Allmänt

Kursen kan utgöra fristående kurs om 30 hp

Kursen kan ingå i religionsvetenskapligt program, 210 hp

Kursen kan ingå i masterprogrammet religionsvetenskap, 120 hp

Kursen ingår i huvudområdet tros- och livsåskådningsvetenskap

Behörighetskrav

Tros- och livsåskådningsvetenskap D1 och D2

Mål

Kursens mål är att ge fördjupade och specialiserade kunskaper inom systematisk teologi, livsåskådningsforskning, religionsfilosofi och etik. Kursen ger en fördjupad förmåga att tillämpa vetenskaplig teori och metod i en självständig analys av teologiska, filosofiska och etiska problemställningar. Kursen ger ingående kännedom om pågående forskning inom tros- och livsåskådningsvetenskap och lägger stor vikt vid teoretisk medvetenhet och förmåga till kritisk analys.

Inom ramen för kursen fördjupar studenten sina kunskaper inom ämnesområdet Tros- livsåskådningsvetenskap genom att antingen skriva en forskarförberedande uppsats om 30 hp (alternativ 1) eller inhämta två fördjupningskurser om vardera 7,5 hp inom antingen systematisk teologi med livsåskådningsvetenskap eller etik eller religionsfilosofi samt skriva en forskarförberedande uppsats om 15 hp (alternativ 2). Oavsett vilket alternativ som väljs förutsätts att studenten läst kurserna ”Natur, historia och uppenbarelse”, 7,5 hp, ”Att välja livsåskådning – om dagens tro och vetande debatten”, 7,5 hp (D1-nivå) och ”Politisk etik”, 7,5 hp (D2-nivå) eller motsvarande.

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

• Med hög grad av självständighet identifiera och formulera teologiska, filosofiska och etiska problem som gäller livsåskådningar och reformatorisk teologi, naturvetenskap och miljö samt politisk etik och spiritualitet.
• Kritiskt analysera teologiska, filosofiska och etiska teorier som behandlar dessa problem.
• Med hög grad av självständighet formulera argumentera för ett ställningstagande
• Presentera analyser, kritik och förslag till lösningar på dessa problem för en akademisk såväl som en icke-akademisk målgrupp i tal och skrift.
• Att i diskussion med andra kunna förhålla sig kritiskt till egna värderingar och föreställningar.

Innehåll

Alternativ 1: kursen består av en uppsats, 30 hp

Alternativ 2: kursen består av en uppsats, 15 hp, samt två fördjupningskurser inom antingen systematisk teologi med livsåskådningsvetenskap eller etik eller religionsfilosofi

Alternativ 1

Kursen består av masteruppsats 30 hp. Kursen inleds med ett antal seminarier kring vetenskapsfilosofiska och metodologiska problem. Därefter formulerar studenten en problemställning, väljer undersökningsmaterial samt ett teoretiskt grepp och metodologisk ansats på ett självständigt sätt. Under uppsatsskrivandet ges regelbunden handledning. Studenten deltar i det högre seminariet inom det valda forskningsämnet och uppsatsen ventileras inom ramen för detta högre seminarium.

Alternativ 2

I kursen ingår två valfria fördjupningskurser i antingen systematisk teologi med livsåskådningsforskning eller i etik eller i religionsfilosofi. Kursens innehåll utformas antingen i samråd med ämnesföreträdaren i systematisk teologi med livsåskådningsforskning, i religionsfilosofi eller i etik eller väljs bland nedanstående alternativ.

Fördjupningskurser i systematisk teologi med livsåskådningsforskning:

Livsfrågor och drama

Genom denna kurs skall studenten med hög grad av självständighet utveckla sin förmåga att analysera dramatik ur ett livsåskådningsperspektiv. Studenten skall också förvärva teoretiska verktyg för att såväl med livsåskådningsforskningens som den systematiska teologins metoder analysera dramatik och skönlitteratur

Att studera livsåskådningar - teoretiska och metodiska möjligheter

Denna kurs sätter fokus på aktuella teorier och metodologiska angreppssätt för studier av olika livsåskådningar. Såväl empiriskt som litteraturvetenskapligt och filosofiskt inriktade metoder inom livsåskådningsforskning uppmärksammas.

Gud, kön och människa

Genom denna kurs skall studenten med en hög grad av självständighet utveckla sin förmåga att kritiskt och konstruktivt relatera genusteori till teologisk reflektion inom feministisk teologi och queerteologi.

Några teologiska klassiker

Genom denna kurs skall studenten med hög grad av självständighet utveckla sin förmåga att kritiskt och konstruktivt analysera några av den kristna idéhistoriens klassiska teologer, framför allt Augustinus, Thomas av Aquino och Martin Luther. Särskilt skall studenten uppöva sin förmåga att relatera idéhistoriska studier till nutida konstruktiv teologi och teologikritik.

Fördjupningskurser i etik:

Förnuft och kontext i kristen etik

Syftet med kursen är att studenten skall inhämta fördjupade kunskaper om skilda utformningar av nutida kristen etik. Särskilt behandlas frågan om vilken typ av överväganden som kan läggas till grund för innehållet i en sådan etik som gör anspråk på att vara kristen. Kursen behandlar både naturrättsliga teorier och sådana utformningar av kristen etik som har en tydlig kontextualistisk profil.

