humanpatogener kan uppstå och spridas. Studenterna ska även kunna reflektera över etiska regelverk och förhållningssätt vid djurhantering och djurförsök.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• redogöra för struktur, funktion, livscykel samt sjukdomsframkallande förmåga hos de viktigaste parasitära protozoerna, helminterna och leddjuren och patogena svamparna hos djur och människa, samt förklara generella principer för att förebygga och behandla infektioner orsakade av dessa.
• redogöra för biologi och sjukdomsframkallande förmåga hos de virus och bakterier, som orsakar infektionssjukdomar av stor veterinärmedicinsk betydelse, samt analysera och värdera samhälleliga konsekvenser av större utbrott i bl.a. djurbesättningar
• redogöra för de metodmässiga principer och problem som gäller för veterinärmedicinsk diagnostik och övervakning av smittämnen och deras spridning
• förklara grundläggande principer för s.k. emerging diseases och zoonotiska infektioner samt redogöra för viktiga zoonotiska infektiösa agens
• utifrån en kunskap om mekanismer som reglerar interaktioner mellan värdens immunförsvar och olika patogener redogöra för principer och strategier för olika vaccinationsmetoder samt kritiskt värdera för- och nackdelar med dessa
• självständigt söka, sammanställa, värdera och kritiskt tolka relevant vetenskaplig litteratur och information, utifrån en given frågeställning, samt kritiskt analysera metoder och tolka resultat och diskutera dessa såväl muntligt som skriftligt

Innehåll

Kursen är uppdelad i tre delmoment: Parasitologi, 5 hp, Mykologi, 3 hp, Veterinärmedicinsk infektionsbiologi och zoonotiska infektioner, 7 hp

Delmomenten parasitologi och mykologi behandlar förekomst och klassificering av olika parasiter, inkluderande protozoer, artropoder och helminter, respektive patogena svampar. Patogenernas livscykel, uppbyggnad och biologi diskuteras, men även deras interaktion med värdorganismens immunsystem och metoder att förhindra sjukdom och spridning.

Modulen veterinärmedicinsk infektionsbiologi och zoonotiska infektioner behandlar bakteriella och virala smittämnen med betydelse för djurhälsa. Spridning av infektioner mellan djur och människor - zoonotiska infektioner - diskuteras ingående. Vidare behandlas metoder att diagnosticera befintliga, men även identifiera nya, infektiösa agens, s.k. emerging diseases. Modulen behandlar även principer och mekanismer för hur man utifrån värdorganismens immunologiska svar, kan tillämpa olika vaccinationsstrategier för att förebygga sjukdomar och smittspridning hos såväl djur som människor

Undervisning

Undervisningen ges i samarbete med institutionerna för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap samt mikrobiologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Undervisningen ges på engelska och består av föreläsningar som ges av specialister från akademi, sjukhus och myndigheter. Obligatoriska moment som ingår är praktiska laborationer, övningar, studiebesök och seminarier.

Examination

Skriftliga prov med betygsgrad underkänd, godkänd eller väl godkänd avslutar respektive modul. De obligatoriska momenten examineras vid seminarier, muntliga presentationer/redovisningar och genom skriftliga redovisningar och ges betyget underkänd eller godkänd.

För godkänd kurs krävs godkänt resultat på samtliga obligatoriska moment. Slutbetyg på kursen baseras på en sammanvägning av betyg på alla ingående delar. Möjlighet att komplettera icke godkända obligatoriska moment kan beredas tidigast vid nästa kurstillfälle och endast i mån av plats.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.