Behörighetskrav

Legitimation som sjuksköterska med kandidatexamen i huvudämnet vårdvetenskap/omvårdnad.

Mål

Kursen är en delkurs i termin 1 inom barnmorskeprogrammet.

Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenterna kunna:

• redogöra för barnmorskeprofessionen ur ett historiskt, nationellt och globalt perspektiv samt dess nationella och internationella styrdokument
• redogöra för grundläggande begrepp inom reproduktiv hälsa och genus
• beskriva reproduktionsorganens anatomi, endokrinologi samt embryologi
• beskriva sexualitet och sexualvanor ur ett mångfaldsperspektiv
• redogöra för abort och omhändertagande vid abort
• beskriva internationellt och nationellt arbete beträffande våld mot kvinnor samt beskriva våldets kännetecken, dynamik och effekter
• definiera sexuella övergrepp samt beskriva lämpligt bemötande samt beskriva och resonera kring betydelsen av bemötande och attityder
• redogöra för spårsäkring, provtagning, dokumentation omhändertagandet och uppföljning vid sexuella övergrepp samt anmälningsskyldighet/möjlighet
• beskriva fysiska och psykologiska aspekter för kvinnor och män kring infertilitet och diskutera lämplig utredning och olika behandlingsmetoder
• sammanfatta internationella konventioners sexuella och reproduktiva rättigheter
• beskriva de viktigaste reproduktiva folkhälsoproblemen ur ett globalt perspektiv
• diskutera hinder för optimal reproduktiv hälsa bland kvinnor ur ett fattigdomsperspektiv samt redogöra för kort- och långsiktiga åtgärder
• redogöra för lagstiftning, författningar och föreskrifter inom området
• belysa vetenskapsteoretiska traditioner, samt teoribildning inom reproduktiv hälsa
• redogöra för olika forskningsmetodologiska ansatser
• beskriva kvantitativa och kvalitativa forskningsresultat, bedöma dess giltighet samt när de ska tillämpas

Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs ska studenterna visa förmåga att:

• integrera kunskap, analysera komplexa situationer samt sociala, ekonomiska och politiska faktorer som påverkar:

  - ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa

  - kvinnor och mäns behov och problematik vid infertilitet

  - våld mot kvinnor i nära relationer och sexuella övergrepp

  - behov och problematik kring abort

  - fattigdomens avtryck på reproduktiv hälsa

• självständigt kunna på ett begripligt sätt förmedla relevant kunskap till, patienter, närstående, personal och studenter samt fortlöpande kunna analysera och reflektera över sin egen förmåga till kommunikation
• föreslå och argumentera för kvalitets- och förbättringsarbete i klinisk och pedagogisk verksamhet
• formulera bedömningar och hypoteser

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs skall studenten visa förmåga att:

• ta tillvara sin egen personliga och etiska kompetens och påbörja en professionell utveckling mot ett nytt kompetensområde - barnmorskans.
• visa hur etiska teorier och begrepp kan hjälpa till att strukturera den etiska avvägningen mellan olika värden
• ur ett helhetsperspektiv göra bedömningar utifrån genus, sociokulturella och vetenskapliga aspekter samt föreslå åtgärder
• självständigt kritiskt granska och bedöma relevant information, reflektera över olika fakta och frågeställningar samt ta ställning till tillämpbarhet.

Innehåll

Barnmorskeprofessionen i ett nationellt, globalt och historiskt perspektiv

Internationella och nationella styrdokument för professionen

Grundläggande begrepp inom reproduktiv hälsa/ohälsa i relation till faktorer som kön, klass, identitetsutveckling, mänskliga rättigheter och familjebildning

Reproduktionsorganens anatomi, fysiologi och endokrinologi samt embryologi

Ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa

Klimakteriet

Abort och abortetik

Sexualiserat våld

Infertilitet och in vitro fertilisering

Internationell reproduktiv hälsa

Lagar och förordningar

Forskningsetiska principer

Vetenskapsteori och teoretiska begrepp inom reproduktiv hälsa

Evidensbaserad vård

Forskningsdesigner

Kvantitativa metoder

Kvalitativa metoder

Undervisning

Utbildningen sker genom föreläsningar, seminarier samt genom enskilt arbete och grupparbete. Den studerande ska tillägna sig ett självstyrt lärande och identifiera sina inlärningsbehov inom aktuella områden.

Examination

Examination sker i form av skriftlig tentamen samt kontinuerligt under kursen i form av skriftliga redovisningar samt godkänt deltagande i seminarier.

Övriga föreskrifter

Student som underkänts på tentamen har rätt att genomgå förnyad tentamen ytterligare 4 gånger (=totalt 5 tentamensprov). Efter 5 underkända tentamina kan den studerande förlora sin plats i utbildningen. Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som tentamenstillfälle.

Enligt medicinska fakultetens beslut (Dnr 3579/98, 3651/98I) ska studenten lämna in en skriftlig ansökan till kursledare/studierektor om att få delta i tentamen vid det fjärde försöket. Kursledare/studierektor ska därefter tillsammans med studenten analysera situationen och vid behov erbjuda stödinsatser i syfte att optimera studentens förberedelser inför tentamen.

Student som ej blivit godkänd under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har rätt att genomgå förnyad VFU en gång (Dnr 3579/98, 3651/98I). Tidpunkten bestäms i varje enskilt fall, utifrån när lärare och handledare inom klinisk verksamhet finns att tillgå, företrädesvis inom terminstid. VFU ges i samverkan med klinisk verksamhet, ledighet kan inte beviljas under denna period.

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) kan vara förlagd även på kvällar/helger och pendling förekommer.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t ex vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.