Allmänt

Kursen ska ge grundläggande kunskaper om människokroppens livsfunktioner.

Behörighetskrav

Antagen till Fysioterapeutprogrammet.

Mål

Efter genomgången kurs ska den studerande kunna redogöra för människokroppens livsfunktioner med avseende på:

1. Grundläggande biokemi. Kemiskfysikaliska egenskaper och uppbyggnad av kolhydrater, proteiner, fetter och nukleinsyror. Enzymers funktion och reglering. Diffusion och osmos.

2. Cellens strukturer, funktioner och egenskaper. Cellmembranets uppbyggnad och funktion. Meios och mitos. DNA replikation, transkription och translation. Membranpotentialens elektrokemiska bakgrund och receptormekanismer. Aktiv och passiv transport över cellmembranet.

4. Uppbyggnad och funktion hos olika vävnader: epitel, stödjevävnad, fettvävnad, muskelvävnad och nervvävnad.

5. Grundläggande embryologi.

3. Aerob och anaerob metabolism. Kolhydrat- protein och fettmetabolismen. Basalmetabolism och energiomsättning. Kopplingen mellan anabolism och katabolism.

4. Nervsystemets anatomi och fysiologi. Perifera och centrala nervsystemets grundläggande struktur och funktion, innefattande: afferent och efferent inervering, nervcellens struktur och funktion, gliacellernas struktur och funktion, aktionspotentialens förlopp och spridning i myeliniserade och icke-myeliniserade axon, synapsens struktur och funktion, EPSP och IPSP, signalsubstanser och grundläggande neurokemi. Autonoma nervsystemet.

4. Allmän sinnesfysiologi. Sinnescellers uppbyggnad och funktion. Sinnesorganens anatomi och funktion. Adekvat/inadekvat stimulering, adaptation, fasiska och toniska receptorer och lateral inhibering.

5. Endokrina organs funktion. Neuroendokrina axlar. Struktur och funktion hos hypotalamus, hypofysen och endokrina vävnader. Kemisk byggnad och kemiskfysikaliska egenskaper hos olika hormon och hur detta relaterar till receptormekanismer och funktion. Stressfunktioner.

6. Hjärta och cirkulationssystems anatomi och funktion. Blodtrycksreglering. Lymfsystemet. Perifera kärlsystemets funktion. Cirkulationsanpassning vid muskelarbete. Hjärtats

elektrofysiologi.

7. Lungornas och respirationssystemets uppbyggnad och funktion. Utbyte av respiratoriska gaser, ventilering av lungorna, lungsäckens funktion. Hemoglobins roll för utbyte av respiratoriska gaser, hemoglobins syredissociationskurva och kloridskiftet.

8. Skelettmusklernas uppbyggnad och funktion. Samverkan muskler och skelett. Samband mellan kontraktionshastighet, kontraktionsstyrka, arbete och effekt. Isotonisk och isometrisk kontraktion. Olika muskelfibertyper och deras fysiologiska egenskaper. Muskelkontraktionens förlopp (”sliding filament modellen”). Struktur och funktion hos den neuromuskulära synapsen. Reglering av kontraktionsstyrka, kopplingen mellan depolarisation, intracellulärt Ca2+ och kontraktion.

9. Digestionskanalens anatomi och fysiologi. Födans passage genom

digestionskanalen och dess spjälkning av näringsämnen. Det gastrointestinala nervsystemet och neuroendokrin kontroll av digetionskanalen. Aptitreglering.

10. Njurarna och urinvägarnas funktionella anatomi och fysiologi. Reglering av vatten- elektrolyt och syra- bas balansen. Njurarnas funktion i blodtrycksreglering.

11. Arbetsfysiologi. Effekter av fysisk aktivitet på metabolism, cirkulation och respiration. Syreupptagningsförmåga och laktattröskelvärde.

12. Immunsystemet och inflammationssystemet.

13. Efter genomgången kurs ska den studerande praktiskt kunna utföra:

* blodtrycksregistrering med stetoskop och manometer.

* en dynamisk spirometri.

14. Efter genomgången kurs ska den studerande känna till:

* olika metoder att bedöma den fysiska arbetsförmågan.

* praktiskt deltaga vid Arbetsprovstest på ergometercykel.

Innehåll

Cellfysiologi, immunologi och inflammationsprocesser.

Central och perifer cirkulation.

Respirationsfysiologi.

Arbetsfysiologi.

Motoriska och autonoma nervsystemet.

Muskelfysiologi.

Endokrina organs funktioner.

Digestionsfysiologi.

Näringsfysiologi.

Njurfysiologi.

Laborationer och demonstrationer.

Undervisning

Föreläsningar, laborationer och demonstrationer.

Examination

För godkänd kurs krävs godkänd skriftlig tentamen som examinerar mål 1-12.

Mål 13-14 examineras med obligatorisk närvaro.

Studerande som underkänts på examination har rätt att genomgå förnyad examination ytterligare 4 gånger (=totalt 5 examinationsstillfällen). Dock anordnas endast ett omexaminationstillfälle /termin. Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i examinationen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas om ett examinationstillfälle. Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två underkända examinationer.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.