Allmänt

Utbildningens innehåll, längd och nivå regleras av 1 kap. 9 § högskolelagen (1992:1434), högskoleförordningen (1993:100) och förordningen om ändring av högskoleförordningen (2006:1053).

Kursen ges i termin 2 i biomedicinska analytikerprogrammet och utgörs av teoretiska studier och praktisk färdighetsträning.

Kursen syftar till att studenterna tillägnar sig de grunder i cellbiologi och tillhörande metodik som krävs för förståelse av senare kurser i programmet.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Biologi 2, Fysik 1a/1b1+1b2, Kemi 2, Matematik 3b/3c eller Biologi B, Fysik A, Kemi B, Matematik C (områdesbehörighet A12/12)

Mål

Färdighet och förmåga

Studenten ska efter genomförd kurs kunna

• Identifiera vanligt förekommande vävnader och celltyper inom diagnostiken. För varje vävnadstyp skall studenten kunna redogöra för kopplingen mellan vävnadens funktion och dess morfologi.
• Visa god färdighet i relevant laboratoriemetodik samt kunna analysera, tolka och redovisa resultaten och den teoretiska bakgrunden i form av laborationsrapporter/laborationsjournaler.
• Visa färdighet i sökning i för ämnet relevanta databaser.

Kunskap och förståelse

Studenten ska efter avslutad kurs kunna

• Redogöra för struktur och funktion hos prokaryota och eukaryota celler, cellorganeller samt redogöra för med vilka hjälpmedel dessa celler synliggörs.
• Förklara och ge exempel på intra- och extracellulära kommunikationer och cellkontakter.
• Beskriva hur livsprocesserna styrs på organnivå samt i människan som helhet.
• Redogöra för rörelseapparatens anatomi och histologi, samt funktion.
• Beskriva - centrala och perifera nervsystemens övergripande organisation samt deras grundläggande struktur och funktion.
• Beskriva hjärtats anatomi och histologi samt blodkärlens funktionella indelning, redogöra för cirkulationssystemets grundläggande funktioner.
• Beskriva de endokrina organens läge och struktur, inklusive könsorganen, samt redogöra för de väletablerade hormonernas fysiologiska effekter i kroppen
• Beskriva njurens anatomi och histologi samt redogöra för dess huvudsakliga funktioner
• Beskriva andningsorganens anatomi, histologi och funktion, redogöra för transporten av syrgas och koldioxid mellan alveol, blod och vävnadsceller.
• Beskriva mag-tarmkanalens anatomi och histologi, inklusive pankreas och lever, samt redogöra för mag-tarmkanalens grundläggande funktioner
• Översiktligt redogöra för kroppens temperaturreglering och vad som sker vid feber
• Beskriva fysiologiska förändringar hos äldre
• Översiktligt redogöra för den humana embryonala och fetala utvecklingen samt känna till placentans utseende och funktion.
• Redogöra för teratologiska principer och känna till vanligast förekommande potenta humanteratogena agens.

Innehåll

Kursen omfattar beskrivning av kroppsorganens funktionella anatomi, histologi och fysiologi. Den funktionella anatomin behandlas i sådan omfattning som anses nödvändig för förståelsen av de fysiologiska processerna. Följande delområden behandlas under kursen:

• Prokaryota och eukaryota cellers struktur och organeller
• Cellulära signalvägar
• Rörelseapparaten
• Nervsystemets struktur och funktion
• Cirkulationssystemets struktur och funktion
• De endokrina organens samt reproduktionsorganens struktur och funktion
• Njurens struktur och funktion samt kroppens syra-bas reglering och elektrolyt- och vätskebalans
• Respirationsorganens struktur och funktion
• Mag-tarmkanalens struktur och funktion
• Människokroppens temperaturreglering
• Fysiologiska förändringar hos äldre
• Histologi av olika vävnader
• Embryologi och teratologi
• Metoder för cellbiologi- och histologistudier

Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar, gruppundervisning, mikroskoperingar, laborationer och demonstrationer.

Examination

Examination sker som enskilt praktiskt och teoretiskt prov. För betyget godkänd krävs dessutom godkända seminarier och laborationer samt obligatorisk närvaro vid demonstrationer. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (= totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.