Feministisk etik

Syftet med denna kurs är att studenten skall inhämta fördjupad kunskap om skilda utformningar av feministisk etik. Vilka skilda könsteorier förenas med olika utformningar av feministisk etik? Hur förhåller sig feministisk etik till postmodernt tänkande och skilda former av etisk relativism? Vad är relationen mellan den feministiska maktkritiken och den maktkritik som möter inom kritisk teori, marxism och postkolonial teoribildning?

Utveckling och global rättvisa

Målet för denna kurs är att studenten skall inhämta kunskaper om skilda teorier om utveckling och global rättvisa inom politisk filosofi och kristen socialetik. Inom kursen behandlas olika teorier om rättvisa och skilda modeller för en global rättvisa. Vidare behandlas olika teorier om utveckling och särskilt frågan om vad en hållbar utveckling kan innebära. Frågan ställs om det är möjligt och önskvärt att utforma en global etik.

Demokrati, religion och politisk etik

Kursen syftar till att studenten skall kritiskt granska skilda teorier inom politisk teori och kristen socialetik. I vilken utsträckning kan religiösa föreställningar åberopas som grund för politiska ställningstaganden i ett nutida liberalt och demokratiskt samhälle? Vilket är förhållandet mellan kristen tro och politisk etik?

Fördjupningskurser i religionsfilosofi:

Människosyn och verklighetsuppfattning

Det verkar nästan omöjligt att inte ha en uppfattning om vem människan är eftersom vi alla måste kunna förutse och bedöma andra människors handlande. Kursens syfte är att kritiskt granska flera olika teorier om människans natur och att behandla frågan om vilket bidrag inte bara vetenskap utan också filosofi och religion ger till en förståelse av vem människan egentligen är, varför vi finns här, var vi kommer ifrån och vart vi är på väg.

Tro och tvivel

Kursen behandlar frågor om vilken roll som tvivel och förnuft har och bör ha i religiös tro. Några frågeställningar som kommer att diskuteras är frågan om förhållandet mellan tro och vetande och om det kan vara rationellt att tro på Gud i en pluralistisk och postmodern värld. Hur ser egentligen en meningsfull diskussion ut om det rimliga i att omfatta en religiös tro och vilken plats ska tvivlet ges? Kan och ska naturvetenskapen fungera som en norm också för religion och livsåskådning eller gäller helt andra ideal i dessa sammanhang, vilken roll ska till exempel köns- och rättvisefrågor tillmätas? Några olika svar på dessa frågor presenteras och analyseras.

Spiritualitet och mystik

Inom religionsfilosofin finns en lång tradition av spiritualitetsforskning. Denna forskning har främst varit inriktad på de aspekter av religiös tro som brukar beskrivas som mystik. Den här kursen erbjuder en introduktion till den religionsfilosofiska mystikforskningen. I centrum för religionsfilosofernas mystikintresse och för den här kursen står frågorna: Vad kännetecknar en mystik erfarenhet? Kan mystiska erfarenheter framföras som goda argument för tron att Gud finns?

Religion, individ och samhälle

Religionens ökade synlighet i det offentliga rummet har påverkat allt fler religionsfilosofer att ändra fokus från frågor om religiösa övertygelsers kunskapsteoretiska status till frågor rörande religionens positiva och negativa effekter på individ och samhällsliv. Åtskilliga filosofer är skeptiska till alla former av religiös inblandning i demokratiska samhällens politiska liv, medan andra argumenterar för att religion skall ses som en positiv resurs som demokratin i långa loppet inte klarar sig utan. Kursen ser närmare på några centrala områden i debatten.

Undervisning

Undervisningen består av obligatoriska uppsatsseminarier och/eller obligatoriska seminarier och föreläsningar som behandlar aktuell forskning kring livsåskådningar och reformatorisk teologi, naturvetenskap och miljö samt politisk etik och spiritualitet. Litteraturkurserna inhämtas genom enskilt studium; icke lärarledd undervisning kan även förekomma. Deltagande i högre seminarium inom aktuellt forskningsämne är obligatoriskt.

Under uppsatsskrivandet ges regelbunden handledning. Studenten har rätt till ett visst antal timmar för handledning och timantalet är relaterad till uppsatsens omfattning. Handledning ges bara under uppsatskursens gång. Om studenten omregistrerar sig på uppsatskurs och de tidigare timmarna för handledning är förbrukade ges inte nya timmar för handledning.

Examination

Uppsatsen, 15 eller 30 hp, examineras genom framläggning i det högre seminariet inom det valda forskningsämnet. Därutöver fordras aktivt deltagande i det högre seminariets seminarieserie.

Fördjupningskurserna examineras genom PM och muntlig tentamen (7,5 hp + 7,5 hp).

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Övriga föreskrifter

För att studenter i den gamla studieordningen och på religionsvetenskapligt program 140/160 poäng skall kunna placera kursen på E-nivå krävs att kurserna tros- och livsåskådningsvetenskap D1 och D2 är avklarade.

Litteraturkurserna väljs i samråd med examinator inom antingen systematisk teologi med livsåskådningsforskning eller etik eller religionsfilosofi, med hänsyn tagen till ämnet för E-uppsats som den studerande har för avsikt att skriva.

Kursen kan väljas endast av dem som skrivit en vetenskaplig D-uppsats.

De fördjupningskurser som väljes får inte ha valts som läskurs på D-nivå.

Övergångsbestämmelser

En student har rätt att tentera denna kurs enligt denna kursplan i tre terminer efter aktuellt kurstillfälle. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges endast undervisning enligt senast antagna kursplan.