Allmänt

Kursen kan ingå i masterprogrammet i mänskliga rättigheter, 120 hp.

Behörighetskrav

180 hp med minst 90 hp i mänskliga rättigheter eller något juridiskt, historisk-filosofiskt, samhällsvetenskapligt eller religionsvetenskapligt ämnesområde, eller motsvarande, inklusive ett självständigt arbete om minst 15 hp. Dessutom krävs kunskaper i svenska och engelska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå.

Mål

Kursens mål är att bearbeta centrala problem som rör nutida former av rasism och de människorättsinstrument som finns för att motarbeta rasism. Islamofobi, rasifiering av migranter, afrofobi och antisemitism studeras och relateras till universell och nationell människorättsdiskurs, rätt och politisk praktik. Särskilt uppmärksammas relationen mellan strukturell diskriminering och explicit rasism.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• identifiera, klargöra och kritiskt bedöma olika teorier om rasismens innebörd och former
• visa förståelse för och analysera likheter och skillnader mellan olika tolkningar av mänskliga rättigheter när dessa används i arbetet mot rasism
• visa förståelse för och förhålla sig till olika teorier om rasism och mänskliga rättigheter
• i tal och skrift argumentera i frågor som rör mänskliga rättigheter och samtida rasism
• aktivt delta i seminariediskussioner om rättsliga, moraliska och politiska utmaningar i arbetet mot rasism

Innehåll

Inom kursens ramar studeras sådana fenomen som afrofobi, islamofobi, rasifiering av flyktingar och migranter samt antisemitism. Hur ter sig dessa fenomen om de förstås som former av rasism? Vidare bearbetas frågan om de mänskliga rättigheternas potential att motarbeta den rasism som tar olika former och anpassar sig till vår människorättskultur. Både rättsliga, moraliska och politiska dimensioner av de mänskliga rättigheterna aktualiseras. Skilda tolkningar av principen om lika respekt för människovärde analyseras och relateras till teorier om rasism.

Undervisning

Undervisning ges i form av föreläsningar och obligatoriska litteraturseminarier.

För fullgjord kurs krävs minst 75 % närvaro på de undervisningsmoment som beskrivs i kursplanen. Frånvaro från seminarier kompenseras genom kompletteringsuppgift som beslutas av kursansvarig lärare. Vid frånvaro på mer än 25 % krävs synnerliga skäl, som också bedöms av kursansvarig lärare, för att slutbetyg på kursen ska kunna ges.

Examination

Studenter examineras genom en skriftlig bearbetning och muntlig presentation av ett relevant fall (7,5 hp) samt aktivt deltagande i undervisning.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Övriga föreskrifter

Notera att angivna undervisningsformer kan komma att ändras till självstudier om studentantalet är mycket litet.

Övergångsbestämmelser

En student har rätt att tentera denna kurs enligt denna kursplan i tre terminer efter aktuellt kurstillfälle. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges endast undervisning enligt senast antagna kursplan.