Allmänt

Kursen kan ingå i kandidatprogram i Religionsvetenskap, 180 hp.

Kursen kan ingå i Religionsvetenskapligt program, 210 hp.

Kursen kan ingå i lärarprogrammet.

Behörighetskrav

Religionsvetenskap A

Mål

Samma eller motsvarande förväntade studieresultat gäller för både campus- och nätkursalternativen av kursen. När de förväntade studieresultaten inbegriper muntliga färdigheter kommer man på nätkursalternativet om möjligt använda IT-baserat kommunikationsverktyg (se nedan, undervisning) för att uppnå målen. Då detta inte är möjligt kommer muntliga färdighetsmål att omvandlas till motsvarande skriftliga förväntade studieresultat.

Kursen består av delkurserna B1 och B2 som följer på varandra. Den senare består i sin tur av B2:1 och B2:2 alternativt B2:1 och B2:3 (för lärarstuderande). Observera att B2:3 endast ges på campus.

Kursmålen delas nedan upp i mål för de olika delkurserna.

B1 15 hp

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• redogöra för kronologiska, idémässiga och geografiska huvuddrag i kristna kyrkors och samfunds historia och kunna knyta dessa till den allmänna historien, samt placera centrala kyrkohistoriska företeelser och personer i rätt tid och miljö
• identifiera, beskriva och jämföra de i Sverige förekommande kyrkotraditionerna, deras historiska bakgrund, geografiska utbredning, teologiska kännetecken och internationella sammanhang
• kunna diskutera tendens och urval och kunna relatera detta till kyrkornas normativa uppfattningar om tradition och gudomlig uppenbarelse
• skriva olika typer av vetenskaplig text och använda för ämnet adekvata metoder och korrekt terminologi

B2:1 7,5 hp

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• tillgodogöra sig vetenskapliga översiktsverk och monografier.
• diskutera litteratur utifrån dess frågeställningar och frågeställningarnas förhållande till vetenskapliga metoder och identifiera hur dessa påverkar undersökningarnas resultat
• redogöra för författarnas teoretiska utgångspunkter och identifiera hur de påverkar undersökningarnas resultat
• redogöra för vilka olika typer av material författarna använder och identifiera hur de påverkar undersökningarnas resultat
• identifiera centrala begrepp och teman i de olika böckerna
• granska böckernas uppläggning, perspektiv och urval och identifiera hur de påverkar undersökningens resultat
• sätta den enskilda boken i förhållande till annan kurslitteratur

B2:2 7,5 hp

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• utifrån ett källmaterial formulera syfte och frågeställningar som är relevanta inom ämnesområdet kyrko- och missionsstudier
• genomföra en litteraturinventering för ett avgränsat undersökningsfält inom ämnesområdet kyrko- och missionsstudier
• beskriva och analysera forskningsläget för ett avgränsat undersökningsfält inom ämnesområdet kyrko- och missionsstudier
• diskutera förhållandet mellan syfte, frågeställning, material, teori och metod
• förstå skillnaden mellan källor och litteratur, samt mellan primärt och sekundärt material och ha förmåga att bedöma informationens relevans för den givna uppgiften
• använda sig av offentliga arkiv och vetenskapliga bibliotek inom kunskapsområdet och kunna använda olika typer av bibliotekskataloger, arkivförteckningar, bibliografier och databaser
• använda sig av en för ämnesområdet adekvat terminologi

B2:3 Religionsdidaktik i teori och praktik (läses av lärarstuderande) 7,5 hp

Delkursens syfte är att studenten skall tillägna sig grundläggande kunskaper i religionsdidaktik och religionsmetodik som krävs för att kunna undervisa i religionskunskap i grundskolans senare år och gymnasieskolan.

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• översiktligt beskriva religionsundervisningens utveckling under de senaste hundrafemtio åren i Sverige, och sätta denna i relation till hur ämnet ser ut idag

• återge centrala delar av det internationella och nationella religionsdidaktiska forskningsfältet
• översiktligt beskriva livsåskådningspedagogiska perspektiv samt reflektera kring hur man som religionslärare ska förhålla sig till dessa
• på ett fördjupande sätt reflektera kring egna existentiella föreställningar och värderingar i syfte att utveckla det egna förhållningssättet till religion och livsåskådning
• resonera kring hur man som lärare kan förhålla sig till ett mångkulturellt och pluralistiskt klassrum
• reflektera didaktiskt kring konkreta undervisningssituationer
• kritiskt reflektera kring kopplingen mellan kursplan, undervisningens innehåll, samt bedömning och examination
• förhålla sig kritiskt till och bedöma läromedel i religionskunskap
• använda sig av olika typer av hjälpmedel som skönlitteratur, film, musik i sin undervisning på ett metodiskt medvetet och professionellt sätt.

Innehåll

B-kursen innehåller fyra delar benämnda B1 (15 hp), B2:1 (7,5 hp), B2:2 (7,5 hp) och B2:3 (7,5 hp). Lärarstudenter läser delkurserna B1, B2:1 och B2:3. Övriga studenter läser B1, B2:1 och B2:2. De olika delkursernas innehåll presenteras nedan.

