Allmänt

Utbildningens innehåll, längd och nivå regleras av 1 kap. 9 § högskolelagen (1992:1434), högskoleförordningen (1993:100) och förordningen om ändring av högskoleförordningen (2006:1053).

Kursen ges i termin 3 i biomedicinska analytikerprogrammet och utgörs av teoretiska studier och praktisk färdighetsträning.

Kursen syftar till att studenterna tillägnar sig de grunder i klinisk mikrobiologi och tillhörande metodik som krävs för att utföra moment i verksamhetsförlagd utbildning och vid klinisk mikrobiologisk laboratorieverksamhet samt för att kunna tillgodogöra sig fördjupade kunskaper inom området.

Behörighetskrav

Minst 40 godkända högskolepoäng i ämnen motsvarande årskurs 1 i programmet, samt maximalt rest på 1 praktiskt prov och 2 tentamina. Vid antagning till fristående kurs krävs äldre biomedicinsk analytikerutbildning eller motsvarande kompetens.

Mål

Färdigheter och förmågor

Studenten förväntas efter avslutad kurs kunna:

- utföra vanligt förekommande metoder för odling, rening och diagnostik av mikroorganismer

- använda praktiskt, och skriftligt redovisa relevanta kunskaper i mikrobiologisk laboratoriemetodik

- utifrån klinisk information kunna föreslå lämplig analys

- självständigt på ett professionellt sätt utföra, tolka och bedöma en analys samt bedöma fyndets relevans för patienten

- sammanfatta och muntligt presentera aktuella mikrobiologiska problemområden

- genomföra sökningar i relevanta databaser

Kunskap och förståelse

Studenten förväntas efter avslutad kurs kunna:

- redogöra för vanligt förekommande sjukdomar förorsakade av mikroorganismer

- redogöra för betydelsen av incidens, prevalens och epidemiologi i mikrobiologisk diagnostisk verksamhet

- ange de viktigaste upptäckterna och uppfinningarna för den mikrobiologiska diagnostikens utveckling

- redogöra för begreppet normalflora och dess betydelse

- redogöra för medicinskt relevanta mikroorganismers struktur, morfologi och livscykel

- redogöra för klassificering av medicinskt relevanta mikroorganismer, speciellt de metoder som används för klassificering

- redogöra för den teoretiska bakgrunden till de vanligast förekommande analyserna på ett mikrobiologiskt laboratorium.

- redogöra för mekanismer för spridning, virulens samt patogenicitet hos patogena mikroorganismer

- redogöra för de vanligaste antimikrobiella terapiernas verknings- och resistensmekanismer

- redogöra för hur resistensutveckling och resistensöverföring sker

- följa hygieniska föreskrifter och säkerhetsföreskrifter som gäller på ett mikrobiologiskt laboratorium

- hantera relevanta statistiska begrepp

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Studenten förväntas efter avslutad kurs kunna:

- delta i en diskussion rörande etiska frågor beträffande hantering av provmaterial och analysresultat inom klinisk mikrobiologisk verksamhet

Innehåll

Mikroorganismerna i det biologiska systemet. Allmän och speciell bakteriologi, allmän och speciell virologi, mykologi och parasitologi samt därtill hörande laboratoriemetodik. Bakteriefysiologi. Patogenicitet och virulensfaktorer. Bakteriegenetik. Antibiotika och kemoterapeutika. Mikroorganismer och sjukdom. Aktuell forskning inom medicinsk mikrobiologi. Få kännedom om organisation, metodvalidering, kvalitetssäkring, ackreditering och ansvarsområden inom medicinsk mikrobiologi. Bibliotekskunskap. Statistik.

Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar, laborationer, seminarier, demonstrationer och studiebesök.

Examination

Examination sker som enskilt teoretiskt och praktiskt prov. För betyget godkänd krävs dessutom godkända laborationer och andra obligatoriska moment samt deltagande vid seminarier, demonstrationer och studiebesök. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Studerande som erhållit underkänt på tentamensprov har rätt att genomgå provet ytterligare 4 gånger (= totalt 5 tentamensprov). Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank tentamen räknas som tentamenstillfälle.