B1, 15 hp

Delkursen är kronologiskt upplagd. Studieobjekt är de kristna kyrkorna och samfunden i historia och nutid över hela världen, men med viss betoning på kyrkor i Sverige. Kursen förenar lokala, nationella och globala perspektiv på kyrkornas mångfald och utveckling i deras historiska och teologiska sammanhang. Kursen ger grunder i kristen troslära och fokuserar på läroutvecklingen i fornkyrkan och under 1500-talets reformationer, särskilt luthersk teologi men också romersk-katolsk och reformert.

Två förhållningssätt löper parallellt genom kursen. Det ena är kyrkohistoriskt och missionsvetenskapligt, där ligger fokus på förhållandet mellan kyrkor och deras omgivning. Här behandlas kyrkors geografiska utbredning samt möten med och relationer till andra religioner, maktstrukturer och ideologier. Avgörande händelser, viktiga rörelser och enskilda aktörer i kyrkornas och missionens historia lyfts fram liksom hur dessa har bedömts i olika tider och sammanhang. Det andra förhållningssättet är kyrkovetenskapligt. Här ligger fokus på kyrkors självförståelse och inre liv. Under detta tema behandlas kyrkornas läror om vad kyrkan är i olika tider och samfundskontexter. Här studeras lärobildningar, gudstjänstliv, kyrkorätt, spiritualitet och relationer mellan teori och praxis i kyrkolivet. Maktperspektiv och genusperspektiv liksom frågor om epokindelning är genomgående väsentliga. Inom ramen för kursen arbetar studenten även med källtexter och bildmaterial och ska också göra ett mini-fältstudium av en gudstjänst.

B2:1, 7,5 hp

Delkursen lyfter fram exempel på centrala teman inom kyrkohistoria, kyrkovetenskap och missionsvetenskap. Sådana teman rör frågan om vad ”kyrka” är och hur kyrkans betydelse har förflyttats från Europa till andra delar av världen, t.ex. Afrika, Asien och Latinamerika. I kursen ingår ett tydligt historiskt perspektiv men också exempel på konkreta kyrkliga praktiker som gudstjänster. Fokus ligger på att diskutera och analysera vetenskapliga översiktsverk och monografier utifrån frågor som rör frågeställning, teori, metod och källmaterial.

B2:2, 7,5 hp

I delkursen läggs stor vikt vid träning i vetenskapligt skrivande. I färdighetsträningen ingår olika teoriers och metoders betydelse vid författande av en vetenskaplig uppsats samt hur man söker och värderar information. I färdighetsträningen ingår ett fältstudium där teoretiska perspektiv används i analysen. I en uppsatsförberedande uppgift övar sig studenterna på att själva formulera frågeställningar, behandla teori och metod samt hur man söker och värderar källor och litteratur.

B2:3 Religionsdidaktik i teori och praktik, 7,5 hp

Delkursen omfattar både teoretisk reflektion och praktiska övningar relaterade till religionskunskapsundervisning i skolan. Här diskuteras frågor som stoffurval, metoder och elevgruppssammansättning kopplade till kursplaner och undervisningstid. I de praktiska övningarna får studenten exempelvis planera några lektioner, diskutera bedömning och examination samt granska olika typer av läromedel i ämnet.

Undervisning

Undervisningen på campuskursen består av föreläsningar och seminarier. Studiebesök kan förekomma.

Distanskursen är i huvudsak nätbaserad och genomförs i lärplattformen distans. Studenterna fullgör, inom angiven tid, uppgifter och obligatoriska seminarier enligt lärarens instruktioner. Samlingar i Uppsala kan komma att erbjudas under kursens gång (ej obligatoriska). Dator med Internetuppkoppling är en förutsättning för att kunna följa kursen.

För fullgjord kurs krävs minst 75% närvaro på de undervisningsmoment som beskrivs i kursplanen (campuskursen). Frånvaro därutöver kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) som beslutas av kursansvarig lärare.

Notera att angivna undervisningsformer kan komma att ändras till självstudier om studentantalet är mycket litet.

Examination

Examinationen är densamma på kursens campusalternativ och nätalternativ. B1 examineras genom aktivt seminariedeltagande (2 hp), muntlig tentamen campus / hemskrivning distans (5 hp) samt skriftliga uppgifter (8 hp).

B2:1 examineras genom seminariedeltagande (2 hp) och muntlig tentamen (5,5 hp). Examination på nätkursalternativet består av PM (2 hp) och hemskrivning (5,5 hp).

B2:2 examineras genom PM-uppgift (3 hp) och uppsatsförberedande uppgift (4,5 hp)

B2:3 examineras genom aktivt seminariedeltagande, muntliga och skriftliga uppgifter (7,5 hp).

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Övriga föreskrifter

Notera att angivna undervisningsformer kan komma att ändras till självstudier om studentantalet är mycket litet.

Övergångsbestämmelser

En student har rätt att tentera denna kurs enligt denna kursplan i tre terminer efter aktuellt kurstillfälle. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges endast undervisning enligt senast antagna kursplan.